Denna sammanställning av nationella, regionala och kommunala kartläggningar beskriver förekomsten av rökning på svenska skolgårdar och vilka metoder som används för att mäta detta.

Syftet är att ge en lägesbild av rökningens förekomst på svenska skolgårdar. Sammanställningen kan användas som ett underlag för att planera tobaksförebyggande insatser och egna kartläggningar.

Vi riktar oss i första hand till dig inom länsstyrelser, kommuner och skolor som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksförebyggande arbete i skolan.

I Sverige anger lagen om tobak och liknande produkter (2018:2088) att rökning i skolan är förbjudet, både inomhus och på skolgårdar. Lagen syftar till att förebygga rökning bland barn och unga.

Från och med den 1 juli 2019 har rökförbudet utvidgats och inkluderar nu rökning av tobaksprodukter, e-cigaretter, örtprodukter och vattenpipa.

Sammanställningen omfattar nationella undersökningar och kartläggningar av förekomsten av rökning som genomförts med stöd från regional nivå eller från storstadskommuner mellan år 2011 och 2019.

I denna sammanställning ingår:

• 1 nationell enkätundersökning
• 26 regionala kartläggningar
• 2 kommunala kartläggningar genomförda på uppdrag av Stockholms kommun.

I beskrivningen av förekomsten av rökning på skolgårdar inkluderar vi endast kartläggningar publicerade mellan 2015 och 2019 (totalt 14 stycken), för att ge en aktuell lägesbild.

Förekomsten av rökning kan mätas på olika sätt, och de flesta kartläggningar använder en kombination av metoder. Ett mindre antal kartläggningar inkluderar också användning av e-cigaretter.

De flesta kartläggningarna inkluderar även mått på tobaksförebyggande åtgärder, som observationer av skyltar som upplyser om rökförbudet på skolgården.

Flera kartläggningar inkluderar också observationer av föremål som bjuder in till rökning eller som signalerar att det är okej att röka, ofta kallade vilseledande budskap.

Förekomsten av rökning varierar mellan olika kartläggningar.

Gemensamt för alla är att personer som röker på skolgården är vanligare på gymnasiet än på högstadiet. På gymnasieskolor ses personer som röker på en högre andel skolor (27–69 procent) än på högstadieskolor (2–33 procent). Ofta ses också en skillnad i rökbeteende, där fler elever röker i grupp och mer öppet på skolgården på gymnasiet än på högstadiet. Rökning i anslutning till skolgården ses på många skolor, framförallt i gymnasiet.

Spår av rökning på skolgården, till exempel fimpar, är vanligt och ses på över en tredjedel av alla skolgårdar, i några kartläggningar på samtliga besökta skolgårdar.

Ett fåtal kartläggningar har även tittat på användningen av e-cigaretter.

Det är relativt ovanligt att se personer röka e-cigaretter på skolgården, och det noteras endast på några få skolor. I en enkätundersökning med personal från elevhälsa uppger dock en tredjedel att det förekommer bruk av e-cigaretter på gymnasiet. På högstadiet är det en femtedel.

Skyltar eller motsvarande som upplyser om rökförbudet på skolgården ses oftare på gymnasieskolor än på högstadieskolor. Hur förekomsten ser ut varierar dock mellan kartläggningarna. Vi ser också en stor variation mellan olika skolor i hur många skyltar som finns uppsatta, typ av skyltar, om skyltarna är tydliga och enhetliga och i vilket skick skyltarna är.

I de flesta kartläggningarna ses fler vilseledande budskap på gymnasieskolor än på högstadieskolor. Det gäller exempelvis askkoppar. Platser iordningställda för rökning var mer ovanligt, men samlingsplatser för rökning hade ändå ofta uppkommit på skolgården. I vissa fall noteras askkoppar och skyltar som informerar om rökförbudet intill varandra, och det fanns skyltar som informerade om var rökning var tillåtet.

Denna sammanställning av nationella, regionala och kommunala kartläggningar beskriver förekomsten av rökning på svenska skolgårdar och vilka metoder som används för att mäta detta.

Sammanställningen är en del i Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar, som riktar sig till dem som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksprevention inom skolor, kommuner och länsstyrelser.

Sammanställningen är framtagen av Emma Lindström i samarbete med flera utredare vid Folkhälsomyndigheten, samtliga vid enheten för tobaksprevention. Ansvarig enhetschef är Josefin P Jonsson, enheten för tobaksprevention.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö

Avdelningschef

Denna sammanställning beskriver förekomsten av rökning på svenska skolgårdar och syftar till att ge ett underlag att använda vid tobaksförebyggande arbete. I sammanställningen ingår även en beskrivning av metoder för att undersöka förekomsten, och hur de olika metoderna kan användas vid regionala och lokala kartläggningar.

Sammanställningen riktar sig i första hand till dig inom länsstyrelser, kommuner och skolor som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksförebyggande arbete i skolan.

Sammanställningen omfattar nationella undersökningar och kartläggningar av förekomsten av rökning som genomförts med stöd från regional nivå eller från storstadskommuner mellan år 2011 och 2019. Länsstyrelserna hade under 2017-2018 ett särskilt uppdrag med extra resurser för att förstärka tillsynen av rökfria skolgårdar. Inom ramen för uppdraget genomförde ett antal länsstyrelser under denna tidsperiod bland annat kartläggningar av förekomsten av rökning på skolgårdar i länet.

Informationen samlades in på följande sätt:

• enkäter till länsstyrelserna februari–mars 2019
• kompletterande sökningar på länsstyrelsers och storstadskommuners webbplatser och på Google Scholar
• dialog med länsstyrelser och projektgruppens referensgrupp för att få ytterligare information.

I bilaga 1 Metodbeskrivning kan du läsa mer om hur vi gjorde sammanställningen.

I Sverige anger lagen om tobak och liknande produkter att rökning i skolan är förbjudet, både inomhus och på skolgårdarna. Lagen syftar till att förebygga rökning bland barn och unga. Förbudet gäller dygnet runt, alla dagar i veckan. Från och med den 1 juli 2019 har rökförbudet utvidgats. Nu inkluderas rökning av:

• tobaksprodukter
• e-cigaretter (med och utan nikotin)
• örtprodukter
• njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak, t.ex. vattenpipa utan tobak.

Läs mer om lagen och skolans ansvar i faktabladet Rökförbud på skolgårdar och utomhusplatser inom barnomsorgen (1).

I denna sammanställning ingår totalt 26 regionala kartläggningar och 2 kommunala kartläggningar genomförda på uppdrag av Stockholms kommun. Kartläggningarna är publicerade mellan 2011 och 2019. En majoritet av Sveriges län, 15 stycken, ingår. Den senaste undersökningen på nationell nivå publicerades år 2010 och ingår även den i sammanställningen. Se tabell 1 för en översikt över kartläggningar och undersökningar uppdelade på publiceringsår och län (bilaga 1 Metodbeskrivning). Se tabell 2 för en lista över alla kartläggningar och undersökningar (bilaga 1 Metodbeskrivning).

Kartläggningarna varierar i urval av skolor, genomförande och metod. I flera fall har ett befintligt tillsynsprotokoll för en rökfri skolgård använts som grundmall som sedan utvecklats för att passa kartläggningens syfte.

De flesta kartläggningarna (23 stycken) har undersökt förekomsten av rökning på både högstadie- och gymnasieskolor. I övriga kartläggningar ingår endast gymnasieskolor. I de fall skolgården varit gemensam inkluderades även grundskolan i kartläggningen.

Fyra kartläggningar, alla publicerade 2017 eller senare, har förutom förekomsten av rökning även inkluderat användning av e-cigaretter (2-5). Snusanvändning på skolgården har inkluderats i fyra kartläggningar från 2015 och framåt (2, 3, 5, 6).

I beskrivningen av hur förekomsten av rökning ser ut på skolgårdar i Sverige inkluderar vi endast kartläggningar publicerade mellan 2015 och 2019 (totalt 14 stycken), för att ge en aktuell lägesbild (se tabell 3 i bilaga 1 Metodbeskrivning).

I följande avsnitt redovisar vi resultaten från sammanställningen av rökningens förekomst på svenska skolgårdar. Sammanställningen utgår från vad som rapporterats i kartläggningarna, och syftar till att beskriva vilka metoder som använts, vilken information metoderna fångar och hur förekomsten av rökning ser ut på skolgårdarna. Följande delar ingår:

• Vilka metoder används för att mäta förekomsten av rökning?
• Hur ser förekomsten av rökning ut på skolgårdar i högstadiet och gymnasiet?

Förekomsten av rökning kan mätas på olika sätt och resultatet varierar med bland annat urval och metod. Läs mer om hur du kan kartlägga rökningens förekomst och vad olika mätmetoder kan visa i bilaga 2 Kartläggning och uppföljning.

De flesta kartläggningar använder en kombination av flera metoder (tabell 1).

Det vanligaste är att mäta förekomsten av rökning med hjälp av observationer på eller i anslutning till skolgården, antingen direkta observationer av personer som röker eller av spår av rökning på marken. Hur detaljrik informationen är varierar mellan kartläggningarna. I vissa kartläggningar beskrivs till exempel var på skolgården personer röker, vilka personer som röker och deras rökbeteende, medan andra kartläggningar fokuserar på om personer ses röka eller inte. Observationer av spår av rökning inkluderar vanligtvis fimpar och cigarettpaket på marken. I en del kartläggningar beskrivs mängden fimpar och var de ligger, medan andra kartläggningar endast noterar om spår finns. Ibland används en kombination av olika observationer som ett sammanslaget mått på förekomsten av rökning.

Även enkätundersökningar och intervjuer med elever och skolpersonal används i flera kartläggningar.

Ett fåtal kartläggningar har även inkluderat förekomsten av andra produkter som e-cigaretter och snus.

E-cigarettsanvändning i skolan har undersökts genom observationer av personer som röker, medan snusanvändning framför allt undersökts genom observationer av snus och snusdosor på marken.

Frågor om användning av e-cigaretter och snus har även ingått i enkätundersökningar och i vissa fall lyfts i intervjuer.

Se tabell 1 i Bilaga 3 Resultattabeller för mer information om kartläggningar av förekomsten av e-cigaretter och snus.

En majoritet av kartläggningarna inkluderar även mått på tobaksförebyggande åtgärder på skolan. Det gäller observationer av skyltar och liknande som upplyser om rökförbudet på skolans område och undersökningar av om skolan har någon typ av policydokument som beskriver arbetet för en rök- eller tobaksfri skolgård.

Flertalet kartläggningar inkluderar också observationer av föremål eller platser som bjuder in till rökning eller som signalerar att det är okej att röka. Detta gäller till exempel askkoppar, vindskydd och platser iordningställda för rökning på skolgården, ofta kallade vilseledande budskap.

Se tabell 2 i bilaga 3 Resultattabeller för mer information om kartläggningar där förebyggande åtgärder och vilseledande budskap ingår. Läs mer om lagen och skolans ansvar i faktabladet Rökförbud på skolgårdar och utomhusplatser inom barnomsorgen (1).

Rökning på skolgården är vanligare på gymnasieskolor än på högstadieskolor i alla kartläggningar (tabell 2). Skillnaden är i många fall stor. Förekomsten av rökning varierar också stort mellan kartläggningarna. Även rökning i anslutning till skolgården är vanligare på gymnasieskolor och också här finns en stor variation mellan kartläggningarna. I kartläggningar som uppskattar omfattningen av rökning beskrivs ett större antal personer röka på gymnasiets skolgårdar jämfört med på högstadiet. Ofta noteras även en skillnad i rökbeteende, där elever på gymnasieskolor oftare ses röka i grupp och mer öppet på skolgården.

I flera kartläggningar används mer än en metod för att mäta förekomsten av rökning. Ofta bekräftas lägesbilden av förekomsten av rökning från observationer på skolgården i efterföljande enkätundersökningar. Resultaten från olika metoder i en och samma kartläggning är dock inte alltid samstämmiga. I en kartläggning genomförd i Östergötland 2015 med bland annat intervjuer, framkom till exempel en annan bild vid samtal med elever än vid samtal med skolpersonal och ledning (20).

Spår av rökning på skolgården, framför allt fimpar, är vanligare än direkta observationer av personer som röker. På över en tredjedel av alla skolgårdar ses spår av rökning och i vissa kartläggningar noterades spår på samtliga besökta skolgårdar (tabell 2). Även här ses skillnader mellan gymnasie- och högstadieskolor. Flera kartläggningar rapporterar att det på gymnasieskolorna ligger betydligt fler fimpar på marken än på högstadieskolorna, och att dessa ofta är utspridda över hela skolgården.  

I flera kartläggningar observeras inte bara elever utan även skolpersonal och andra personer röka på skolgården. Oftast beskrivs dock majoriteten av de som röker vara elever på skolan. Även i enkätundersökningar och intervjuer med skolpersonal och skolledning framkommer att inte bara elever utan också vuxna röker på skolgården.

En kartläggning från länsstyrelsen i Örebro 2018 beskriver en skillnad mellan olika årskurser, där det på gymnasieskolorna framför allt var elever som rökte medan majoriteten av de som rökte på högstadieskolorna var personal (28). Länsstyrelsen i Skåne observerar i sin rapport från 2015 några tillfällen då elever och personal setts röka tillsammans (19).

Att skolan ibland delar skolgård med andra verksamheter och att rökning även sker på kvällstid av andra än skolans elever och personal lyfts också ofta fram.

Fyra kartläggningar, alla publicerade 2017 eller senare, inkluderar användning av e-cigaretter (2-5). Personer som röker e-cigaretter på skolgården är ovanligt och noteras endast på ett fåtal skolor. I en enkätundersökning till personal inom elevhälsan uppger drygt en tredjedel att bruk av e-cigaretter förekommer i viss utsträckning på gymnasiet och knappt en femtedel att det förekommer på högstadiet (2).

Snusanvändning på skolgården har inkluderats i fyra kartläggningar från 2015 och framåt (2, 3, 5, 6). Spår av snus på skolgården ses på en större andel gymnasieskolor än högstadieskolor. Över 90 procent av personalen inom elevhälsan svarar i en enkätundersökning att snusning förekommer på gymnasieskolor och knappt 80 procent att det förekommer på högstadieskolor (2).

Skyltar eller motsvarande som upplyser om rökförbudet på skolgården ses oftare på gymnasieskolor än på högstadieskolor. En stor variation finns dock mellan olika kartläggningar i hur stor andel av de besökta skolorna som skyltar om rökförbudet.

Förekomst av skyltning i de inkluderade kartläggningarna:

• Skyltning om rökförbudet förekommer på 27–100 procent av de besökta högstadieskolorna.
• Skyltning om rökförbudet förekommer på 50–100 procent av de besökta gymnasieskolorna.

Det finns även en stor variation mellan skolor i hur många skyltar som finns uppsatta, typ av skyltar, om skyltarna är tydliga och enhetliga och i vilket skick skyltarna är.

Länsstyrelsen i Västra Götaland observerar i sin kartläggning från 2018 att det på gymnasieskolor generellt sitter fler skyltar uppe än på högstadieskolor (4).

Det varierar om skolorna har någon typ av policydokument för en rökfri skolgård. I vissa kartläggningar uppger skolpersonal eller skolledning att i stort sett samtliga skolor har en tobakspolicy, medan det i andra kartläggningar är mer ovanligt.

Även beskrivningen av innehållet i en sådan policy skiljer sig åt. I vissa fall finns en allmän alkohol- och drogpolicy där tobak ingår eller en gemensam policy i kommunen som skolan förhåller sig till. I andra fall ingår förhållningssätt till tobak och tobaksanvändning på skolan i allmänna ordnings- eller trivselregler.

Läs mer om tobakspolicyer i skolan i rapporten Att förebygga tobaksbruk i skolan. En kartläggning av erfarenheter från svenska skolorn (31).

Askkoppar, vindskydd och platser iordningställda för rökning på skolgården är exempel på vilseledande budskap, alltså föremål eller platser som bjuder in till rökning eller signalerar att det är okej att röka. Vad som innefattas i begreppet kan dock variera. Informella askkoppar på skolgården, till exempel cementrör eller burkar som används att fimpa i, beskrivs i flera kartläggningar och räknas i vissa fall, men inte alla, in i observationer av askkoppar.

Förekomst av vilseledande budskap på skolgården i de inkluderade kartläggningarna:

• I en majoritet av kartläggningarna ses vilseledande budskap oftare på gymnasieskolor än på högstadieskolor.
• Askkoppar på skolgården är det vanligaste föremålet som vilseleder, både på högstadie- och gymnasieskolor.

Även om platser iordningsställda för rökning var mer ovanligt, hade ofta samlingsplatser för rökning uppkommit på skolgården. I vissa fall noterades askkoppar och skyltar om rökförbudet intill varandra, och det fanns skyltar som informerade om var rökning var tillåtet.

I en nationell enkätundersökning från 2010 uppger knappt 80 procent av skolungdomarna att det finns elever som röker på skolgården, och mer än en tredjedel uppger att många elever gör detta. Äldre elever uppger oftare än yngre att många röker på skolgården (30).

Det är dock svårt att jämföra över tid för att se om förekomsten av rökning på skolgårdar förändrats. Kartläggningarna varierar i urval av skolor och metoder som använts, och vi ser en stor spridning i förekomsten av rökning mellan olika kartläggningar. I denna beskrivning över tid inkluderar vi därför kartläggningar från fem län som genomfört uppföljande kartläggningar med en likvärdig urvalsprocess och metod, och som beskriver att ett syfte varit att jämföra med tidigare resultat. Se tabell 4 bilaga 1 Metodbeskrivning för mer information om de kartläggningar som ingår i beskrivningen av förändring över tid.

Genomgången visar följande:

• Ingen tydlig trend kan ses i förekomsten av rökning över tid, vare sig i observationer av personer som röker eller spår av rökning på skolgården.
• I de flesta uppföljande kartläggningar ses fler skolor som skyltar om rökförbudet på skolgården.
• I de flesta uppföljande kartläggningar ses färre vilseledande budskap som askkoppar och rökrutor på skolgården.

Lagen kräver rökfria skolgårdar, men rökning är fortfarande vanligt på skolgårdar runt om i landet. Sammanställningen av regionala kartläggningar visar att:

• Vid skolbesök röks det på upp till en tredjedel av högstadieskolor och på upp till två tredjedelar av gymnasieskolor.
• Spår av rökning, till exempel fimpar, ses på över en tredjedel av alla skolgårdar, i några kartläggningar på samtliga besökta skolgårdar.
• Rökning i anslutning till skolgården ses på många skolor, framförallt i gymnasiet.

En kartläggning kan ge en lägesbild av rökningens förekomst på och utanför skolgården och användas som underlag i det tobaksförebyggande arbetet. Att följa upp utfallet av en kartläggning kan också vara en del i att utvärdera det förebyggande arbetet. Det övergripande målet är att skydda personer från rökningens hälsorisker och förebygga rökning bland barn och unga. Rökförbudet på skolgården är en viktig utgångspunkt i arbetet för att nå detta mål.

Här kan du läsa mer om tillvägagångssättet för denna sammanställning av förekomsten av rökning på svenska skolgårdar.

Följande frågeställningar har legat till grund för sammanställningen:

• Vilka undersökningar och kartläggningar som mäter förekomsten av rökning på skolgårdar på högstadie- och gymnasieskolor har genomförts nationellt, regionalt eller i en storstadskommun mellan 2011 och 2019?
• Vilka metoder har använts för att mäta förekomsten av rökning?
• Vad fångar olika metoder och hur kan metoderna användas?

Övergripande avgränsning:

• Tidsperiod mellan 2011 och 2019
• Nationella undersökningar
• Kartläggningar på regional nivå (länsstyrelser eller regioner)
• Kartläggningar i storstadskommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö)

Information om relevanta undersökningar och kartläggningar har samlats in på följande sätt:

• Enkäter till länsstyrelserna februari–mars 2019
• Kompletterande sökningar på länsstyrelsernas och storstadskommunernas webbplatser och på Google Scholar
• Uppföljande dialog med länsstyrelserna samt projektgruppens referensgrupp för att inhämta ytterligare information

För att inkluderas i sammanställningen ska datakällorna innehålla information om förekomsten av rökningen på skolgårdar i Sverige. Källorna ska omfatta undersökningar eller kartläggningar av högstadie- och/eller gymnasieskolor. Är grundskolan gemensam för mellanstadiet och högstadiet omfattas även dessa skolor.

Inkluderade källor ska innehålla information från nationella eller regionala kartläggningar. Även kartläggningar genomförda i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö inkluderas, eftersom de är större kommuner med en omfattning som liknar de regionala.

Källorna ska vara publicerade under perioden 2011–2019, och om dokumentet finns i flera likadana eller snarlika versioner inkluderas endast den senast publicerade. Källorna ska vara tillgängliga i digital form.

Samtliga källor som identifierades i datainsamlingen lästes i fulltext. Relevansen bedömdes enligt urvalskriterierna. Vi bedömde inte kvaliteten hos källorna, men inkluderade endast kartläggningar som innehöll en tydlig metodbeskrivning och sammanfattande dokumentation.

Från de inkluderade källorna extraherade vi, i mån av tillgänglighet, information om författare eller avsändare, titel, typ av dokument (till exempel rapport, presentation eller annat), utgivningsdatum, deltagare, metod för datainsamling, undersökningens utfall och slutsatser. Resultaten sammanfattades för att svara på våra frågeställningar.

Datainsamlingen identifierade 32 källor, varav vi inkluderade 29 i kartläggningen efter relevansbedömning enligt urvalskriterierna (figur 1). Eftersom vi inte kunde identifiera någon senare nationell undersökning, valde vi att även inkludera en nationell undersökning med publiceringsår 2010.

Vid granskning av källorna bedömde vi att 3 inte uppfyllde urvalskriterierna, eftersom de saknade sammanfattande dokumentation tillgänglig digitalt.

Totalt inkluderades alltså 29 datakällor, varav 1 nationell enkätundersökning, 26 regionala kartläggningar och 2 kartläggningar genomförda i en storstadskommun.

Figur 1. Flödesschema över urval och bedömning av källor.

En begränsning med denna sammanställning är att det kan finnas datakällor, det vill säga kartläggningar utförda nationellt, regionalt eller i en storstadskommun, som vi inte identifierat och att vår kartläggning därför inte är heltäckande. Vi har även exkluderat datakällor på grund av bristande dokumentation, vilket påverkar omfattningen av materialet att använda som underlag.

Resultaten från de enskilda kartläggningarna bör tolkas försiktigt, eftersom vi inte har utförlig information om urval, genomförande och mätmetod. Därför har vi inte heller gjort någon kvalitetsbedömning av de inkluderade datakällorna. Vår sammanställning bör därför ses som en översiktlig bild av förekomsten av rökning på svenska skolgårdar.

En kartläggning skiljer sig också från en vetenskaplig rapport i bland annat metod och presentation av resultat, vilket påverkar de slutsatser vi kan dra i sammanställningen av resultat.

Eftersom kartläggningarna skiljer sig åt i urval av skolor, genomförande och dokumentation, kan vi inte göra jämförelser mellan alla kartläggningar. Resultaten från kartläggningarna ger också ofta en nulägesbild över rökningens förekomst, vilket gör att jämförelser kan bli missvisande.

För en översikt av alla ingående kartläggningar och undersökningar uppdelade på publiceringsår och län eller kommun, se tabell 1. För en lista över alla ingående kartläggningar och undersökningar, se tabell 2.

För att ge en aktuell lägesbild av förekomsten av rökning på högstadie- och gymnasieskolor, inkluderade vi endast kartläggningar genomförda mellan 2015 och 2019. Om flera kartläggningar med samma urval av skolor genomförts i samma län eller storstadsområde under tidsperioden, inkluderade vi endast den senaste kartläggningen.

Totalt inkluderade vi 14 stycken kartläggningar i nulägesbeskrivningen, se tabell 3.

Flera län har genomfört mer än en kartläggning sedan 2010 (tabell 4). Fem av dessa län har i sina uppföljande kartläggningar beskrivit att ett syfte varit att jämföra med resultat från tidigare kartläggningar och de har även använt en likvärdig urvalsprocess och metod. I Blekinge har tre kartläggningar genomförts åren efter varandra (18, 21, 23). Länen i Uppsala (5, 6), Västra Götaland (4, 17), Halland (12, 26) och Västmanland (3, 11) har genomfört två kartläggningar där tiden mellan genomförandet varierar. Dessa kartläggningar ingår i rapportens avsnitt Förekomsten av rökning, skyltning och vilseledande budskap – ser vi en förändring över tid?

Detta avsnitt är ett stöd för dig som planerar att genomföra en kartläggning och beskriver förslag på vad som kan vara bra att tänka på och ta ställning till. Det kan också fungera som stöd när du tolkar resultaten. En kartläggning av förekomsten av rökning kan genomföras på olika sätt och områdena i avsnittet är exempel och måste anpassas efter verksamhetens uppdrag och förutsättningar.

Vad vill vi undersöka och vilka frågeställningar vill vi kunna besvara? Vilken eller vilka målgrupper riktar sig kartläggningen till? Hur ska kartläggningen avgränsas, ska den till exempel uteslutande undersöka förekomsten av rökning på skolgårdar eller ska den integreras i ett bredare ANDT-arbete? För att skapa förutsättningar för en rökfri skolmiljö för alla kan det vara värdefullt att i kartläggningar även inkludera till exempel resurser till tobaksförebyggande arbete och information om rökning även utanför skolgården för att fånga eventuella förflyttningar av var personer röker. Ska kartläggningen vara en del i att utvärdera en insats med före- och eftermätning behöver detta planeras och utvärderingsmetod bestämmas.

Är kartläggningen en totalundersökning i regionen eller kommunen eller ska den bestå av ett urval av skolor? Vid ett urval kan det vara bra att överväga ett slumpmässigt urval för att få ett resultat som är representativt för hela området.

Rökförbudet på skolgårdar inkluderar både rökning av tobaksprodukter och rökning av tobaksfria produkter, till exempel e-cigaretter. Beroende på kartläggningens syfte kan även användning av andra produkter, till exempel snus, inkluderas för ett bredare perspektiv.

Flera olika metoder kan användas för att mäta förekomsten av rökning. Ofta används en kombination av metoder som ger kompletterande information. Att även inkludera omfattningen av rökning kräver andra metoder men ger en mer nyanserad lägesbild av rökning på skolgården. Läs mer nedan om vad olika mätmetoder som har använts i de inkluderade kartläggningarna kan visa.

Hur en kartläggning planeras och genomförs kan vara olika beroende på vem som är ansvarig, tillgängliga resurser och val av mätmetod.

Det är viktigt att dokumentera både genomförande och resultat för att kunna göra sammanställningar av god kvalitet och få underlag till uppföljande kartläggningar. För att minska potentiella felkällor och underlätta i datainsamlingen är det bra att arbeta systematiskt utifrån tydliga protokoll. Dokumentera det som kan påverka resultaten, till exempel hur skolgården ser ut och om det är vanligt att personer utöver elever och skolpersonal rör sig på området.

Redan i planeringsfasen är det bra att tänka på hur resultaten ska presenteras och sammanställas. Ska resultaten av kartläggningen till exempel kunna redovisas uppdelat på skolor med olika storlek, inriktning eller om skolan är kommunal eller fristående är det viktigt att beakta så att du i genomförandet fångar rätt information.

Här följer en beskrivning av de mätmetoder som använts i de inkluderade kartläggningarna och potentiella felkällor. Även andra mätmetoder som inte tas upp här kan användas för att undersöka förekomsten av rökning på skolgårdar.

Observationer av personer som röker på skolgården kan variera i omfattning och detaljnivå. Med hjälp av observationer kan vi fånga var på skolgården personer röker, vilka som röker, rökbeteende och produkt för rökning.

Observationer av personer som röker utanför skolgården kan också inkluderas. Det ger en möjlighet att undersöka eventuella förflyttningar av rökning till utanför skolgården.

Potentiella felkällor:

• Ger en ögonblicksbild av förekomsten.
• Är känsliga för tidpunkt och påverkas av väderförhållanden, raster och observationstillfällets längd.
• Kan vara svårt att få en överblick över skolans område och gränser.
• Kan vara svårt att avgöra vilka personer som röker.

Observationer av spår av rökning inkluderar vanligtvis fimpar och cigarettpaket på marken och kan variera i omfattning och detaljnivå. Observationer kan även inkludera spår av snusanvändning.

Observationer av spår utanför skolgården kan också inkluderas. Det ger en möjlighet att undersöka eventuella förflyttningar av rökning från skolgården till utanför skolans område.

Potentiella felkällor:

• Påverkas av yttre faktorer som hur ofta skolgården städas, om askkoppar finns och om det finns snö på marken.
• Kan vara svårt att få en överblick över skolans område och gränser.
• Ger inte information om vilka personer som röker och när.

Enkätundersökningar kan användas för att ställa frågor om bland annat förekomsten av rökning, vilka produkter som används och vilka som röker.

Intervjuundersökningar används ofta för personliga intervjuer, men även fokusgrupper som utnyttjar gruppdynamik kan användas.

Både enkäter och intervjuer om rökning kan ingå som del i ett bredare förebyggande arbete. Det går att använda flera olika målgrupper för ett bredare perspektiv.

Potentiella felkällor:

• Påverkas av undersökningens urval och eventuellt bortfall.
• Subjektiv bedömning av svarspersoner.

Skyltning om rökförbudet räknas ofta som en tobaksförebyggande åtgärd. Observationer av skyltning omfattar skyltar och dekaler uppsatta på skolans område och kan inkludera antal skyltar, var de sitter och skyltarnas utseende och skick.

Observationer av vilseledande budskap omfattar till exempel askkoppar och platser iordningställda för rökning på skolgården. Observationerna kan även inkludera beskrivningar av mer informella platser där personer samlas för att röka.

Potentiella felkällor:

• Variation mellan observatörer i vad som bedöms som vilseledande budskap.

1. Folkhälsomyndigheten. Rökförbud på skolgårdar och utomhusplatser inom barnomsorgen. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020.
2. Länsstyrelsen Uppsala och Region Uppsala. Kartläggning av insatser för tobaksbrukande flickor och pojkar inom elevhälsan och på ungdomsmottagningarna i Uppsala län 2017. Länsstyrelsen Uppsala i samverkan med Region Uppsala; 2017.
3. Länsstyrelsen Västmanland. Rökfria skolgårdar. En kartläggning på skolor i Västmanlands län. Länsstyrelsen Västmanland; 2018. Dnr: 700-3334-2017.
4. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rökfria skolgårdar – ett steg närmare ett Rökfritt Sverige 2025. Länsstyrelsen Västra Götaland; 2018. Rapportnr.: 2018:41. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/tjanster/publikationer/2018/rokfria-skolgardar---ett-steg-narmare-ett-rokfritt-sverige-2025.html
5. Länsstyrelsen Uppsala. Tobaksfri skoltid och rökfria skolgårdar i Uppsala län - lägesrapport. Uppsala: Länsstyrelsen Uppsala län; 2019. Länsstyrelsens meddelandeserie 2019:1. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/uppsala/tjanster/publikationer/tobaksfri-skoltid-och-rokfria-skolgardar-i-uppsala-lan---lagesrapport.html
6. Länsstyrelsen Uppsala. Detta är en rökfri skola, stämmer det? Länsstyrelsen Uppsala; 2015.
7. Länsstyrelsen Stockholm. Rökning på skolgårdar – en granskning av några gymnasier. Länsstyrelsen Stockholm; 2011. Rapport 2011:33.
8. Länsstyrelsen Gävleborg. Rökfria skolgårdar. En kartläggning av hur vanligt det är med rökning på skolgårdar i Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävleborg; 2012. Rapport 2012:14.
9. Länsstyrelsen Kronoberg. Rökfria skolgårdar - Tillsyn vid 30 skolgårdar i Kronobergs län september 2012. Länsstyrelsen Kronoberg; 2012. Meddelande nr. 2012:18. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/kronoberg/tjanster/publikationer/rokfria-skolgardar---tillsyn-vid-30-skolgardar-i-kronobergs-lan-september-2012.html
10. Länsstyrelsen Skåne. Rökfria skolgårdar – En studie av rökning på tio gymnasieskolors skolgårdar. Länsstyrelsen Skåne; 2012.
11. Länsstyrelsen Västmanland. Rökfria skolgårdar. En kartläggning av hur vanligt det är med rökning på skolgårdar i länet. Länsstyrelsen Västmanland; 2012. Rapport 2012:6.
12. Länsstyrelsen Halland. ÄR SKOLAN FRI FRÅN TOBAKSRÖK? ‐ En kartläggning av Hallands gymnasieskolor. Länsstyrelsen Halland; 2013. Meddelande: 2013:15.
13. Länsstyrelsen Södermanland. Rökfri skoltid - Kraftsamling för rökfria skolgårdar. Länsstyrelsen Södermanland; 2013. Rapport 2013:3. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/sodermanland/tjanster/publikationer/rokfri-skoltid---kraftsamling-for-rokfria-skolgardar.html
14. Länsstyrelsen Östergötland. Rökfri skolgård - sanning eller myt?. Länsstyrelsen Östergötland; 2013. Rapport nr: 2013:4.
15. Miljöförvaltningen Stockholm stad. Rökfria skolgårdar November 2013. Stockholm stad; 2013. Dnr: 2013-7670.
16. Länsstyrelsen Jönköping. Rökfria skolgårdar? Kartläggning av ett antal högstadie-och gymnasieskolor i Jönköpings län. Länsstyrelsen Jönköping; 2014. Meddelande nr 2014:10.
17. Länsstyrelsen Västa Götaland. RÖKFRIA SKOLGÅRDAR - FINNS DET? Kartläggning rökfria skolgårdar. Länsstyrelsen Västra Götaland; 2014. Rapportnr.: 2014:04. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/tjanster/publikationer/2014/rokfria-skolgardar---finns-det.html
18. Länsstyrelsen Blekinge. Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? En kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdar följs i Blekinge län. Länsstyrelsen Blekinge; 2015. Rapport 2015:1. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/blekinge/tjanster/publikationer/2015/20151-ar-skolgardarna-i-blekinge-rokfria-en-kartlaggning-av-hur-rokforbudet-pa-skolgardar-foljs-i-blekinge-lan.html
19. Länsstyrelsen Skåne. 9 av 10 skolor följer inte rökförbudet. Kartläggning av rökning på 75 skolgårdar i länet. Länsstyrelsen Skåne; 2015. Rapportnummer 2015:20.
20. Länsstyrelsen Östergötland. Ingen ska behöva hålla andan - en kartläggning av rökning på skolgårdar i Östergötland. Länsstyrelsen Östergötland; 2015. Rapport nr: 2015:25
21. Länsstyrelsen Blekinge. Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? En kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdar följs i Blekinge län (reviderad version). Länsstyrelsen Blekinge; 2016. Rapport 2016:1. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/blekinge/tjanster/publikationer/2016/20161-ar-skolgardarna-i-blekinge-rokfria.html
22. Länsstyrelsen Gävleborg. Rökfria skolgårdar i Gävleborg - en utopi? En andra kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdarna efterlevs. Länsstyrelsen Gävleborg; 2016. Rapport 2016:15. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/gavleborg/tjanster/publikationer/rokfria-skolgardar-i-gavleborg---en-utopi.html
23. Länsstyrelsen Blekinge. Är skolgårdarna i Blekinge rökfria? En kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdar följs i Blekinge län. Länsstyrelsen Blekinge; 2017. Rapport: 2017:1. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/blekinge/tjanster/publikationer/2017/20171-ar-skolgardarna-i-blekinge-rokfria-en-kartlaggning-av-hur-rokforbudet-pa-skolgardar-foljs-i-blekinge-lan.html
24. Länsstyrelsen Stockholm. Inventering rökning skolor 2017. Länsstyrelsen Stockholm; 2017.
25. Länsstyrelsen Södermanland. PM Barnens rätt till rökfri skolgård klaras inte på sju av tio skolgårdar i länet. Länsstyrelsen Södermanland; 2017.
26. Länsstyrelsen Halland. Rökfria skolgårdar - Kartläggning av rökning på skolgårdar i Hallands län. Länsstyrelsen Halland; 2018. Meddelande: 2018:23. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/halland/tjanster/publikationer/201823-rokfria-skolgardar---kartlaggning-av-rokning-pa-skolgardar-i-hallands-lan.html
27. Länsstyrelsen Jämtland. Rökfria skolgårdar. Hur ser det ut i Jämtlands län? Länsstyrelsen Jämtland; 2018. Löpnummer 2018:4. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/jamtland/tjanster/publikationer/2018/rokfria-skolgardar.html
28. Länsstyrelsen Örebro. Rökfria skolgårdar - Kartläggning av rökning på skolgårdar i Örebro län. Länsstyrelsen Örebro; 2018. Publikationsnummer: 2018:29. [citerad 1 juni 2020]. Hämtad från: www.lansstyrelsen.se/orebro/tjanster/publikationer/2018/rokfria-skolgardar---kartlaggning-av-rokning-pa-skolgardar-i-orebro-lan.html
29. Stockholm stad. Projekt Rökfria skolgårdar Maj 2018. Stockholm stad; 2018. Dnr: 2018-10525.
30. Statens folkhälsoinstitut. Tonåringar om tobak. Vanor, kunskaper och attityder. Statens folkhälsoinstitut; 2010. R 2010:20.
31. Folkhälsomyndigheten. Att förebygga tobaksbruk i skolan. En kartläggning av erfarenheter från svenska skolor. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020.