Måttet Ekonomisk standard möjliggör jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll där hänsyn tas till den samlade inkomsten och hushållets sammansättning (se Metod för definition). År 2022 var medianvärdet för ekonomisk standard för vuxna 25 år och äldre 302 700 kronor. Medianvärdet för kvinnor var 293 800 kronor och för män 311 400 kronor. Under perioden 2011–2022 steg den ekonomiska standarden generellt sett med 16 procent, mätt i fasta priser i 2022 års prisnivå. Det var dock skillnader i hur stora ökningarna var mellan grupper med olika utbildning, där den minsta procentuella ökningen sågs bland kvinnor och män med högst förgymnasial utbildning.

Varaktigt låg ekonomisk standard har personer som under det senaste året och minst två av de tre föregående åren haft en låg ekonomisk standard jämfört med andra. År 2022 levde 7,8 procent av Sveriges befolkning 25 år och äldre med varaktigt låg ekonomisk standard. Andelen var 8,5 procent bland kvinnor och 6,9 procent bland män. I åldersgruppen 85 år och äldre hade nästan var fjärde kvinna varaktigt låg ekonomisk standard. En lika hög andel, 26 procent sågs även bland personer födda utanför Europa. Andelen personer som levde med varaktigt låg ekonomisk standard var i stort sett oförändrad under perioden 2014‒2022. En uppgång sågs dock i åldersgruppen 65–84 år och bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning, där ökningen även var större bland kvinnor än bland män. Sjunkande andelar under perioden sågs bland både män och kvinnor födda i Europa utanför Norden och bland män i den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre oavsett födelseland.

År 2022 levde 11 procent av alla barn och unga 0–24 år i Sverige med varaktigt låg ekonomisk standard. Bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå var andelen 48 procent. Det var nästan sex gånger så vanligt bland barn födda utanför Europa att leva med varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med barn födda i Sverige. Under perioden 2014–2022 steg andelen som lever med varaktigt låg ekonomisk standard bland barn i alla utbildningsgrupper, sett till föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen steg mest bland barn till föräldrar med gymnasial utbildning, men då från en lägre nivå jämfört med barn till föräldrar med som högst förgymnasial utbildning. Minskande andelar sågs bland äldre barn och unga i åldrarna 15–24 år, bland barn födda i Norden utanför Sverige och bland barn födda i övriga Europa.

En inkomststandard som är varaktigt låg innebär att inkomsterna, det senaste året och minst två av de tre föregående åren, inte räcker till de nödvändigaste utgifterna (se Metod för definition). År 2022 levde 1,6 procent i Sveriges befolkning 25 år och äldre med varaktigt låg inkomststandard. Andelen var 1,6 procent bland kvinnor och 1,7 procent bland män. Det var särskilt vanligt bland kvinnor och män med förgymnasial utbildning samt bland personer födda utanför Europa. Under perioden 2014–2022 sjönk andelen med varaktigt låg inkomststandard i samtliga grupper oavsett kön, ålder, födelseland och utbildning. De största nedgångarna, med halverade andelar under perioden, sågs bland de äldsta (85 år och äldre) och personer födda i nordiska länder utanför Sverige.

År 2022 levde 2,9 procent av alla barn och unga 0–24 år i Sverige i hushåll med varaktigt låg inkomststandard, vilket motsvarar nära 70 900 barn. Barn till föräldrar med förgymnasial utbildning som högsta utbildning och barn födda utanför Europa hörde till grupper där det var särskilt vanligt att leva med varaktigt låg inkomststandard. Under perioden 2014–2022 sjönk andelen barn med varaktigt låg inkomststandard i samtliga studerade grupper i befolkningen oavsett ålder, födelseland och föräldrarnas utbildning. Mest sjönk andelen bland barn födda i Norden utanför Sverige och i övriga Europa, där den minskade med 57 respektive 59 procent.

Målområde 4 i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas i tabell 1 och tabell 2. Se rubrik Sammanfattande tabeller.

Economic standard allows comparisons of disposable income between different types of households where account is taken of the total income and the composition of the household (see ‘Method’ for definition). In 2022, the median economic standard for adults aged 25 and older was SEK 302 700. The median standard for women was SEK 293 800 and for men SEK 311 400. Between 2011 and 2022, the economic standard generally increased by 16 per cent, measured in fixed prices at the 2022 price level. There were, however, differences between groups with different levels of education, where the smallest percentage increase was apparent among women and men with at most compulsory level education.

People who have a persistent risk of poverty are those who in the last year and at least two of the previous three years have had a low economic standard compared with others. In 2022, 7.8 per cent of Sweden’s population aged 25 and older lived with a persistent risk of poverty. The proportion was 8.5 per cent among women and 6.9 per cent among men. In the age group 85 years and older, almost one in four women had a persistent risk of poverty. An equally high proportion, 26 per cent, was also evident among people born outside Europe. The proportion of people with a persistent risk of poverty remained largely unchanged between 2014 and 2024. The proportion increased in the age group 65–84 year olds and among people with compulsory and upper-secondary level education, where the increase was also greater among women than among men. Decreasing proportions during the period were seen among both men and women born in Europe outside the Nordic countries, and among men in the oldest age group 85 years and older regardless of country of birth.

In 2022, 11 per cent of all children and young people aged 0–24 in Sweden lived with a persistent risk of poverty. Among children whose parents had at most compulsory level education, the proportion was 48 per cent. It was almost six times as common for children born outside Europe to live with a persistent risk of poverty compared with children born in Sweden. Between 2014 and 2022, the proportion of those living with a persistent risk of poverty increased among children in all education groups, in terms of their parents’ level of education. The proportion increased most among children whose parents had upper secondary level education, but then from a lower level compared with children whose parents had at most compulsory level education. Decreasing proportions were evident among older children and young people aged 15–24, among children born in the Nordic countries outside Sweden and among children born in the rest of Europe.

An income standard that is persistently low means that income in the last year and at least two of the previous three years is not sufficient for the most necessary expenditures (see ‘Method’ for definition). In 2022, 1.6 per cent of Sweden’s population aged 25 and older lived with a persistently low income standard. The proportion was 1.6 per cent among women and 1.7 per cent among men. It was particularly common among women and men with compulsory level education, and among people born outside Europe. Between 2014 and 2022, the proportion of those with a persistent low income standard fell in all groups regardless of gender, age, country of birth and education. The biggest decreases, where the proportions were halved during the period, were evident among the oldest age group (85 years and older) and people born in Nordic countries outside Sweden.

In 2022, 2.9 per cent of all children and young people aged 0–24 in Sweden lived in households with a persistently low income standard, which corresponds to almost 70 900 children. Children whose parents had at most compulsory level education and children born outside Europe belonged to groups where it was particularly common to live with a persistently low income standard. Between 2014 and 2022, the proportion of children with a persistent low income standard fell in all groups studied regardless of age, country of birth and parents’ level of education. The proportion of children born in the Nordic countries outside Sweden and in the rest of Europe fell the most, where it decreased by 57 and 59 per cent, respectively.

Inkomst är ett vanligt mått när ojämlikhet i hälsa redovisas. Sambandet mellan inkomst och hälsa är komplext och kan ha flera olika förklaringar. Ohälsa och sjukdom påverkar inkomsten då individer med sämre hälsa har svårare att arbeta. Ekonomiska resurser sätter samtidigt ramarna för människors materiella standard och handlingsutrymme. Det kan till exempel handla om att ha råd med ett bra boende, möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och deltagande i samhällslivet. Även barn och unga som växer upp i ekonomisk utsatthet påverkas och det kan ha konsekvenser för deras hälsa (1, 2). Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 4 i faktabladet Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 4: Inkomst och försörjningsmöjligheter.

Folkhälsopolitikens målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se faktaruta). Med indikator menar vi hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Ekonomisk standard, Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ) för vuxna respektive barn och unga och Varaktigt låg inkomststandard (absolut) för vuxna respektive barn och unga. Kärnindikatorn Överskuldsatta redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 4 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Ekonomisk standard anger hur mycket pengar individer har att röra sig med i olika hushåll. Det beräknas genom att lägga samman hushållets samlade inkomster, inklusive transfereringar och kapitalinkomster, och sedan ta hänsyn till vilka och hur många som bor i hushållet. Måttet möjliggör jämförelser av ekonomiskt utrymme mellan individer som lever i olika typer av hushåll.

Medianvärdet för ekonomisk standard för hela befolkningen 25 år och äldre 2022 var 302 700 kronor (figur 1). Figuren visar även medianerna för de 5 procent av befolkningen som har högst respektive lägst ekonomisk standard.

Figur 1. Ekonomisk standard (medianvärde i tusen kronor) och dess spridning i befolkningen 25 år och äldre, 2011–2022.

Länk till Figur 1. Ekonomisk standard och dess spridning i befolkningen 25 år och äldre, 2011–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2022 ökade den ekonomiska standarden generellt sett med 16 procent, mätt i fasta priser i 2022 års prisnivå. Uppgången var något större i gruppen med högst ekonomisk standard (figur 1). För de 5 procent i befolkningen med högst ekonomisk standard sågs en uppgång med 21 procent (motsvarar 120 000 kr) 2022 jämfört med 2011, medan motsvarande uppgång bland de 5 procent med lägst ekonomisk standard var 15 procent (18 000 kr).

Medianvärdet 2022 för ekonomisk standard för vuxna 25 år och äldre var 293 800 kronor för kvinnor och 311 400 kronor för män (figur 2).

Figur 2. Ekonomisk standard (medianvärde i tusen kronor), 25 år och äldre, fördelat på kön, 2011–2022.

Länk till Figur 2. Ekonomisk standard, 25 år och äldre, fördelat på kön, 2011–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2022 steg medianen för den ekonomiska standarden för både kvinnor och män, trots att den sjönk något sista året (figur 2). Uppgången 2022 jämfört med 2011 var 16 procent för kvinnor och 15 procent för män (motsvarar 41 000 kr för både kvinnor och män).

Medianvärdet för ekonomisk standard var 2022 högst bland personer 45–64 år, 357 300 kronor. I åldersgruppen 25–44 år var medianen 290 600 kronor och i gruppen 65–84 år 270 000 kronor. Lägst ekonomisk standard, 205 200 kronor, hade personer 85 år och äldre (figur 3).

Figur 3. Ekonomisk standard (medianvärde i tusen kronor), 25 år och äldre, fördelat på ålder, 2011–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 3. Ekonomisk standard, 25 år och äldre, fördelat på ålder, 2011–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2011–2022 sågs en förbättring av den ekonomiska standarden i alla åldersgrupper , trots att den sjönk något sista året (figur 3). Från 2011 till 2022 ökade den mellan 14 och 21 procent i de olika åldersgrupperna. Störst förbättringar procentuellt sett sågs i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre. I absoluta tal var dock ökningen störst i åldersgruppen 45–64 år (50 000 kr).

År 2022 var medianvärdet för ekonomisk standard bland personer (25 år och äldre) födda i Sverige och övriga Norden 316 800 respektive 284 500 kronor. För personer födda i övriga Europa var medianen 275 100 kronor. Lägst medianvärde för ekonomisk standard hade personer födda utanför Europa, 232 800 kronor (figur 4).

Figur 4. Ekonomisk standard (medianvärde i tusen kronor), 25 år och äldre, fördelat på födelseland, 2011–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 4. Ekonomisk standard, 25 år och äldre, fördelat på födelseland, 2011–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2011–2022 steg den ekonomiska standarden för personer i samtliga grupper av födelseländer, trots att den sjönk något sista året (figur 4). Från 2011 till 2022 ökade det mellan 16 och 28 procent i de olika födelselandsgrupperna. Störst förbättringar av den ekonomiska standarden sågs för personer födda i Europa utanför Norden och övriga världen, med 26 procent i båda grupperna. För män födda i övriga världen steg medianvärdet för ekonomisk standard med 28 procent under perioden. I absoluta tal var ökningen störst för personer födda i Europa utanför Norden (56 000kr).

År 2022 var medianvärdet för ekonomisk standard för personer 25 år och äldre med eftergymnasial utbildning 347 100 kr, för personer med gymnasial utbildning 292 200 kronor och för personer med förgymnasial utbildning 227 200 kronor (figur 5).

Figur 5. Ekonomisk standard (medianvärde i tusen kronor), 25 år och äldre år, fördelat på utbildningsnivå, 2011–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 5. Ekonomisk standard, 25 år och äldre år, fördelat på utbildningsnivå, 2011–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2011–2022 skedde en förbättring av den ekonomiska standarden i alla utbildningsgrupper, trots att den sjönk något sista året (figur 5). Från 2011 till 2022 ökade det mellan 11 och 13 procent i de olika utbildningsgrupperna. Störst förbättringar av den ekonomiska standarden sågs för personer med gymnasial och eftergymnasial utbildning med 13 procent i båda grupperna. Minst förbättring sågs för personer med förgymnasial utbildning med 10 procent för både kvinnor och män. I absoluta tal var ökningen under perioden cirka 41 000 kronor för personer med eftergymnasial utbildning, 33 000 kronor för gymnasial utbildning och 23 000 kronor för förgymnasial utbildning.

Varaktigt låg ekonomisk standard definieras som att hushållets ekonomiska standard, det senaste uppmätta året och minst två av de tre föregående åren, varit lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Det mäter således andelen personer som har låg inkomst relativt andra, inte fattigdom mätt i någon absolut summa.

År 2022 levde 7,9 procent av Sveriges befolkning 25 år och äldre med varaktigt låg ekonomisk standard. Den åldersstandardiserade andelen bland kvinnor var 8,5 procent och bland män 6,9 procent (figur 6). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn , utöver ålder, togs även till födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 6, val ej åldersstandardiserat).

Figur 6. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 6. Varaktigt låg ekonomisk standard, 25 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som levde med varaktigt låg ekonomisk standard under 2014‒2022 var i stort sett oförändrad (figur 6). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland kvinnor men inte bland män. Andelen som levde med varaktigt låg ekonomisk standard var högre bland kvinnor under hela perioden.

År 2022 var andelen (ej åldersstandardiserad) i åldersgruppen 85 år och äldre som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 18 procent (figur 7). Bland kvinnor i den åldersgruppen hade nästan en av fyra varaktigt låg ekonomisk standard (figur 7, val kön). Motsvarande andel bland män var knappt en av tio. I åldersgruppen 65‒84 år (kvinnor och män sammantaget) var andelen 8,2 procent, i gruppen 25–44 år 8 procent och i gruppen 45–64 år 6,3 procent. Skillnaden, med en lägre andel i åldersgruppen 45–64 år, och högre andel i gruppen 85 år och äldre, jämfört med 25–44 åringar (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. Skillnaden med en något högre andel i gruppen 65–84 år jämfört med gruppen 25–44 år var dock inte statistiskt säkerställd men när hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd skillnad. Det var fyra gånger så vanligt bland kvinnor 85 år och äldre att leva med varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med kvinnor 25‒44 år. Bland männen i samma åldersgrupp, 85 år och äldre, var det mindre än två gånger så vanligt.

Figur 7. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på ålder, 2011‒2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Varaktigt låg ekonomisk standard, 25 år och äldre, fördelat på ålder, 2011‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2022 såg utvecklingen av andelen personer med varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i åldersgrupperna. När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer 65–84 år med 13 procent och ökningen var lika stor för kvinnor som för män. I gruppen 85 år och äldre sågs en nedgång bland män med 20 procent, men ingen förändring bland kvinnor (figur 7, val kön).

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 26 procent bland personer födda utanför Europa, 14 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 7,5 procent bland personer födda i övriga Norden och 5,5 procent bland personer födda i Sverige (figur 8). Den lägre andelen med varaktigt låg ekonomisk standard för gruppen födda i Sverige (jämförelsegrupp) jämfört med övriga grupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön. Både bland män och kvinnor födda utanför Europa var det nästan fem gånger vanligare att leva med varaktigt låg ekonomisk standard än bland män och kvinnor födda i Sverige.

Figur 8. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 8. Varaktigt låg ekonomisk standard, 25 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen med varaktigt låg ekonomisk standard varierade över tid i grupperna av födelseländer under perioden 2014‒2022. När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i Norden utanför Sverige med 5 procent, och en nedgång bland personer födda i övriga Europa med 6 procent.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25 år eller äldre som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 20 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 7,4 procent bland personer med gymnasial utbildning och 4,2 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 9). Bland kvinnor med förgymnasial utbildning var andelen 25 procent och bland män 16 procent. Bland personer med eftergymnasial utbildning var andelen däremot nästan lika mellan könen, drygt 4 procent (figur 9, val kön). Skillnaden mellan gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildning och gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland. Med hänsyn tagen till födelseland var det cirka fyra gånger vanligare för kvinnor, och nästan tre gånger vanligare bland män, med förgymnasial utbildning att leva med varaktigt låg ekonomisk standard.

Figur 9. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 9. Varaktigt låg ekonomisk standard, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2022 såg utvecklingen för varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i de olika utbildningsgrupperna. När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i grupperna med gymnasial och förgymnasial utbildning på 12 respektive 15 procent. Uppgången över tid i dessa grupper var särskilt tydlig bland kvinnor. Bland personer med eftergymnasial utbildning sågs i stället en nedgång med 4 procent bland män men ingen säkerställd förändring bland kvinnor.

Figur 10 visar att varaktigt låg ekonomisk standard blev vanligare mellan åren 2014 och 2022 bland personer med som högst förgymnasial utbildning men ökade också något bland personer med gymnasial utbildning.

Figur 10. Varaktigt låg ekonomisk standard.

Resultaten som presenteras omfattar barn och unga 0–24 år. Denna indikator redovisas inte uppdelat på kön. I de statistiska analyserna tas dock hänsyn till barnets kön. De resultat som presenteras för denna indikator är inte åldersstandardiserade.

År 2022 levde 11 procent av alla barn och unga i Sverige i hushåll med varaktigt låg ekonomisk standard. Bland barn 0–4 år och 5–9 år var andelen 13 respektive 12 procent, bland barn 10–14 år 11 procent, bland barn 15–19 år 9,2 procent och bland 20–24-åringar 8,3 procent (figur 11). De lägre andelarna i de två äldsta åldersgrupperna jämfört med gruppen 0–4 år (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. Avseende åldersgrupperna 5–9 år och 10–14 år fanns inga statistiskt säkerställda skillnader jämfört med gruppen 0–4 år. Det var dock en statistiskt säkerställd lägre andel i dessa båda grupper jämfört med gruppen 0–4 år när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 11. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn och unga (andel i procent), 0–24 år, fördelat på ålder, 2014–2022.

Länk till Figur 11. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn och unga, 0–24 år, fördelat på ålder, 2014–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2022 såg utvecklingen av andelen barn med varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i de olika åldersgrupperna. Totalt steg andelen från 9,5 procent 2014 till 10,6 procent 2022. När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i åldersgruppen 5–9 år med 16 procent och i åldersgruppen 10–14 år med 7 procent. Bland barn och unga 15–19 år och 20–24 år sågs en nedgång med 10 respektive 17 procent. Resultat för åldersgruppen 0–4 år var inte statistiskt säkerställt.

Andelen som levde med låg ekonomisk standard 2022 var 38 procent bland barn födda utanför Europa, 16 procent bland barn födda i Europa utanför Norden, 15 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige och 8,1 procent bland barn födda i Sverige (figur 12). Den högre andelen bland barn födda i övriga grupper av födelseländer jämfört med barn födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. Det var ungefär dubbelt så vanligt att leva med varaktigt låg ekonomisk standard bland barn födda i Norden (exkluderat Sverige) och barn födda i övriga Europa jämfört med barn födda i Sverige. Det var nästan sex gånger vanligare att leva med låg ekonomisk standard bland barn födda utanför Europa.

Figur 12. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn och unga (andel i procent), 0–24 år fördelat på födelseland, 2014–2022.

Länk till Figur 12. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn och unga, 0–24 år fördelat på födelseland, 2014–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2022 såg utvecklingen av andelen barn med varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i grupperna av födelseländer. När hänsyn togs till kön och ålder sågs ingen tydlig förändring bland barn födda i Sverige och barn födda utanför Europa. Bland barn födda i Norden utanför Sverige och barn födda i Europa utanför Norden sågs däremot en nedgång med 30 respektive 33 procent.

Andelen som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 2022 var 48 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning, 14 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildning och 6 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning (figur 13). Den högre andelen bland barn till föräldrar med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland. Det var cirka fem gånger vanligare bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning att leva med låg ekonomisk standard än bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används i figur 13 som ett mått på barnets socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Figur 13. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn och unga (andel i procent), 0–24 år fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2014–2022.

Länk till Figur 13. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn och unga, 0–24 år fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2014–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2022 steg andelen barn med varaktigt låg ekonomisk standard i alla utbildningsgrupper. När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 10 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildning och 4 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning. Förändringen för gruppen eftergymnasial utbildning var dock inte statistiskt säkerställd.

Varaktigt låg inkomststandard innebär att en individs inkomst är lägre än de nödvändiga utgifterna. Det definieras som att individens ekvivalerade disponibla inkomst, det vill säga den disponibla inkomsten omräknad utifrån hushållets storlek och sammansättning, det senaste uppmätta året samt två av de föregående tre åren varit lägre än de nödvändiga utgifterna (den så kallade baskonsumtionen, där bland annat mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg ingår). Låg inkomststandard är ett absolut mått på inkomstfattigdom. Resultaten som presenteras här omfattar personer 25 år och äldre.

År 2022 levde 1,6 procent av Sveriges befolkning 25 år och äldre med varaktigt låg inkomststandard. Den åldersstandardiserade andelen bland kvinnor var 1,6 procent och bland män 1,7 procent (figur 14). Den något högre andelen bland män än kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 14, val ej åldersstandardiserat).

Figur 14. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2022. Möjliga val: Ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 14. Varaktigt låg inkomststandard, 25 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2022 sågs en nedgång i andelen med varaktigt låg inkomststandard såväl bland kvinnor som bland män. När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 39 procent bland kvinnor och 32 procent bland män.

År 2022 var andelen (ej åldersstandardiserad) som levde med varaktigt låg inkomststandard 2,1 procent i åldersgruppen 25–44 år (figur 15). I åldersgruppen 45–64 år var den 1,7 procent, i gruppen 85 år och äldre 1 procent och i gruppen 65–84 år 0,9 procent. De lägre andelarna i övriga åldersgrupper jämfört med 25–44 åringar (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och skillnaderna kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. I åldersgruppen 45–64 år var den lägre andelen statistiskt säkerställd bland kvinnor men inte bland män, och kvarstod när hänsyn togs till födelseland.

Figur 15. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på ålder, 2014‒2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 15. Varaktigt låg inkomststandard, 25 år och äldre, fördelat på ålder, 2014‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2022 sjönk andelen personer med varaktigt låg inkomststandard i samtliga åldersgrupper. När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång i gruppen 25‒44 år med 41 procent, i gruppen 45–64 år med 31 procent, i gruppen 65‒84 år med 23 procent och i gruppen 85 år och äldre med 47 procent.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25 år och äldre som levde med varaktigt låg inkomststandard 5,5 procent bland personer födda utanför Europa, 3,5 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 2,0 procent bland personer födda i Norden utanför Sverige och 1,0 procent bland personer födda i Sverige (figur 16). Den lägre andelen i gruppen födda i Sverige (jämförelsegrupp) jämfört med övriga grupper av födelseländer var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön. Det var cirka sex gånger vanligare att leva med varaktigt låg inkomststandard bland personer födda utanför Europa än bland personer födda i Sverige.

Figur 16. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 16. Varaktigt låg inkomststandard, 25 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2022 sjönk andelen med varaktigt låg inkomststandard i alla grupper av födelseländer. Det gällde även när hänsyn togs till kön och ålder. Bland personer födda i Norden utanför Sverige sågs en nedgång med 47 procent, bland födda utanför Europa med 43 procent, bland födda i övriga Europa med 40 procent och bland personer födda i Sverige med 29 procent.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25 år eller äldre som levde med varaktigt låg inkomststandard 4,6 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 1,4 procent bland personer med gymnasial utbildning och 1,1 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 17). Bland kvinnor med förgymnasial utbildning var andelen som levde med varaktigt låg inkomststandard 5,6 procent. Motsvarande andel bland män var 3,8 procent (figur 17, val kön). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) och grupperna gymnasial och eftergymnasial utbildning, där andelarna var högre, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland. Det var nästan 3,5 gånger vanligare för kvinnor med förgymnasial utbildning att leva med varaktigt låg inkomststandard jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning. Motsvarande för män var drygt 2 gånger.

Figur 17. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 17. Varaktigt låg inkomststandard, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2022 sjönk andelen som levde med varaktigt låg inkomststandard i alla utbildningsgrupper. När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 37 procent för personer med eftergymnasial utbildning, 31 procent för personer med förgymnasial utbildning och 30 procent för personer med gymnasial utbildning. Förändringen för gruppen med förgymnasial utbildning var inte statistiskt säkerställd ojusterat men blev det vid justering för kön, ålder och födelseland.

Resultaten som presenteras omfattar barn och unga 0–24 år. Denna indikator redovisas inte uppdelat på kön. I de statistiska analyserna tas dock hänsyn till kön. De resultat som presenteras är inte åldersstandardiserade.

År 2022 var andelen barn och unga som levde i hushåll med varaktigt låg inkomststandard 2,9 procent (figur 18), vilket motsvarar nästan 70 900 personer. Andelen var lägre hos äldre barn och unga än hos de yngre barnen. Bland barn 0–4 år var andelen 3,8 procent, bland barn 5–9 år 3,7 procent, bland barn 10–14 år 2,9 procent, bland barn 15–19 år 2,3 procent och i den äldsta åldersgruppen 20–24 år 2,1 procent (figur 18). Skillnaden mellan gruppen 0–4 år (jämförelsegrupp) och åldersgrupperna 10–14 år, 15–19 år och 20–24 år där andelarna var lägre, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. För gruppen 5–9 år fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med gruppen 0–4 år. När hänsyn togs till kön och födelseland sågs dock en statistiskt säkerställd lägre andel även bland barn 5–9 år jämfört med barn 0–4 år.

Figur 18. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–24 år, fördelat på ålder, 2014–2022.

Länk till Figur 18. Varaktigt låg inkomststandard, 0–24 år, fördelat på ålder, 2014–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2022 sjönk andelen med varaktigt låg inkomststandard bland barn i alla åldersgrupper. När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång i gruppen 15–19 år med 52 procent, i gruppen 20–24 år med 50 procent, i gruppen 10–14 år med 42 procent, i den yngsta åldersgruppen 0–4 år med 33 procent och i gruppen med barn 5–9 år med 31 procent.

Andelen som levde med varaktigt låg inkomststandard 2022 var 11 procent bland barn födda utanför Europa, 5,7 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige, 5,1 procent bland barn födda i Europa utanför Norden och 2,1 procent bland barn födda i Sverige (figur 19). De högre andelarna för de tre grupperna med utrikes födda jämfört med gruppen födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder. Det var sju gånger vanligare att leva med låg inkomststandard bland barn födda utanför Europa jämfört med barn födda i Sverige när hänsyn tagits till dessa faktorer.

Figur 19. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–24 år, fördelat på födelseland, 2014–2022.

Länk till Figur 19. Varaktigt låg inkomststandard, 0–24 år, fördelat på födelseland, 2014–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2022 sjönk andelen barn som levde med varaktigt låg inkomststandard i alla grupper av födelseländer. När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 40 respektive 41 procent bland barn födda i Sverige och utanför Europa och med 57 respektive 59 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige och i övriga Europa.

Andelen barn som levde med varaktigt låg inkomststandard 2022 var 16 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning, 3,2 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildning och 1,6 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning (figur 20). De högre andelarna i gruppen barn till föräldrar med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med gruppen barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland. Det var 6,5 gånger vanligare bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildning att leva med varaktigt låg inkomststandard än det var bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning. Andelen var dubbelt så hög i gruppen med gymnasieutbildade föräldrar jämfört med barn till eftergymnasialt utbildade föräldrar.

Figur 20. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–24 år, fördelat på utbildningsnivå, 2014–2022.

Länk till Figur 20. Varaktigt låg inkomststandard, 0–24 år, fördelat på utbildningsnivå, 2014–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2022 sjönk andelen barn med varaktigt låg inkomststandard i alla utbildningsgrupper. När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 39 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial respektive gymnasial utbildning och 43 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning.

Uppgifterna om ekonomisk standard, Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ) och Varaktigt låg inkomststandard (absolut) är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) Inkomst- och taxeringsregister (IoT) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Uppgifterna presenteras till och med 2022 eftersom data från IoT blir tillgängligt med en viss fördröjning på grund av deklarationsförfarandet. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelningsundersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 för Ekonomisk standard inte jämförbara med senare uppgifter. Av dessa anledningar presenteras här uppgifter för perioden 2011–2022.

Ekonomisk standard definieras som ekvivalerad disponibel hushållsinkomst, det vill säga summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma ekonomiska standard. Beloppen anges i tusental med en decimal, avrundade till jämna hundratal kronor. Beloppen beräknas i fasta priser, det vill säga utifrån ett värde ett visst år för att kunna göra jämförelser över tid oberoende av inflationen. Här visas belopp i 2022 års priser. Medianvärden används därför att en median inte påverkas av extremvärden på samma sätt som ett medelvärde. Alla figurer avseende denna indikator presenterar utvecklingen för personer 25 år och äldre.

Varaktigt låg ekonomisk standard (redovisas för vuxna samt barn och unga) är ett relativt inkomstmått och definieras som att hushållets ekonomiska standard under det senaste mätbara året samt minst två av de tre föregående åren varit lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Av ovan nämnda skäl startar mätningarna med år 2011, vilket medför att varaktigheten kan mätas först med start 2014. Disponibel hushållsinkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Kapitalinkomst ingår. Även om låg ekonomisk standard visar vilka som har låg inkomst relativt andra är det inte alla i denna grupp som skulle räknas som fattiga i absoluta termer.

Låg inkomststandard är ett absolut mått på inkomstfattigdom och innebär att familjens inkomster är lägre än de nödvändiga utgifterna (den så kallade baskonsumtionen), som exempelvis mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg. Baskonsumtionen beräknas utifrån riksnormen för ekonomiskt bistånd, som årligen beslutas av regeringen. För fullständig definition av låg inkomststandard hänvisas till scb.se.

Indikatorn Varaktigt låg inkomststandard (redovisas både för vuxna samt barn och unga) betyder att man haft en låg inkomststandard det senaste mätbara året och minst två av de tre föregående åren. Av ovan nämnda skäl startar mätningarna 2011, vilket medför att varaktigheten kan mätas först med start 2014.

Åldersstandardiserade siffror redovisas för vuxna överallt där det är möjligt i rapporten. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för alla indikatorer utom indikatorn Ekonomisk standard. Analyserna för vuxna är utförda på åldrarna 25 år och äldre. För barn och unga är analyserna utförda på åldrarna 0–24 år. De statistiska analyserna genomförs för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, födelseland i fyra grupper och utbildningsnivå. Jämförelsegrupperna är kvinnor/flickor, ålder 25–44 år/0–4 år, födelseland Sverige och eftergymnasial utbildningsnivå.

I de statistiska analyserna justeras resultaten för de olika redovisningsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildningsnivå justeras för kön, ålder och födelseland. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisningsgrupp, exempelvis utbildningsnivå, kan hänföras till just utbildning och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.

Avseende indikatorer barn och unga mäts utbildningsnivån som förälders högsta utbildning. Utbildningsnivå avser elevens biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Regeringskansliet; 2017. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Fritzell, J. Fattigdom, inkomst och jämlik hälsa: underlagsrapport nr 3 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02. Stockholm: Kommissionen för jämlik hälsa; 2016.