Av de i befolkningen som är berättigade att rösta (där vissa har rösträtt endast till region- och kommunfullmäktige), röstade totalt 81 procent i minst ett av valen till riksdag, region- eller kommunfullmäktige 2022. Det var en något högre andel bland kvinnor än bland män. Valdeltagandet var lägre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning, och lägre bland personer födda i alla övriga födelseländer jämfört med personer födda i Sverige. Bland åldersgrupperna var valdeltagandet högst bland personer 45–64 och 65–84 år och lägst i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre.

År 2024 uppgav 24 procent av befolkningen 16–84 år att de har låg tillit till samhällets institutioner, vilket omfattar sjukvården, polisen, skolan, riksdagen och politiker i kommun och region. Det var 22 procent bland kvinnor och 26 procent bland män som uppgav låg tillit. En högre andel bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning har låg tillit till samhällets institutioner. Det var också vanligare bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna.

År 2024 uppgav 32 procent av befolkningen 16–84 år att de inte tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor, och det var lika vanligt bland kvinnor som bland män. Andelen personer som uppgett att de känner låg tillit till andra minskade med stigande ålder. Det var vanligare att uppge låg tillit till andra bland personer födda i Europa utanför Norden och födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige. Det var även vanligare att uppge låg tillit till andra bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Andelen var särskilt hög bland kvinnor med förgymnasial utbildning. Det var också vanligare att uppge detta bland personer i hushåll med lägre inkomster än bland personer i hushåll med de högsta inkomsterna. Under perioden 2006–2024 sågs en svag uppgång i andelen personer som uppgav att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor.

År 2024 uppgav 20 procent av befolkningen 16–84 år att de under de senaste 3 månaderna blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta. Fler kvinnor än män uppgav detta, 24 respektive 16 procent. Bland kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–29 år) uppgav nästan 4 av 10 att de utsatts för kränkning 2024. Det var vanligare att ha blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande bland personer i hushåll med lägre inkomster jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna. Andelen som uppgav kränkande behandling eller bemötande var i stort sett oförändrad under perioden 2006–2024.

Av befolkningen 16–84 år var det 5,3 procent som 2024 uppgav att de utsatts för fysiskt våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna. Andelen var ungefär lika stor bland kvinnor och män, 5,0 respektive 5,6 procent. Det var en högre andel bland yngre (16–29 år) och en lägre andel bland äldre (65–84 år) jämfört med åldersgruppen 30–44 år. Det var vanligare bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna att uppge att de blivit utsatta för våld eller hot om våld jämfört med personer i hushåll med de högsta inkomsterna. Under perioden 2006–2024 sågs en nedgång av andelen personer som uppgav att de blivit utsatta för våld eller hot om våld.

Målområde 7 i korthet. Siffrorna i bilden sammanfattas också i Tabell 1. Se rubrik Sammanfattande tabell.

Of those in the population who are eligible to vote (where some only have the right to vote in regional and municipal council elections), a total of 81 per cent voted in at least one of the elections (parliamentary, regional or municipal council) in 2022. The proportion was slightly higher among women than among men. Voting was lower among people with compulsory and upper-secondary level education than among people with tertiary-level education, and lower among people born in all other countries compared with people born in Sweden. Among the age groups, voter turnout was highest among people aged 45–64 and 65–84, and lowest in the oldest age group, 85 years and older.

In 2024, 24 per cent of the population aged 16–84 stated that they have low confidence in institutions, which includes health care, the police, the school system, the Riksdag, and municipal and regional politicians. Low confidence was reported by 22 per cent of women and 26 per cent of men. A higher proportion of people with compulsory and upper-secondary level education have low confidence in institutions, compared with people with tertiary-level education. It was also more common among people in households with the lowest incomes compared with people in households with the highest incomes.

In 2024, 32 per cent of the population aged 16–84 said they do not think that most people can generally be trusted, and this was as common among women as among men. The proportion of people who stated that they feel low trust in others decreased with increasing age. It was more common to report low trust in others among people born in Europe outside the Nordic countries and born outside Europe compared with people born in Sweden. It was also more common to state having low trust in others among people with compulsory and upper-secondary level education compared with people with tertiary level education. The proportion was particularly high among women with compulsory level education. It was also more common to report this among people in lower income groups than among people in the highest income group. Between 2006 and 2024, there was a slight increase in the proportion of people who reported that they cannot trust most people.

In 2024, 20 per cent of the population aged 16–84 stated that in the past 3 months, they had been treated in an unequal, unfair or abusive way. More women than men reported this, 24 per cent and 16 per cent, respectively. Among women in the youngest age group (16–29 years), almost 4 out of 10 reported being subjected to unequal, unfair or abusive treatment in 2024. It was more common to have been subjected to unequal, unfair or abusive treatment among people in groups with lower incomes compared with people in the group with the highest incomes. The proportion of those who reported unequal, unfair or abusive treatment remained largely unchanged between 2006 and 2024.

In 2024, 5.3 per cent of the population aged 16–84 reported having been subjected to physical violence or threats of violence over the previous 12 months. The proportion was roughly the same among women and men, 5.0 and 5.6 per cent, respectively. The proportion was higher among younger people (16–29 years) and lower among older people (65–84 years), compared with the age group 30–44 years. It was more common for people in the lowest income group to report that they had been subjected to violence or threats of violence compared with people in the highest income group. Between 2006 and 2024, there was a decrease in the proportion of people who reported being subjected to violence or threats of violence.

Att vara del av ett socialt sammanhang, ha inflytande och kontroll över sitt liv är viktigt för människors hälsa (1). Sambanden är komplexa och kan ha flera förklaringar. Brist på inflytande och delaktighet kan påverka hälsan negativt, men sämre hälsa kan också påverka upplevelsen av kontroll, inflytande och delaktighet. Ibland används begreppet socialt kapital för att beskriva i vilken grad människor har tillgång till sociala nätverk och sammanhang, samt i vilken utsträckning människor känner tillit och har förtroende för andra och samhällets institutioner (2). Läs mer om målområde 7 i faktablad om folkhälsopolitikens målområden.

Folkhälsopolitikens målområde 7: Kontroll, inflytande och delaktighet

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer (se Faktaruta). Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans tillstånd och utveckling. Se faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Valdeltagande, Tillit till samhällets institutioner, Tillit till andra, Utsatt för kränkande behandling eller bemötande och Utsatt för våld eller hot om våld.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 7 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i ett webbverktyg där resultat på läns- och kommunnivå kan hämtas.

Resultat på läns- och kommunnivå

Översiktlig information om Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande, bland annat det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande folkhälsomålet, de åtta målområdena med fokusområden och indikatorer för uppföljning finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande

Valdeltagande definieras här som andelen som 2022 röstat i minst ett av valen till riksdag, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige bland personer som är berättigade att rösta i något av dessa val.

Totalt röstade 81 procent av befolkningen 18 år och äldre i minst ett av valen till riksdag, region- eller kommunfullmäktige 2022. Valdeltagandet var något högre bland kvinnor än bland män, den åldersstandardiserade andelen var 82 procent bland kvinnor och 79 procent bland män (figur 1). Skillnaden i valdeltagande mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland.

Figur 1. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2022.

Länk till Figur 1. Valdeltagande, 18 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Valdeltagandet (ej åldersstandardiserat) 2022 var högst bland personer 65–84 år, 86 procent, och bland personer 45–64 år, 84 procent. Lägst var valdeltagandet i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, med 67 procent. I de två yngsta åldersgrupperna, 18–29 och 30–44 år, var andelen som röstat i minst ett av valen till riksdag, region- eller kommunfullmäktige 76 respektive 77 procent (figur 2). När hänsyn togs till kön och födelseland var skillnaden i valdeltagande mellan 30–44-åringarna (jämförelsegrupp) och övriga åldersgrupper, där andelen var lägre i den yngsta och den äldsta åldersgruppen och högre i grupperna 45–64 och 65–84 år, statistiskt säkerställd.

Figur 2. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 2. Valdeltagande, 18 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Valdeltagandet 2022 skilde sig åt mellan personer från olika födelseländer. Den åldersstandardiserade andelen valdeltagande var högst bland personer födda i Sverige, 89 procent. Lägst var valdeltagandet bland personer födda i Europa utanför Norden, 50 procent. Bland personer födda i övriga Norden och övriga världen var andelen 63 respektive 55 procent (figur 3). Den lägre andelen bland personer födda i Norden utanför Sverige, övriga Europa samt övriga världen jämfört med gruppen födda i Sverige (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön.

Figur 3. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 3. Valdeltagande, 18 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Valdeltagandet 2022 var högst bland personer med eftergymnasial utbildning, 88 procent. I grupperna med gymnasial respektive förgymnasial utbildning var den åldersstandardiserade andelen 81 respektive 65 procent (figur 4). Skillnaden i valdeltagande mellan gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildning, där andelarna var lägre, och gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland.

Figur 4. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 4. Valdeltagande, 18 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen personer som uppger att de har låg tillit till samhällets institutioner. De institutioner som ingår i indikatorn är sjukvården, polisen, skolan, riksdagen och politiker i kommun samt region.

År 2024 uppgav 24 procent av befolkningen 16–84 år att de har låg tillit till samhällets institutioner. Bland kvinnor var den åldersstandardiserade andelen 22 procent och bland män 26 procent (figur 5). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 5, val ej åldersstandardiserat).

Figur 5. Låg tillit till samhällets institutioner (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 5. Låg tillit till samhällets institutioner, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen (ej åldersstandardiserad) som 2024 uppgav låg tillit till samhällets institutioner var 27 procent bland personer 30–44 år, 25 procent bland personer 16–29 år, 23 procent bland personer 46–64 år, 20 procent bland personer 65–84 år och 12 procent i den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre (figur 6). När hänsyn togs till födelseland var den lägre andelen med låg tillit statistiskt säkerställd och kvarstod bland män i alla åldrar jämfört med män 30–44 år (jämförelsegrupp). Även bland kvinnor var den lägre andelen statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till födelseland i åldersgruppen 65–84 år jämfört med kvinnor 30–44 år (jämförelsegrupp), medan det för kvinnor 16–29 år framkom en högre andel med låg tillit (figur 6, val kön).

Figur 6. Låg tillit till samhällets institutioner (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 6. Låg tillit till samhällets institutioner, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen (ej åldersstandardiserad) som 2024 uppgav låg tillit till samhällets institutioner var 25 procent bland personer födda i Europa utanför Norden respektive födda utanför Europa, 23 procent bland personer födda Sverige och 22 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 7). Den högre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod för kvinnor men inte för män, när hänsyn togs till ålder. (figur 7, val kön).

Figur 7. Låg tillit till samhällets institutioner (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 7. Låg tillit till samhällets institutioner, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav låg tillit till samhällets institutioner 30 procent bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning och 18 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 8). Den högre andelen bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland.

Figur 8. Låg tillit till samhällets institutioner (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildning, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 8. Låg tillit till samhällets institutioner, 25–84 år, fördelat på utbildning, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav att de har låg tillit till samhällets institutioner 20 procent bland personer boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 22 procent bland personer i hushåll med näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 25 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 26 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 31 procent (figur 9). Skillnaden mellan personer i hushåll med de lägsta inkomsterna där andelen som uppgav låg tillit var högre jämfört med gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön, födelseland och utbildning. Det sågs också en statistiskt säkerställd högre andel bland kvinnor i gruppen med de näst lägsta inkomsterna samt bland kvinnor i gruppen i mitten av inkomstfördelningen, men inte bland män (figur 9, val kön).

Figur 9. Låg tillit till samhällets institutioner (andel i procent), 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 9. Låg tillit till samhällets institutioner, 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen personer som uppger att de inte tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor, vilket här benämns ”låg tillåt till andra”.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2024 års undersökning 32 procent som uppgav låg tillit till andra. Den åldersstandardiserade andelen var densamma bland kvinnor och män, 32 procent (figur 10). Inte heller när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland sågs någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 10, val ej åldersstandardiserat).

Figur 10. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 10. Låg tillit till andra, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 sågs en svag uppgång i andelen personer som uppgav låg tillit till andra (figur 10). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång för kvinnor och män sammantaget med 8 procent och även en uppgång för män med 11 procent.

Att känna låg tillit till andra är mindre vanligt hos äldre jämfört med yngre. Andelen (ej åldersstandardiserad) som 2024 uppgav låg tillit till andra var 46 procent bland personer 16–29 år, 36 procent bland personer 30–44 år, 27 procent bland personer 45–64 år och 22 procent bland personer 65–84 år. I den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre uppgav 18 procent låg tillit till andra (figur 11). Den lägre andelen i åldersgrupperna 45–64 år samt 65–84 år, jämfört med 30–44-åringarna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. Den högre andelen i åldersgruppen 16–29 år var dock endast statistiskt säkerställd för kvinnor (figur 11, val kön).

Figur 11. Låg tillit till andra (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 11. Låg tillit till andra, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 såg utvecklingen något olika ut i åldersgrupperna vad gäller andelen som uppgav låg tillit till andra (figur 11). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer i åldersgruppen 16–29 år med 13 procent och i gruppen 30–44 år med 27 procent.

Andelen (ej åldersstandardiserad) som 2024 uppgav låg tillit till andra var 47 procent bland personer födda utanför Europa, 40 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 29 procent bland personer födda i Sverige och 26 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 12). Den högre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med födda i Sverige (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och ålder.

Figur 12. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 12. Låg tillit till andra, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2024 såg utvecklingen av andelen som uppgav att de har låg tillit till andra olika ut i grupperna av födelseländer (figur 12). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i Sverige med 16 procent. En nedgång sågs dock bland kvinnor födda i Europa utanför Norden med 19 procent och män födda utanför Europa med 18 procent.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav låg tillit till andra 47 procent bland personer med förgymnasial utbildning, 36 procent bland personer med gymnasial utbildning och 22 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 13). Den högre andelen bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland. Andelen med låg tillit var särskilt hög bland kvinnor med förgymnasial utbildning. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 13, val ej åldersstandardiserat).

Figur 13. Låg tillit till andra (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 13. Låg tillit till andra, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2024 sågs en svag uppgång i andelen som uppgav att de har låg tillit till andra i alla utbildningsgrupper (figur 13). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd uppgång i gruppen med förgymnasial utbildning med 30 procent, i gruppen med gymnasial utbildning med 29 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildning med 16 procent.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav att de har låg tillit till andra 24 procent bland personer boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 29 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 34 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 39 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 44 procent (figur 14). Skillnaden mellan gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) jämfört med övriga inkomstgrupper, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön, födelseland och utbildning.

Figur 14. Låg tillit till andra (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 14. Låg tillit till andra, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2024 sågs en svag uppgång i andelen som uppgav låg tillit till andra i alla inkomstgrupper (figur 14). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildning var dessa trender statistiskt säkerställda.

Utsatthet för kränkande behandling eller bemötande definieras här som andelen personer som uppger att de under de senaste 3 månaderna blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2024 års undersökning 19 procent som uppgav att de under de senaste 3 månaderna blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta. Bland kvinnor var den åldersstandardiserade andelen 24 procent och bland män 16 procent (figur 15). Den högre andelen bland kvinnor jämfört med män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 15, val ej åldersstandardiserat).

Figur 15. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 15. Kränkande behandling eller bemötande, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkande behandling eller bemötande var i stort sett oförändrad 2006–2024 (figur 15). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs dock en statistiskt säkerställd uppgång bland kvinnor med 6 procent och en nedgång bland män med 12 procent under perioden.

År 2024 var andelen (ej åldersstandardiserad) personer 16–29 år som uppgav kränkande behandling eller bemötande 31 procent. Bland personer 30–44 år var andelen 21 procent, bland personer 45–64 år 18 procent och bland personer 65–84 år 9,1 procent. I gruppen 85 år och äldre var andelen 7,3 procent (figur 16). Andelen bland kvinnor 16–29 år var särskilt hög, 39 procent (figur 16, val kön). Den lägre andelen som utsatts för kränkningar bland personer 45–64 år och 65–84 år samt den högre andelen bland 16–29-åringarna, jämfört med 30–44-åringarna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 16. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 16. Kränkande behandling eller bemötande, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkande behandling eller bemötande varierade över tid under 2006–2024 (figur 16). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer 30–44 år och en uppgång bland 65–84-åringarna under perioden. En statistiskt säkerställd uppgång sågs också under perioden bland kvinnor 16–29 år med 23 procent, men däremot inte bland män i samma ålder.

Figur 17 visar att både bland kvinnor och män är det fler i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, jämfört med den äldsta, 65–84 år, som uppger att de blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande.

Figur 17. Utsatt för kränkande behandling eller bemötande.

Andelen personer (ej åldersstandardiserad) som uppgav kränkande behandling eller bemötande 2024 var 20 procent bland personer födda i Sverige, 19 procent bland personer födda i Europa (exkluderat Norden) respektive födda i övriga världen och 13 procent bland personer födda i Norden utanför Sverige (figur 18). Skillnaden mellan personer födda i Sverige (jämförelsegrupp), där andelen som uppgivit kränkning var högre, och övriga grupper av födelseländer var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till ålder, med undantag för kvinnor födda utanför Europa som hade en statistiskt säkerställd lägre andel.

Figur 18. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 18. Kränkande behandling eller bemötande, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkande bemötande eller behandling varierade något över tid i grupperna av födelseländer 2006–2024 (figur 18). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd nedgång för personer födda utanför Europa med 32 procent. Bland män födda i Europa utanför Norden sågs också en nedgång med 28 procent när hänsyn togs till ålder, medan det bland kvinnor födda i Sverige sågs en uppgång med 9 procent under samma period.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav att de blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande 19 procent bland personer med gymnasial utbildning, 18 procent bland personer med eftergymnasial utbildning och 16 procent bland personer med förgymnasial utbildning, (figur 19). Skillnaden mellan personer med förgymnasial och gymnasial utbildning och personer med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var inte statistiskt säkerställda. När hänsyn, utöver ålder, togs till kön och födelseland sågs dock en statistiskt säkerställd högre andel bland personer med gymnasial utbildning, kvinnor och män sammantaget, samt bland män med förgymnasial utbildning (figur 19, val kön).

Figur 19. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 19. Kränkande behandling eller bemötande, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkande behandling eller bemötande varierade över tid i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2024 (figur 19). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med eftergymnasial utbildning med 18 procent och en uppgång bland personer med förgymnasial utbildning med 23 procent. Bland kvinnor med gymnasial utbildning sågs en uppgång med 10 procent, men däremot inte för män.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav att de blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande 16 procent bland personer boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 19 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 21 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta och de lägsta inkomsterna (kvintil 2 och 1) var andelen 23 procent för respektive grupp (figur 20). Skillnaden mellan gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp), där andelen var lägre, jämfört med övriga inkomstgrupper, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön, födelseland och utbildning.

Figur 20. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 20. Kränkande behandling eller bemötande, 16–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkande behandling eller bemötande varierade över tid i inkomstgrupperna under perioden 2016–2024 (figur 20). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och utbildning sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen som blivit utsatt för kränkning bland personer i gruppen med de högsta inkomsterna. När hänsyn togs till ålder och födelseland och utbildning sågs också en statistiskt säkerställd nedgång bland kvinnor i grupperna med de lägsta inkomsterna och de näst högsta inkomsterna.

Utsatthet för våld eller hot om våld definieras här som andel personer som uppger att de under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för hot eller hotelser om våld så att de blivit rädda och/eller blivit utsatta för fysiskt våld.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2024 års undersökning 5,2 procent som uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna. Bland kvinnor var den åldersstandardiserade andelen 5,0 procent och bland män 5,6 procent (figur 21). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i utsatthet för våld eller hot om våld, inte heller när hänsyn, utöver ålder, togs till födelseland. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 21, val åldersstandardiserat).

Figur 21. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Länk till Figur 21. Utsatt för våld eller hot om våld, 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade över tid för både kvinnor och män under 2006–2024 (figur 21). När hänsyn togs till ålder och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång för båda könen sammantaget med 14 procent under perioden. Bland män var nedgången 21 procent, bland kvinnor fanns ingen statistiskt säkerställd förändring.

Andelen (ej åldersstandardiserad) som 2024 uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna var 9,0 procent bland personer 16–29 år, 5,9 procent bland personer 30–44 år, 4,4 procent bland personer 45–64 år och 2,4 procent bland personer 65–84 år. I åldersgruppen 85 år och äldre var andelen 2,2 procent (figur 22). Den högre andelen i gruppen 16–29 år och den lägre andelen i gruppen 65–84 år jämfört med 30–44 åringarna (jämförelsegrupp), var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland. I åldersgruppen 45–64 år sågs en statistiskt säkerställd lägre andel bland män när hänsyn togs till födelseland.

Figur 22. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 22. Utsatt för våld eller hot om våld, 16 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av andelen personer utsatta för våld eller hot om våld såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2024 (figur 22). När hänsyn togs till kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer 16–29 år och 30–44 år.

Andelen (ej åldersstandardiserad) som 2024 uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna var 6,2 procent bland personer födda utanför Europa, 5,8 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 5 procent bland personer födda i Sverige och 3,3 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 23). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld mellan födda i Sverige (jämförelsegrupp) och födda i övriga respektive grupper av födelseländer. Inte heller när hänsyn togs till kön och ålder fanns någon statistiskt säkerställd skillnad, undantaget kvinnor födda i Europa utanför Norden som hade en statistiskt säkerställd högre andel.

Figur 23. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024. Möjliga val: kön.

Länk till Figur 23. Utsatt för våld eller hot om våld, 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade över tid i grupperna av födelseländer under perioden 2006–2024 (figur 23). När hänsyn togs till kön och ålder sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män födda i Sverige och män födda utanför Europa med 17 respektive 41 procent.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna 5,2 procent bland personer med gymnasial utbildning, 4,5 procent bland personer med förgymnasial utbildning och 4,2 procent bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 24). Skillnaden i andelen som utsatts för våld eller hot om våld mellan gruppen med förgymnasial utbildning, där andelen var högre, och gruppen med eftergymnasial utbildning (jämförelsegrupp) var inte statistiskt säkerställd, inte heller när hänsyn, utöver ålder, tagits till kön och födelseland. I gruppen med gymnasial utbildning sågs dock en statistiskt säkerställd högre andel bland kvinnor men inte bland män jämfört med kvinnor respektive män med eftergymnasial utbildning (figur 24, kön).

Figur 24. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 24. Utsatt för våld eller hot om våld, 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade över tid i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2024 (figur 24). När hänsyn togs till ålder, kön och födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer som hade eftergymnasial utbildning med 15 procent.

År 2024 var den åldersstandardiserade andelen personer 16–84 år som uppgav att de blivit utsatta för våld eller hot om våld 3,9 procent bland personer boende i hushåll med de högsta inkomsterna (kvintil 5), 4,7 procent bland personer i hushåll med de näst högsta inkomsterna (kvintil 4) och 5,9 procent i hushåll i mitten av inkomstfördelningen (kvintil 3). Bland personer i hushåll med de näst lägsta inkomsterna (kvintil 2) var andelen 6,1 procent och bland personer i hushåll med de lägsta inkomsterna (kvintil 1) 7,6 procent (figur 25). Skillnaden mellan gruppen med de lägsta inkomsterna, där andelen som uppgivit att de utsatts för våld var högre, och gruppen med de högsta inkomsterna (jämförelsegrupp) var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn, utöver ålder, togs till kön, födelseland och utbildning. I gruppen med de näst lägsta inkomsterna samt gruppen i mitten av inkomstfördelningen sågs en statistiskt säkerställd högre andel bland kvinnor men inte bland män jämfört med kvinnor respektive män i gruppen med de högsta inkomsterna (figur 25, val kön).

Figur 25. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Länk till Figur 25. Utsatt för våld eller hot om våld, 25–84 år, fördelat på hushållets inkomst, 2016–2024 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2024 såg utvecklingen något olika ut för inkomstgrupperna vad gäller andelen som utsatts för våld eller hot om våld (figur 25). När hänsyn togs till ålder, kön, födelseland och utbildning sågs dock en statistiskt säkerställd nedgång för personer i alla inkomstgrupper.

Uppgifterna kring valdeltagande kommer från Valmyndigheten och bearbetas på Statistiska centralbyrån (SCB). Antalet röstberättigade baseras på uppgifter från röstlängderna och från röstsammanräkningen antalet avgivna röster. Delvis gäller olika kriterier för rösträtt till riksdagen respektive rösträtt till region- och kommunfullmäktige (3). År 2006, 2010 och 2014 baseras indikatorn valdeltagande på urvalsundersökningar. Från och med år 2018 ändrades detta och indikatorn baseras efter det på information från hela populationen. SCB bedömer att jämförbarheten över tid trots detta är god.

Indikatorn Valdeltagande redovisar andelen som röstat i minst ett av valen till riksdag, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige bland personer som är berättigade att rösta i något av dessa val.

Uppgifterna om Tillit till samhällets institutioner, Tillit till andra, Utsatthet för kränkande behandling eller bemötande och Utsatthet för våld eller hot om våld kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2024. Under 2006 till 2016 genomfördes undersökningen årligen och det nationella urvalet bestod då av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år med ett utökat nationellt urval (40 000–45 000 personer). År 2021 genomfördes en extra omgång med anledning av covid-19-pandemin. Andelen som besvarat enkäten har minskat från 60 procent 2006 till 39 procent 2024. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som olika stort svarsbortfall i olika grupper medför. Betydande bortfallsskevhet kvarstår dock för grupperna män 16–29 år, kvinnor 16–44 år samt personer med förgymnasial utbildning, vilket föranleder att resultaten för dessa grupper bör tolkas med viss försiktighet.

Indikatorn Tillit till samhällets institutioner bygger på frågan ” Vilket förtroende har du för följande institutioner i samhället?” De institutioner som ingår i frågan är ”Sjukvården”, ”Polisen”, ”Skolan”, ”Riksdagen”, ”Politikerna i din kommun” samt ”Politikerna i din region”. Svarsalternativen är ”Mycket stort”, ”Ganska stort”, ”Ganska litet”, ”Mycket litet” och ”Ingen åsikt”. Värdet lågt förtroende tas fram med ett index bestående av ett medelvärde för de sex institutionerna.

Indikatorn Tillit till andra bygger på frågan "Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?". Svarsalternativen är "Ja" och "Nej". Andelen som svarat "Nej" redovisas.

Indikatorn Utsatthet för kränkande behandling eller bemötande bygger på frågan "Har du under de senaste 3 månaderna blivit behandlad eller bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt?". Svarsalternativen är "Nej", "Ja, någon gång" och "Ja, flera gånger". Här redovisas andelen som svarade "Ja, någon gång" eller "Ja, flera gånger".

Indikatorn Utsatthet för våld eller hot om våld är en kombination av två frågor i HLV: "Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld?" och "Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd?". Svarsalternativen är i båda frågorna "Ja" och "Nej". Här redovisas de personer som svarat ”Ja” på ena eller båda av frågorna.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16–84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildning. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009 och från 2010 och framåt personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och utveckling över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16–84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå, där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, födelseland i fyra grupper, utbildning och hushållets inkomst fördelat på fem kvintiler (från lägsta till högsta disponibla inkomst). Jämförelsegrupperna är kvinnor, 30–44 år, födelseland Sverige, eftergymnasial utbildning och högsta inkomstkvintilen (kvintil 5).

I de statistiska analyserna justeras resultaten för de olika redovisingsgrupperna enligt följande: kön, ålder och födelseland justeras för varandra. Utbildning justeras för kön, ålder och födelseland. Hushållets inkomst justeras för kön, ålder, födelseland och utbildning. Dessa justeringar genomförs för att säkerställa att de funna skillnaderna inom en redovisninsgrupp, exempelvis utbildning, kan hänföras till just utbildning och inte en eller flera av de övriga redovisningsgrupperna.

Hushållets inkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar som exempelvis studielån dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma inkomst. Hushållets inkomst kan redovisas från 2016.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Regeringskansliet; 2017. [citerad 21 februari 2025]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Ehsan A, Klaas HS, Bastianen A, Spini D. Social capital and health: a systematic review of systematic reviews. SSM Popul Health. 2019;8:100425. doi: 10.1016/j.ssmph.2019.100425
3. Statistikmyndigheten SCB. Deltagandet i de allmänna valen 2022. Stockholm: SCB; 2023. [citerad datum 5 mars 2025]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/1a32243d72e5443cae13cb4162b2e007/me0105_2022a01_br_me09br2301.pdf

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 7.