Av de i befolkningen som är berättigade att rösta (där vissa har rösträtt endast till region- och kommunfullmäktige), röstade totalt 81 procent i minst ett av valen till riksdag, region- eller kommunfullmäktige 2022. Valdeltagandet var lägre bland personer med förgymnasial samt gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och lägre bland personer födda utanför Europa och i Europa utanför Norden än bland personer födda i Sverige. Bland åldersgrupperna var valdeltagandet högst bland personer 45–64 och 65–84 år.

Andelen personer som uppgav att de inte tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor var i stort sett oförändrad i befolkningen 16–84 år under perioden 2006–2022 och uppgick 2022 till 28 procent. Andelen som känner låg tillit till andra minskar med stigande ålder. Det var också vanligare att uppge låg tillit till andra bland personer med högst förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda utanför Europa och i Europa utanför Norden jämfört med personer födda i Sverige.

År 2022 uppgav 18 procent att de under de senaste 3 månaderna blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta. Färre män än kvinnor uppgav detta, och andelen bland män minskade dessutom under perioden 2006–2022. Bland kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–29 år) uppgav 2022 nästan 4 av 10 att de utsatts för kränkning. Andelen som uppgav kränkande behandling eller bemötande minskade under perioden 2006–2022 bland män födda i och utanför Europa samt bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, medan andelen ökade bland kvinnor födda i Sverige och bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå.

Av befolkningen 16–84 år var det 4,7 procent som 2022 uppgav att de utsatts för fysiskt våld eller hot om våld de senaste 12 månaderna. Andelen var ungefär lika stor bland kvinnor och män. Det sågs ingen tydlig förändring i andelen utsatta kvinnor totalt sett under perioden 2006–2022, men den minskade bland män, och bland kvinnor och män i åldersgruppen 16–29 år som är den åldersgrupp där andelen är störst. Det sågs även en minskning bland män födda i Sverige och utanför Europa. Andelen som uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld var högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige.

Of those in the population who are eligible to vote (where some have the right to vote at regional and municipal council elections only), a total of 81 per cent voted in at least one of the elections (the parliamentary, regional or municipal councils) in 2022. Voting was lower among people with compulsory and upper-secondary levels of education than among people with a tertiary-level education, and lower among people born in Europe, outside the Nordic countries and outside Europe than among people born in Sweden. Among the age groups, voter turnout was highest among people aged 45–64 and 65–84 years.

The proportion of people who said they do not think most people can generally be trusted remained more or less unchanged between 2006 and 2022, amounting to 28 per cent in 2022. The proportion who feel low trust in others decreases with increasing age. It was also more common to state having low trust in others whose highest level of education was at compulsory and upper-secondary level compared to people who studied at tertiary level, and among people born outside Europe and in Europe outside the Nordic countries compared to people born in Sweden.

In 2022, 18 per cent of the population aged 16 to 84 stated that in the past 3 months, they had been treated in an unequal, unfair or abusive way. Fewer men than women reported this, and the proportion of men also decreased between 2006 and 2022. Among women in the youngest age group (16–29 years), in 2022, almost 4 out of 10 reported unequal, unfair or abusive treatment. The proportion decreased during the period 2006–2022 among men born in Europe and outside Europe and among people with an education at tertiary level, while the proportion increased among women born in Sweden and among women with compulsory level education.

In 2022, 4.7 per cent of the population aged 16 to 84 reported having been subjected to physical violence or threats of violence over the previous 12 months. The proportion was roughly the same among women and men. There was no clear change in the proportion of women overall throughout the period 2006–2022, but it decreased among men, and among women and men in the 16–29 age group, which is the age group where the proportion was highest. The proportion also decreased among men born in Sweden and outside Europe. The proportion who stated that they had been exposed to violence or the threat of violence was higher among people with pre-secondary or upper secondary education compared to people with post-secondary education and among people born outside Europe compared to people born in Sweden.

Att vara del av ett socialt sammanhang, ha inflytande och kontroll över sitt liv är viktigt för människors hälsa (1). Sambanden är komplexa och kan ha flera förklaringar. Brist på inflytande och delaktighet kan påverka hälsan negativt, men sämre hälsa kan också påverka upplevelsen av kontroll, inflytande och delaktighet. Ibland används begreppet socialt kapital för att beskriva i vilken grad människor har tillgång till sociala nätverk och sammanhang, samt i vilken utsträckning människor känner tillit och har förtroende för andra och samhällets institutioner (2).

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer, se Faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna, Tillit till andra, Utsatt för kränkande behandling eller bemötande, Utsatt för våld eller hot om våld och. Tillit till samhällets institutioner redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 7 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio samt i webbverktyget Folkhälsan i Sverige – Resultat på läns och kommunnivå.

Resultat på läns- och kommunnivå

Valdeltagande definieras här som andelen som 2022 röstat i minst ett av valen till riksdag, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige bland personer som är berättigade att rösta i något av dessa val.

Totalt röstade 81 procent av befolkningen 18 år och äldre i minst ett av valen till riksdag, region- eller kommunfullmäktige 2022. Valdeltagandet var något högre bland kvinnor än bland män; 2022 var det den åldersstandardiserade andelen 82 procent bland kvinnor och 79 procent bland män (figur 1). Skillnaden i valdeltagande mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2022.

Figur 1. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Valdeltagandet 2022 var högst bland personer 65–84 år, 86 procent, och bland personer 45–64 år, 84 procent (figur 2). Lägst var valdeltagandet i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, med 67 procent. I de två yngsta åldersgrupperna, 18–29 och 30–44 år, var andelen som röstat i minst ett av valen till riksdag, region- eller kommunfullmäktige 76 respektive 77 procent. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var skillnaden i valdeltagande mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper, där andelarna var lägre i den yngsta och den äldsta åldersgruppen och högre bland personer 45–64 och 65–84 år, statistiskt säkerställd.

Figur 2. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 2. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Valdeltagandet 2022 var högst bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 88 procent (figur 3). I grupperna med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var den åldersstandardiserade andelen 81 respektive 65 procent. Skillnaden i valdeltagande mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper, där andelarna var lägre, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 3. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Valdeltagandet 2022 skilde sig åt mellan personer från olika födelseländer. Det åldersstandardiserade valdeltagandet var högst bland personer födda i Sverige, 89 procent (figur 4). Lägst var valdeltagandet bland personer födda i Europa utanför Norden, 50 procent. Bland personer födda i övriga Norden och övriga världen var andelen 63 respektive 55 procent. Skillnaden i valdeltagande mellan referensgruppen personer födda i Sverige och övrig respektive grupp av födelseländer, där andelarna var lägre, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 4. Valdeltagande (andel i procent), 18 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen personer som uppger att de inte tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor, vilket här benämns ”låg tillåt till andra”.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2022 års undersökning 28 procent som uppgav låg tillit till andra. Andelen var densamma bland kvinnor och män (figur 5). Inte heller när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län sågs någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 5, val ej åldersstandardiserat).

Figur 5. Låg tillit till andra, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 5. Låg tillit till andra, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav låg tillit till andra var i stort sett oförändrad under perioden 2006–2022 (figur 5). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs dock en statistiskt säkerställd uppgång bland såväl kvinnor som män med 7 respektive 12 procent.

Att känna låg tillit till andra är mindre vanligt hos äldre jämfört med yngre. Andelen som 2022 uppgav låg tillit till andra var 42 procent bland personer 16–29 år, 29 procent bland personer 30–44 år, 24 procent bland personer 45–64 år och 20 procent bland personer 65–84 år (figur 6). Den högre andelen i åldersgruppen 16–29 år, och den lägre andelen i de två äldsta åldersgrupperna, jämfört med referensgruppen 30–44 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 6. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 6. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen likartad ut för åldersgrupperna vad gäller andelen som uppgav låg tillit till andra (figur 6). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland män i de två yngsta åldersgrupperna. Det sågs också en uppgång bland kvinnor i åldersgruppen 30–44 år under samma period. För både könen sammantaget sågs i stället en nedgång i den åldersgruppen 65–84 år.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav låg tillit till andra 39 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 32 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 19 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå 2022 (figur 7). Den högre andelen bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta kan till stor del förklaras av olika fördelning av ålder och födelseland i de olika utbildningsgrupperna. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 7, val ej åldersstandardiserat).

Figur 7. Låg tillit till andra (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 7. Låg tillit till andra (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen av låg tillit till andra likartad ut i utbildningsgrupperna (figur 7). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland kvinnor i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Bland män sågs också en statistiskt säkerställd uppgång, men då i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå.

Andelen som 2022 uppgav låg tillit till andra var 42 procent bland personer födda utanför Europa, 37 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 25 procent bland personer födda i Sverige och 20 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 8). Den högre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 8, val åldersstandardiserat).

Figur 8. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 8. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2022 såg utvecklingen olika ut i grupperna av födelseländer (figur 8). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i Sverige med 21 procent, men en nedgång bland personer födda utanför Europa med 18 procent.

Utsatthet för kränkande behandling eller bemötande definieras här som andel personer som uppger att de under de senaste 3 månaderna blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2022 års undersökning 18 procent som uppgav att de under de senaste 3 månaderna blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta. Bland kvinnor var den åldersstandardiserade andelen 22 procent och bland män 16 procent (figur 9). Den högre andelen bland kvinnor jämfört med män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 9, val ej åldersstandardiserat).

Figur 9. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 9. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkningar varierade över tid under perioden 2006–2022 (figur 9). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs dock en statistiskt säkerställd nedgång bland män med 15 procent under perioden.

År 2002 var andelen personer 16–29 år som uppgav kränkande behandling eller bemötande 30 procent. Bland personer 30–44 år var den 20 procent, bland personer 45–64 år 18 procent och bland personer 65–84 år 7,5 procent (figur 10). I den äldsta åldersgruppen var andelen 7,6 procent. Andelen bland kvinnor 16–29 år var särskilt hög; 37 procent (figur 10, val kön). Den högre andelen bland personer 16–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Den lägre andelen som utsatts för kränkningar bland personer 45–64 år samt 65–84 år jämfört med referensgruppen 30–44 år var också statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 10. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 10. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen likartad ut för åldersgrupperna vad gäller andelen som uppgett att de blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande (figur 10). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland kvinnor 16–29 år med 23 procent medan det sågs en nedgång bland män i åldersgruppen 30–44 år med 24 procent.

Figur 11. Både bland kvinnor och män är det fler i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år jämfört med den äldsta, 65–84 år som uppger att de blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav att de blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande 18 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 17 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 15 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 2022 (figur 12). Skillnaden mellan referensgruppen personer med eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 12, val ej åldersstandardiserat).

Figur 12. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 12. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkande behandling eller bemötande varierade över tid i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2022 (figur 12). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå med 28 procent. Bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå sågs i stället en statistiskt säkerställd nedgång både bland män och kvinnor med 27 respektive 10 procent när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Andelen utsatta för kränkande behandling eller bemötande 2022 var 21 procent bland personer födda utanför Europa, 18 procent bland personer födda i Europa utanför Norden och i Sverige och 13 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 13). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i Sverige och övriga födelselandsgrupper i utsatthet för kränkande behandling eller bemötande, inte heller när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 13. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 13. Kränkande behandling eller bemötande (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för kränkande bemötande eller behandling varierade något över tid i grupperna av födelseländer 2006–2022 (figur 13). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män födda i Europa utanför Norden och utanför Europa, med 31 respektive 40 procent. Bland kvinnor födda i Sverige sågs i stället en uppgång med 6 procent under samma period.

Utsatthet för våld eller hot om våld definieras här som andel personer som uppger att de under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för hot eller hotelser om våld så att de blivit rädda och/eller blivit utsatta för fysiskt våld.

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2022 års undersökning 4,7 procent som uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna. Bland män var den åldersstandardiserade andelen 4,8 procent och bland kvinnor 4,9 procent (figur 14). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män i utsatthet för våld eller hot om våld, inte heller när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 14, val åldersstandardiserat).

Figur 14. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Figur 14. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen i andelen kvinnor och män som utsatts för våld eller hot om våld likartad ut (figur 14). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång för män med 18 procent, och sammantaget för kvinnor och män med 9 procent.

Andelen som 2022 uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna var 8,8 procent bland personer 16–29 år, 4,7 procent bland personer 30–44 år, 4,3 procent bland personer 45–64 år och 1,9 procent bland personer 65–84 år. I den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre var andelen 1,0 procent (figur 15). Den högre andelen i gruppen 16–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, liksom den lägre andelen i gruppen 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 15. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 15. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av andelen personer utsatta för våld eller hot om våld såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2022 (figur 15). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män 16–29 år med 47 procent. I åldersgruppen 45–64 år sågs i stället en uppgång med 18 procent.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25–84 år som utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna 5,8 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 4,7 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 3,6 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 16). Det framkom en statistiskt säkerställd högre andel bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 16, val ej åldersstandardiserat).

Figur 16. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 16. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade över tid i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2022 (figur 16). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs ingen statistiskt säkerställd förändring i någon av grupperna.

Andelen som 2022 uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna var 7,7 procent bland personer födda utanför Europa, 5,4 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 4,3 procent bland personer födda i Sverige och 3,6 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 17). Den högre andelen bland personer födda i övriga världen jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 17. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 17. Utsatt för våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade över tid i grupperna av födelseländer under perioden 2006–2022 (figur 17). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män födda i Sverige och män födda utanför Europa med 16 respektive 39 procent.

Uppgifterna kring valdeltagande kommer från Valmyndigheten och bearbetas på Statistiska centralbyrån (SCB). Antalet röstberättigade baseras på uppgifter från röstlängderna och från röstsammanräkningen antalet avgivna röster. Andelen som röstat i minst ett av valen till riksdag, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige bland personer som är berättigade att rösta i något av dessa val redovisas. Delvis olika kriterier gäller för rösträtt till riksdagen respektive rösträtt till region- och kommunfullmäktige (3). År 2006, 2010 och 2014 baseras indikatorn valdeltagande på urvalsundersökningar. Från och med år 2018 ändrades detta och indikatorn baseras efter det på information från hela populationen. SCB bedömer att jämförbarheten över tid trots detta är god.

Uppgifterna om Tillit till andra, Utsatthet för kränkande behandling eller bemötande och Utsatthet för våld eller hot om våld kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2022. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av covid-19-pandemin. År 2022 ingick 44 800 personer i urvalet. Svarsfrekvensen har minskat från 60 procent 2006 till 38 procent 2022. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som svarsbortfallet medför. Ett visst bortfallsfel kvarstår troligtvis ändå i vissa resultat, särskilt inom grupper där svarsfrekvensen är låg.

Indikatorn Tillit till andra bygger på frågan "Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?". Svarsalternativen är "Ja" och "Nej". Andelen som svarat "Nej" redovisas.

Indikatorn Utsatthet för kränkande behandling eller bemötande bygger på frågan "Har du under de senaste 3 månaderna blivit behandlad eller bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt?" Svarsalternativen är "Nej", "Ja, någon gång" och "Ja, flera gånger". Här redovisas andelen som svarade "Ja, någon gång" eller "Ja, flera gånger".

Indikatorn Utsatthet för våld eller hot om våld är en kombination av två frågor i HLV: "Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld?" och "Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd?". Svarsalternativen är i båda frågorna " Ja" och "Nej". Här redovisas de personer som svarat ”Ja” ena eller båda av frågorna,.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009 och från 2010 och framåt personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå, där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Wolters Kluwer; 2017. [citerad 7 mars 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
2. Ehsan A, Klaas HS, Bastianen A, Spini D. Social capital and health: a systematic review of systematic reviews. SSM Popul Health. 2019;8:100425. doi: 10.1016/j.ssmph.2019.100425
3. SCB. Deltagandet i de allmänna valen 2018. Stockholm: SCB; 2019.

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 7.

Tabell 1 visar andel personer 18 år och äldre som röstat i minst ett av valen till riksdag, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige, andelen personer 16–84 år som uppger att de inte tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor, andelen personer 16–84 år som uppger att de blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta och andelen personer 16–84 år som uppger att de utsatts för våld eller hot om våld. Andelar visas i procent.

Tabell 1. Utvecklingen av kärnindikatorerna inom målområde 7; Kontroll, inflytande och delaktighet.

Kärnindikator	Uppföljningsperiod	Andel start	Andel slut		Utveckling
Valdeltagande	2006–2022	81	81	-
Låg tillit till andra	2006–2022	27	28
Utsatt för kränkande behandling eller bemötande	2006–2022	19	19
Utsatthet för våld eller hot om våld	2006–2022	6,3	4,8