Syftet med den här kartläggande litteraturöversikten var att undersöka vilka vetenskapliga studier som publicerats om matmiljö i Sverige, alltså den delen av ett livsmedelssystem där vi människor interagerar med systemet för att välja vad vi ska köpa, tillaga och äta. Vi undersökte vilka olika dimensioner av matmiljö som studerats och på vilka arenor, som till exempel detaljhandel, skola eller restaurang. Vidare kartlade vi vilka befolkningsgrupper, studiedesign och utfallsmått som användes och om aspekter av jämlikhet var en del av frågeställningarna.

Litteratursökningen identifierade 24 300 studier, som publicerats mellan 1 januari 2000 och 1 mars 2022. Av dessa granskades 211 på fulltextnivå, och 45 studier bedömdes till sist som relevanta att inkludera. Totalt 23 studier var genomförda bland vuxna eller den allmänna befolkningen, 12 studier bland barn, och 6 studier bland äldre. Övriga 4 gällde patientgrupper, en specifik yrkesgrupp och festivalbesökare. De flesta studier var interventionsstudier, följt av ekologiska studier, fallstudier, kohortstudier och tvärsnittsstudier. Lite färre än hälften av studierna undersökte matmiljöns effekt på eller samband med livsmedelskonsumtion (n = 10) eller matrelaterad hälsa (n = 10).

Flest studier hade genomförts inom arenan detaljhandeln, där också flera olika dimensioner undersökts, såsom tillgång till, tillgänglighet av, pris på, ekonomisk tillgänglighet till och marknadsföring av livsmedel, samt produkt- och säljegenskaper i relation till livsmedel. Näst efter det kom området service, det vill säga, offentliga måltider i skolan eller äldreomsorgen, och i huvudsak var det tillgång på mat som undersöktes. Det var också relativt många studier genomförda i närmiljön och media. För närmiljö var det främst tillgänglighet på mat som studerats och inom mediaområdet undersöktes i huvudsak marknadsföring av mat. Få studier hade genomförts inom ramen för arbete eller utbildning, i hemmet eller på fritiden, som t.ex. under sport- eller kulturevenemang.

Forskningen om matmiljön är under utveckling. Mer än hälften av studierna som inkluderades hade publicerats efter 2014. Vår matmiljö är i ständig förändring, vilket kan innebära att resultat från studier längre tillbaka i tiden har lägre relevans för dagens situation. Utifrån den snabba utvecklingen av digitala tjänster som restaurangappar, onlinebutiker och sociala medieplattformar så var den digitala matmiljön inte särskilt väl undersökt. Internationella studier visar att matmiljön har stor betydelse för människors livsmedelskonsumtion och hälsa. Den är dock kontextberoende och vi behöver därför stärka kunskapen om matmiljön i Sverige.

The aim of this scoping review was to map food environment research in a Swedish context. Food environment refers to the context where people interact with the food system in order to choose what to buy, cook and eat. We investigated what dimensions of food environment had been researched and at which arenas, such as retail, schools or restaurants. Furthermore, we mapped the populations and study designs used in the research and the outcomes. We also investigated whether researchers had considered equity in relation to food environment.

The literature search identified 24,300 unique articles, published between 1 January 2000 and 1 March 2022. Of these, we read 211 studies in full text and we judged 45 to be relevant and were then included in the review. Twenty-three studies investigated adults or the general public, twelve studies focused on children, and six studies on the elderly. The other populations were two patient groups, one occupational group, and festival visitors. Most studies used an intervention design, followed by an ecological approach, case study, cohort or cross-sectional design. Just under half of the studies investigated food environment’s effect on or association with diet (n = 10) or diet-related health (n = 10).

The majority of the studies had conducted research on retail, investigating several dimensions of food environment, such as accessibility, availability, price, affordability, marketing of foodstuffs, and product and vendor properties. The second biggest area of research was the service sector, that is, meals provided in schools or eldercare, where the main focus was on access to food. A relatively large number of studies focused on local area and media. Research on local area focused on accessibility while research on media focused on marketing. Few studies had investigated food environment in the context of work, education, home or recreation, for example, sports or cultural events.

Research on food environment is under development. More than half of the studies included in the review had been published after 2014. Our food environment is constantly changing which means that earlier research may be of less relevance for today’s situation. Considering the rapid development of digital services, such as meal delivery apps, online food stores, and social media platforms, the digital food environment has not been particularly well investigated. International studies show that food environment has a crucial impact on diet and public health. However, it is highly dependent on context and therefore we need more knowledge about food environment in Sweden.

Denna kartläggande litteraturöversikt syftar till att beskriva den vetenskapliga forskning som publicerats om matmiljön i Sverige. Kunskapen om matmiljöns betydelse för människors livsmedelskonsumtion och den jämlika hälsan utvecklas snabbt, men kunskapen från Sverige är begränsad. Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som ska ge en inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Målgrupper för publikationen är aktörer som på olika sätt erbjuder, säljer, och marknadsför livsmedel eller som kan påverka matmiljöns utformning.

Rapporten har tagits fram av utredare på Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor. Vi vill tacka Christina Berg, professor i kostvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, för värdefulla synpunkter på litteraturöversikten. Ansvarig enhetschef har varit Anna Jansson.

Folkhälsomyndigheten, 2023

Josefin P Jonsson
Avdelningschef, Avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

Arena: I detta sammanhang är en arena ett avgränsat fysiskt eller digitalt område där människor kan exponeras för mat eller information om eller marknadsföring av mat.

Livsmedelssystemet: Ett samlingsbegrepp för alla delar (miljö, människor, företag, resurser, processer, infrastruktur, och institutioner) och aktiviteter som är kopplade till produktion, förädling, distribution, försäljning, tillagning och konsumtion av livsmedel samt hantering av restprodukter, såsom matsvinn, i syfte att förse befolkningen med mat.

Matmiljö: Fysiska, sociala, politiska och ekonomiska sammanhang där människor interagerar med livsmedelssystemet för att välja, köpa, tillaga och äta mat. Det inkluderar både den fysiska och den digitala miljön.

Tillgång: Tillräckliga volymer av olika typer av livsmedel med tillräcklig kvalitet i en viss miljö. Det handlar alltså om ett tillräckligt stort utbud av framfröallt hälsosam mat i butiker, restauranger, skolor och andra platser där människor konsumerar mat – den fysiska närvaron av matalternativ.

Tillgänglighet: I förhållande till matmiljö handlar detta om hur lätt eller svårt det är för människor att få tillgång till hälsosam mat, beroende på var de bor, arbetar eller studerar. Tillgänglighet kan påverkas av faktorer såsom närhet till livsmedelsbutiker, tillgång till transport, öppettider, och tillgång till matlagningsutrustning på arbetsplatser och skolor, samt ekonomiska faktorer såsom inkomst och matpriser. Det handlar om strukturella och individuella faktorer som påverka möjligheten att få tillgång till hälsosam mat.

Ekonomisk tillgänglighet: Människors köpkraft, vilken beror av både hushållets inkomst och livsmedelspriserna. Enbart inkomst avgör inte om individer har ekonomisk tillgänglighet till mat, inte heller andelen av hushållsbudgeten som finns tillgänglig för livsmedel. Pris och ekonomisk tillgänglighet är också känsliga för variationer i tillgång och tillgänglighet till livsmedel. Ofta krävs olika nivåer av köpkraft för att tillgodose olika nivåer av kvalitet i kosten. Den första nivån handlar om att kunna tillgodose individers energibehov (kalorier), nästa om att tillgodose att individer får alla livsnödvändiga näringsämnen (till exempel vitaminer och mineraler), och den tredje nivån handlar om att ha råd med en variation av olika livsmedel som främjar hälsa.

Produkt- och säljegenskaper: Den typ av försäljningsställen för mat som finns, den typ av service som erbjuds och livsmedlens placering och exponering i butiken, liksom livsmedlens säkerhet, kvalitet, nivå av förädling, hållbarhetstid och förpackning.

Ett fungerande livsmedelssystem är ett av samhällets grundläggande uppdrag för att främja god hälsa och näringsstatus i befolkningen (1). Det krävs omfattande insatser i ett komplext system för att livsmedel ska nå konsumenten. Många samhällssektorer och aktörer medverkar. Men dagens livsmedelssystem har också identifierats som en av drivkrafterna bakom den globala ”syndemin”, det vill säga, livsmedelssystemet som bidragande orsak till flera negativa utfall samtidigt, fetma, undernäring och miljö- och klimatpåverkan (2).

Matmiljö kan definieras som den del av ett livsmedelssystem där människor interagerar med systemet för att välja vad de ska köpa, tillaga och äta (3). Matmiljön har definierats på olika sätt över tid, men det handlar om faktorer i den fysiska, ekonomiska, sociala och politiska miljön som påverkar den matrelaterade hälsan (4). I slutet av 90-talet utvecklades ett ramverk för att identifiera och prioritera interventioner som fokuserade på samhälleliga snarare än individuellt inriktade interventioner för att förebygga övervikt och fetma (5). Begreppet som användes då var obesogen miljö, det vill säga en miljö som främjar viktuppgång. Detta var ett svar på att forskning kunde visa ett samband mellan ohälsosamma matmiljöer, ohälsosam livsmedelskonsumtion och matrelaterad ohälsa, såsom övervikt och fetma. Kunskapsområdet har sedan fortsatt att utvecklas vad gäller begrepp, definitioner och mätmetoder, och i dag är matmiljöns betydelse för alla dimensioner av hållbarhet – social, miljömässig och ekonomisk – i fokus (6).

Turner och medförfattare har tagit fram ett ramverk som strukturerar matmiljön i två domäner, den externa och den personliga, som var och en innehåller fyra dimensioner (3).

Den externa domänen inkluderar faktorer som påverkar individens val, köp och konsumtion av mat, men som inte direkt kan påverkas av eller kontrolleras av individer. De fyra dimensionerna är:

• tillgång till mat i olika affärer, restauranger eller arenor, såsom arbetsplats och skolor (eng. availability; tillgång)
• kostnaden för livsmedel (eng. price; pris)
• livsmedels karaktäristika och de typer av försäljningsställen som finns (eng. product and vendor properties; produkt- och säljegenskaper)
• aspekter som handlar om marknadsföring och reglering (eng. marketing and regulation; marknadsföring och reglering).

Den personliga domänen inkluderar faktorer som är mer knutna till individens val, preferenser eller resurser. De fyra dimensionerna handlar om:

• möjligheten att få tillgång till mat (eng. accessibility; tillgänglighet)
• de ekonomiska resurserna för att köpa mat, och inte bara mat som tillgodoser energibehovet utan också främjar hälsa (eng. affordability; ekonomisk tillgänglighet)
• bekvämlighet eller anstränningen som krävs för individen att välja, köpa, tillaga och konsumera mat (eng. convenience; bekvämlighet)
• individuella preferenser, smak och kunskap (eng. desirability; önskvärdhet).

Enligt ramverket är det interaktionen mellan den externa och den personliga domänen och deras dimensioner som styr individers val, köp och konsumtion av mat och som påverkar befolkningens hälsa och näringsstatus.

För att undersöka matmiljöns domäner och dimensioner krävs en rad olika mätmetoder. De kan kategoriseras i två huvudsakliga områden utifrån tillvägagångssättet; geospatiala eller observationella metoder (7). Metoderna ska dock inte ses som alternativ till varandra utan snarare behöver forskningen integrera flera olika metoder för att få en heltäckande bild av matmiljön.

De geospatiala metoderna använder antingen statisk eller dynamisk data för att samla in uppgifter om omgivningens matmiljö. När det gäller den externa domänen av matmiljön är det vanligt att använda geografiska informationssystem (GIS) för att uppskatta till exempel täthet i ett område till eller männioskors närhet till olika försäljningsställen, medan GPS-teknologi (eng. global positioning system) teknologi, i exempelvis mobiltelefoner, används för att mäta olika dimensioner som rör den personliga domänen. Det kan handla om att följa individers dagliga rörelse i olika miljöer och i förhållande till ställen där det erbjuds mat.

Fördelen med de geospatiala mätmetoderna är att de kan mäta tillgång och tillgänglighet på ett objektivt sätt. Nackdelen är att de inte på detaljnivå kan säga något om till exempel försäljningsställenas utbud av livsmedel, matmiljöns utformning eller människors val i butiker. Att samla in GPS-data kan vara kostsamt. Deltagarbaserad informtionsinhämtning kan även påverka deltagandet i studier.

De observationella metoderna använder ofta mer traditionella enkätbaserade tekniker eller fältstudier för att undersöka matmiljön. För den externa matmiljön kan det handla om att forskare gör observationer i butiker för att registrera antal eller andelar av olika livsmedelsgrupper, eller för att beräkna matkorgars näringsinnehåll eller kostnad, men data kan också vara olika aktörers försäljningsstatistik av livsmedel. För den personliga domänen kan tillvägagångssättet vara att inhämta registeruppgifter om befolkningen, såsom socioekonomisk status eller hälosoutfall som är relaterat till livsmedelskonsumtion, eller att genomföra kvalitativa djupintervjuer, fokusgrupper eller enkäter om upplevelser och uppfattningar av matmiljön, för att till exempel förstå hur sociala, kulturella och individuella faktorer påverkar livsmedelskonsumtionen.

Fördelen med observationella mätmetoder jämfört med geospatiala mätmetoder är att de ofta kan ge en mer fördjupad och detaljerad bild av matmiljön. Nackdelen är att de oftast är baserade på människors uppfattningar eller på självrapporterad data. När det gäller de mer svårgreppbara dimensionerna bekvämlighet och önskvärdhet i den personliga domänen ligger fokus på att just fånga människors egna upplevelser, men här har forskningen inom matmiljö inte kommit lika långt.

Under de senaste åren har det publicerats allt fler internationella studier och översikter som beskriver betydelsen av matmiljön och dess konsekvenser för livsmedelskonsumtionen och hälsan (8). Få av dessa har inkluderat studier från Sverige och därför är det oklart vilken forskning som finns på området ur svensk kontext.

Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt är att ge en översikt över och beskriva den forskning som publicerats om matmiljö i Sverige. Följande specifika frågeställningar ställdes:

• Vilka befolkningsgrupper har studerats?
• Vilka dimensioner av matmiljö har studerats?
• Vilka arenor eller kontexter har studerats?
• Vilka utfall har rapporterats i studierna?
• Vilken typ av studiedesign har använts?
• Har studierna belyst jämlikhetsaspekter?

Översikten är en kartläggande litteraturöversikt (eng. scoping review) med en beskrivande ansats. Valet grundades dels på att matmiljö är ett brett område som inkluderar flera olika faktorer och dels på att det inte verkar finnas någon tidigare sammanställning av vetenskapliga publikationer om matmiljön genomförd i en verklig miljö i en svensk kontext. Detta innebär att kunskapsläget om matmiljön i Sverige är oklart. Översikten är framtagen enligt Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter.

Projektets arbetsgrupp bestod av en informationsspecialist och två utredare som har erfarenhet av att göra litteraturöversikter samt med sakkunskap inom levnadsvanor och matrelaterad hälsa.

Arbetsgruppen tog fram inklusions- och exklusionskriterier för att definiera vilka studier som skulle inkluderas i litteraturöversikten. Frågeställningarna är breda och syftet är att undersöka bredden och omfattningen av forskningen. Därför har frågeställningarna inte brutits ned till specifika frågeställningar enligt PICO (population, intervention, jämförelsegrupp och utfall) eller PECO (E står för exponering), som ofta används för att söka efter studier som utvärderar effekten av en intervention eller samband mellan exponering och utfall i en specifik population i en systematisk översikt eller metaanalys.

Inklusions- och exklusionskriterierna presenteras i tabell 1. Populationen skulle bestå av den svenska befolkningen. Om en internationell studie innehöll specifik information om Sverige som gick att extrahera inkluderades även den i översikten. När det gäller den externa domänen skulle studierna undersöka den fysiska, sociala, politiska eller ekonomiska matmiljön för att inkluderas. Fysisk matmiljö inkluderar till exempel dimensionerna tillgång till livsmedel eller produkt- och säljegenskaper. Säljegenskaper kan handla om hur en butik placerar olika varor i butiken. Den ekonomiska miljön handlar om prissättning på livsmedel. Den sociala miljön inkluderar till exempel information och budskap om eller marknadsföring av livsmedel, medan den politiska miljön kan handla om de regler som styr och påverkar matmiljön, till exempel policyer, lagar, riktlinjer och rekommendationer. Dimensionerna tillgänglighet och ekonomisk tillgänglighet i den personliga domänen är nära kopplade till de externa domänerna tillgång respektive pris och kan bero på strukturella faktorer. Dessa dimensioner studeras också ofta samtidigt, och studier som undersökte tillgänglighet och ekonomisk tillgänglighet inkluderades i litteraturöversikten.

Vi inkluderade studier där forskarna själva antingen observerade matmiljön eller använde data från register, försäljningsdata eller geospatial data. Studier som använt sig av enkäter eller intervjuer exkluderades. Därför exkluderades studier som enbart undersökte sociala normer, attityder och preferenser, det vill säga studier som undersökt dimensionerna bekvämlighet eller önskvärdhet, och som främst baseras på individers upplevelser eller uppfattningar.

Studierna som inkluderades skulle vara originalstudier, som undersöker den verkliga matmiljön, så simuleringsstudier och experimentella laboratoriestudier exkluderades från översikten. Endast referentgranskade artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter inkluderades. Vi exkluderade även preprint-artiklar, det vill säga originalstudier som inte genomgått referentgranskning, liksom diskussionsartiklar (editorials, comments, letters och dylikt), konferensbidrag, avhandlingar och rapporter från myndigheter eller andra organisationer.

Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Embase, Web of Science och PsychInfo i 1 mars 2022 och avgränsades till artiklar publicerade från 1 januari 2000 och framåt. Sökstrategin togs fram av en informationsspecialist i samråd med de två utredarna (bilaga 1).

Artiklarna granskades oberoende av de två utredarna på abstrakt- och titelnivå. Om utredarna var oense om någon artikel skulle inkluderas eller exkluderas på abstrakt- och titelnivå lästes artikeln på fulltextnivå. Fulltextgranskningen gjordes oberoende av de två utredarna. Oenigheter under processen löstes genom diskussion mellan utredarna eller genom att en tredje person involverades vid behov.

Ingen kvalitetsbedömning gjordes, eftersom det inte är ett krav för en beskrivande kartläggande litteraturöversikt där fokus ligger på att identifiera och kartlägga befintlig litteratur, snarare än att utvärdera den. Översiktens explorativa och beskrivande ansats, utan en specifik hypotes att testa, gör det mindre relevant att bedöma kvaliteten på inkluderade studier.

Dataextraktionen utfördes av den ena utredaren i samråd med den andra. Informationen som samlades in från artiklarna inkluderade författare, publiceringsår, studiedesign, befolkningsgrupper, exponering, arena, dimension av matmiljö, utfall och jämlikhetsaspekter, om sådana studerades.

Studierna har kategoriserats utifrån Turners domäner och dimensioner (3), se Bakgrund. Förutom dessa har vi också kategoriserat studierna utifrån vilken arena eller kontext som undersökts. Vi har utgått från en socioekologisk modell för folkhälsa som är anpassad till matmiljön (9) för att kategorisera olika arenor eller kontexter. Utifrån den modellen kategoriseras följande arenor eller områden där mat och dryck kan säljas, tillhandahållas eller informeras om: detaljhandel, service (till exempel offentliga måltider), närmiljö, fritid, arbetsplats, utbildningsinstitutioner eller hemmet. Denna indelning kan ses som en blandning av sektorer och kontexter eller arenor inom vilka olika aktörer kan agera.

Utvecklingen av den digitala miljön har inneburit att det inte längre går att skilja den från den fysiska eller sociala miljön. Mat och ätande är visserligen en fysisk och social företeelse, men digitaliseringen har förändrat tillgängligheten till mat, liksom möjligheten till att till exempel skräddarsy marknadsföring och information om mat till olika målgrupper och individer. I den socioekologiska modellen som vi använt för att kategorisera arenor och kontexter fanns inte den digitala miljön med som ett eget område och man kan skulle kunna hävda att den snarare är ett medel som olika aktörer (exempelvis myndigheter, organisationer, livsmedelsföretag, medie och individer) använder för att nå sina målgrupper. Vi har dock valt att ha en egen kategori, kallad media för studier som undersöker användning av olika typer av medie för att till exempel marknadsföra, ge information om eller tillhandahålla mat (tv, radio, tidningar, sociala medier, e-handel, webbsidor, appar, gaming, reklamspel och bloggar).

Vi identifierade också om studierna fokuserade på att undersöka olika aspekter av jämlikhet i förhållande till matmiljö eller påverkan av matmiljö. Vi utgick från ramverket Progress-plus som kan användas som stöd vid dataextraktion av relevanta faktorer som kan ha betydelse för jämlikhet i hälsa (10), exempelvis ålder, kön, eventuell funktionsnedsättning, boendeort, etnicitet eller kulturell bakgrund, sysselsättning, religionstillhörighet, sexuell läggning, utbildningsnivå, socioekonomisk status eller socialt kapital.

Litteratursökningen resulterade i totalt 24 300 sökträffar. Efter att ha tagit bort dubbletter via Endnote och manuell borttagning återstod 16 261 unika artiklar. Antalet artiklar som gick vidare till fulltextgranskning var 211. Majoriteten av artiklarna som exkluderades undersökte samband mellan olika typer av livsmedelskonsumtion och hälsa och matmiljö var inte en aspekt som studerades. Skäl för exkludering vid bedömningen av fulltexter redovisas i bilaga 2. Det var slutligen 45 artiklar (11-55) som bedömdes uppfylla inklusions- och exklusionskriterierna (figur 1).

Figur 1. Flödesschema.

Tabell 2 innehåller övergripande information om varje inkluderad studie; år för genomförande, studiedesign, befolkningsgrupp, exponering eller intervention, utfall, arena och dimension av matmiljö.

Under perioden 2000–2007 genomfördes 4 studier, jämfört med 2008–2014 då 15 studier genomfördes (tabell 3). Ökningen 2015–2022 (februari) var ungefär lika stor som under den föregående perioden, med 26 studier.

Flest studier (n = 23) inkluderade vuxna eller den allmänna befolkningen, följt av barn och äldre med 12 respektive 6 studier (tabell 4). Eftersom flera är fallstudier eller ekologiska studier var inte befolkningsgruppen alltid tydligt definierad. I vissa fall går det inte att få exakt information om vilken grupp i befolkningen som informationen, budskapen eller marknadsföringen når eller vänder sig till, exempelvis när det gäller studier som undersökt exponering i medie eller i geografiska områden. Det gäller särskilt innehåll på internet, webbplatser och sociala medier.

Tabell 5 visar de olika dimensionerna av matmiljö som studierna undersökt. Tillgång var den mest undersökta dimensionen med 17 studier. Marknadsföring eller reglering undersöktes i 15 studier, varav 11 handlade om marknadsföring och resten om information eller olika budskap om mat och livsmedel. Endast 1 studie utvärderade policyer. Tillgänglighet undersöktes i 9 studier. Produkt- och säljegenskaper undersöktes i 8 studier, varav 3 handlade om produktegenskaper. Pris och ekonomisk tillgänglighet, som brukar hänga ihop, undersöktes i 4 respektive 2 studier. Sammanfattningsvis ses ett större fokus på vissa dimensioner av matmiljön i forskningen som rör en svensk kontext.

Summan är större än antalet inkluderade studier eftersom flera arenor kan ingå i samma studie.

Tabell 6 visar vilka arenor eller i vilka kontexter som studierna är genomförda. De flesta (n = 14) har gjorts inom detaljhandel, oftast i livsmedelsbutik. Därefter kommer service, till exempel offentliga måltider inom äldreomsorg eller skola. Det var 12 studier som undersökte matmiljön i närmiljön, oftast i relation till tillgänglighet. Vidare genomfördes 2 studier i en kombination av förändrad skolmåltidsmiljö och utbildningsinsatser inom undervisningen i skola. Fritid, hemmet och arbetsplats undersöktes i 1 studie var.

Summan är större än antalet inkluderade studier eftersom flera arenor kan ingå i samma studie.

Vissa dimensioner av matmiljö är mer vanligt förkommande på vissa arenor än andra, på grund av sin karaktär och funktion. Inom arenan service studerades framför allt tillgången till mat eller insatser för att förändra tillgången, till exempel genom att förändra måltidsmenyn i skolan eller äldreomsorgen (se tabell 7). Inom närmiljö handlade det huvudsakligen om tillgänglighet, och i majoriteten av studierna gällde det tillgänglighet till energität och näringsfattig mat, exempelvis närheten till snabbmatsrestauranger. För detaljhandeln fördelades studierna över alla dimensioner av matmiljö och hade därmed den största variationen i undersökta dimensioner. För arenan media studerades framför allt marknadsföring eller budskap om mat i olika mediekanaler såsom tv, tidningar och sociala medier. Onlineköp av mat har ökat, men inga studier identifierades som undersökte det området. Få studier undersökte matmiljön inom arenorna fritid, hemmet, utbildning och arbetsplats, och de som inkluderades hade främst undersökt tillgång på mat.

Summan är större än antalet inkluderade studier eftersom flera arenor kan ingå i samma studie.

Tabell 8 visar typer av utfall som använts i de inkluderade studierna. De flesta studier (n = 17) hade dock inget egentligt utfall, eftersom de till exempel beskrev eller jämförde någon dimension av matmiljö i olika geografiska områden, eller exponering eller marknadsföring av mat eller livsmedel i olika medier, såsom tv, internet, sociala medier och tidningsmagasin. Totalt 10 studier undersökte matrelaterade hälsoutfall (till exempel fetma, diabetes eller näringsstatus). Vidare hade 10 studier livsmedelskonsumtion eller matvanor som utfall och 6 handlade om attityder, eller preferenser till livsmedel eller erfarenheter av måltidsservice. Endast 5 studier hade försäljning av livsmedel eller köpmönster som utfall. Matsvinn var ett utfall i 2 studier.

Summan är större än antalet inkluderade studier eftersom flera arenor kan ingå i samma studie.

I tabell 9 presenteras hur studierna fördelar sig över olika studiedesigner. De flesta inkluderade artiklarna (n = 13) beskriver interventionsstudier som ger möjlighet att uttala sig om effekter. Av dessa undersökte 6 effekten på livsmedelskonsumtion eller matrelaterad hälsa. De flesta hade ingen kontrollgrupp och bara 3 artiklar beskriver en intervention med en randomiserad design. Vidare utvärderas vissa interventioner på gruppnivå och inte på individnivå.

Interventionsstudierna följdes av ekologiska studier och fallstudier. Fallstudier kan vara beskrivningar eller observationer av individuella fall eller fenomen, medan ekologiska studier använder aggregerad data för att undersöka samband mellan exponering i grupper eller populationer och ett utfall, till exempel antalet livsmedelsbutiker i ett område och förekomsten av fetma i samma område. Eftersom man bara studerar hela populationer eller grupper går det inte att göra en individuell koppling mellan exponering och utfall. Båda dessa typer av studier anses ha den lägsta nivån av bevisvärde när det gäller att avgöra om en exponering eller insats är orsaken till utfallet. Det fanns vidare 5 kohortstudier där individer följts över tid och undersökts för en viss exponering och senare utfall, vilket kan ge en indikation på ett orsakssamband. Slutligen fanns det 4 tvärsnittsstudier. Huvudbegränsningen med dem är att de endast kan ge en ögonblicksbild och därmed bara presentera om det finns ett samband mellan exponering och utfall, men inte avgöra om exponeringen orsakar utfallet.

I tabell 10 beskrivs de interventionsstudier som undersökt effekten på livsmedelskonsumtion eller matrelaterad hälsa lite närmare, med avseende på typen av utfallsmått och mätmetod.

FFQ = Frekvensformulär för kostintag (eng. food frequency questionnaire), BMI = kroppsmassindex (eng. body mass index).

I tabell 11 beskrivs de 5 artiklar som använt en kohortdesign. Studierna har genomförts av samma forskargrupp och i vissa fall är populationerna och exponeringen desamma, men där hälsoutfallen varierats.

SAMS = demografiska statistikområden (eng. small areas for market statistics), DeSO ersatte SAMS år 2020, GIS = geografiska informationssystem

Elva studier hade som specifikt syfte att studera jämlikhet i exponering eller utfall relaterat till matmiljö (se bilaga 3). Några studier undersökte skillnader i exponering av olika dimensioner i matmiljön mellan socio-ekonomiska eller regionala områden och några utifrån individers socioekonomiska position. Det fanns även studier som belyste könsskillnader.

För övriga studier specificerades inte frågeställningar om jämlikhet eller att de skulle undersöka skillnader mellan grupper eller områden. Däremot fanns det studier som redovisade skillnader utifrån främst kön, ålder eller socioekonomisk position. Några studier hade särskilda grupper som undersökningsobjekt, personer med funktionsnedsättning eller med viss härkomst, men det gjordes oftast inte någon jämförelse med en annan grupp.

I den här kartläggande litteraturöversikten beskriver vi den forskning om matmiljön som utförts i en verklig miljö i Sverige och som publicerats vetenskapligt. Översikten visar att det finns studier publicerade på området och att detta verkar vara ett framväxande forskningsfält även i Sverige. Men det finns begränsningar med studierna, bland annat att få har en studiedesign som gör det möjligt att uttala sig om matmiljöns effekt på människors livsmedelskonsumtion eller matrelaterade hälsa. Översikten visar också att flera dimensioner av matmiljön är understuderade och att vissa arenor studerats mer än andra. Dessutom är det få studier som undersökt förändringar i matmiljön över tid eller integrerat flera olika domäner, dimensioner och mätmetoder. För att få bättre kunskap om matmiljöns komplexitet och dynamik behöver forskningen anta ett mer systembaserat angrepssätt, inte bara i Sverige.

Forskningen om matmiljön har hittills främst fokuserat på tillgång till livsmedel inom till exempel skola eller äldreomsorg, marknadsföring av livsmedel i olika mediekanaler och tillgängligheten till snabbmatsrestauranger i närmiljön. Inom detaljhandeln finns flera studier som rör flera olika dimensioner av matmiljö. Trots detta är kunskapsunderlaget relativt svagt på grund av studiernas design. Välgjorda kohortstudier kan peka på orsakssamband, men de identifierade kohortstudierna var alla genomförda av samma forskargrupp och alla handlade dessutom om tillgänglighet till snabbmatsrestauranger i närmiljön och samband med matrelaterad hälsa. Bristen på oberoende forskning kan till exempel påverka ett resultats tillförlitlighet.

Vi identifierade en handfull interventionsstudier som utvärderade matmiljöns effekt på livsmedelskonsumtion eller matrelaterad hälsa. Av dessa handlade 4 om att förändra skolans matmiljö, och särskilt den offentliga måltiden. En studie handlade om att förändra måltiderna inom äldreomsorgen och en studie undersökte om köttfria restauranger på festivaler kunde ge effekt på köttkonsumtionen efter besöket. Endast två av de sex interventionsstudierna hade dock en kontrollgrupp. Dessa studier var genomförda inom skolmåltider.

Den digitala matmiljön är inte särskilt väl undersökt, trots en snabb utveckling av digitala tjänster såsom restaurangappar, onlinebutiker och sociala medieplattformar. Digital matmiljö är särskilt relevant eftersom en stor del av dagens marknadsföring av livsmedel sker via olika medieplattformar eller som produktplacering i spel eller appar (56), vilket gör det lättare för livsmedelsföretag att skräddarsy sina budskap om och presentationer av mat till olika målgrupper. Tillsammans med förstärkt leveransservice av mat och måltider förändras tillgången och tillgängligheten i samspel med den digitala matmiljön (57). Bland de inkluderade studierna var det endast tre som belyste den digitala matmiljön och alla fokuserade på ungdomars användning eller exponering. En av dessa handlade om ungdomars presentation av mat i sociala medier, den andra handlade om vilken typ av hälsorelaterade information som en grupp unga patienter med fetma mötte på internet och den tredje handlade om ungdomars exponering för marknadsföring av mat på internet.

Vi identifierade endast en studie som utvärderade effekten av att införa och följa upp policyer för mat. Det finns därmed i stort sett inga utvärderade politiska insatser inom matmiljö i Sverige som kan ligga till grund för evidensbaserat beslutsfattande. Det betyder att det kan bli nödvändigt att dra slutsatser från andra länders forskning och erfarenheter vid förslag om policyåtgärder alternativt att flera aktörer tillsammans utvecklar policyåtgärder och att de sedan noga följs upp och kontinuerligt utvärderas. Inom forskningsprogrammet MISTRA Food futures har man tagit initiativ till att systematiskt sammanställa evidensen för policyåtgärder såsom lagar, direktiv, skatter och informationskampanjer för en miljömässigt hållbar livsmedelskonsumtion (58).

Som kort beskrivits i inledningen så behövs en kombination av olika mätmetoder för att fånga matmiljöns komplexitet. Matmiljön är föränderlig och kontextberoende och det finns därför ett stort behov av att kontinuerligt utforska och följa den utifrån olika aspekter. Dessutom behövs bättre möjlighet att använda mer dynamisk data, vilket i sin tur kräver bättre kapacitet och kompetens att hantera stora datamängder över tid. Matmiljöns förutsättningar och dess utfall är likvärdiga i många länder. Vidare forskning och utvärderingar behöver belysa i vilken mån kunskap går att överföras mellan olika länder eller kontexter. Det behövs också mer forskning om implementeringen av åtgärder inom matmiljön för att öka förståelsen för åtgärder som kan sytra mot mer hållbara och hälsofrämjande matmiljöer.

Genomförandet av den kartläggande översikten har vissa begränsningar. Sökningen var bred och inte särskilt specifik. Det finns ingen väletablerad indexering eller särskilda söktermer för matmiljö, utan vi fick i stor utsträckning förlita oss på fritexttermer. Vi valde att inte göra en kompletterad sökning, som exempelvis leta efter relevanta studier i referenslistor eller fråga experter efter litteratur. Vi kan därför inte göra anspråk på att ha fångat in alla studier som genomförts i Sverige, men underlaget ger en översiktlig bild över forskningsläget. Resultatet visar också att vi fångade en mängd olika typer av studier och intresseområden. För att ytterligare begränsa urvalet uteslöts vissa studiedesigner, till exempel simuleringsstudier och experimentella laboratoriestudie, liksom några dimensioner av den personliga domänen inom matmiljö, som till exempel undersöker människors upplevelser, preferenser eller attityder. Trots denna avgränsning så är det positivt att fokus i litteraturöversikten låg på studier som genomförts i en verklig miljö och med så objektiva metoder som möjligt, samt på de domäner och dimensioner i matmiljön som kan påverkas av det offentliga genom reglering, policyer eller andra strukturella insatser.

Det är också värt att notera att vi i första hand var inriktade på att belysa matmiljöns betydelse för folkhälsan, snarare än på miljömässiga, ekonomiska eller andra sociala aspekter. Dessa områden inkluderades också i vår sökstrategi och i urvalet av artiklar, även om vi inte sökte specifikt efter dem i databaser. Endast ett fåtal av studierna undersökte dock matmiljöns effekter på ekonomiska eller miljömässiga utfall. Det är även värt att nämna att vi inte bedömde studiernas kvalitet, förutom det som allmänt går att säga om olika studiedesigners möjlighet att svara på olika frågeställningar. Därmed beskriver vi inte studiernas resultat eller drar några slutsatser om tillförlitligheten i dem. Detta är heller inte ett formellt krav för denna typ av kartläggande litteraturöversikter.

Mycket av forskningen i Sverige, liksom i resten av världen, har fokuserat på kopplingen mellan livsmedelskonsumtion och hälsa eller miljö och klimat, vilket är viktig kunskap för att ta fram näringsrekommendationer och kostråd samt förstå livsmedelskonsumtionens påverkan på miljö och klimat. Däremot är kunskapsläget bristfälligt när det gäller matmiljöns utformning och påverkan på livsmedelskonsumtionen, vilket även inkluderar kunskap om vilka policyåtgärder som kan påverka matmiljön. Det finns ett stort behov av forskning om matmiljön i Sverige, särskilt om jämlikhetsaspekter i relation till matmiljön och dess påverkan på livsmedelskonsumtionen.

Många arenor som erbjuder livsmedel eller kommunicerar om livsmedel var inte representerade, till exempel arbetsplatser, högre utbildning, måltidstjänster inom andra offentliga arenor, offentliga platser såsom idrottsplatser, simhallar, parker, friskvårdsinrättningar eller transportsystemet och hälso- och sjukvården. Även föreningslivet kan vara en del av matmiljön, liksom andra event och sammankomster.

Sökningen efter litteratur för den här litteraturöversikten gjordes till och med mars 2022. Genom kontinuerlig omvärldsbevakning på området vet vi att ett antal studier om matmiljön har genomförts efter det, främst inom marknadsföring. Vissa har publicerats vetenskapligt, medan andra är att beteckna som grå litteratur och getts ut av olika civilsamhällesorganisationer (59-64). Vid framtida litteraturgenomgångar om matmiljön i Sverige kan det underlätta att fokusera på vissa dimensioner av matmiljö och att inkludera grå litteratur.

1. Folkhälsomyndigheten. Mat. [Internet]. Stockholm; Folkhälsomyndigheten; 2023. [citerad 2023-03-13]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/mat/.
2. Swinburn BA, Kraak VI, Allender S, Atkins VJ, Baker PI, Bogard JR, et al. The global syndemic of obesity, undernutrition, and climate change: the Lancet Commission report. The lancet. 2019;393(10173):791-846.
3. Turner C, Aggarwal A, Walls H, Herforth A, Drewnowski A, Coates J, et al. Concepts and critical perspectives for food environment research: a global framework with implications for action in low-and middle-income countries. Global food security. 2018;18:93-101.
4. Swinburn B, Vandevijvere S, Kraak V, Sacks G, Snowdon W, Hawkes C, et al. Monitoring and benchmarking government policies and actions to improve the healthiness of food environments: a proposed Government Healthy Food Environment Policy Index. Obes Rev. 2013;14 Suppl 1:24-37. DOI:10.1111/obr.12073.
5. Swinburn B, Egger G, Raza F. Dissecting obesogenic environments: the development and application of a framework for identifying and prioritizing environmental interventions for obesity. Preventive medicine. 1999;29(6):563-70.
6. Downs SM, Ahmed S, Fanzo J, Herforth A. Food environment typology: advancing an expanded definition, framework, and methodological approach for improved characterization of wild, cultivated, and built food environments toward sustainable diets. Foods. 2020;9(4):532.
7. Turner C, Kadiyala, S, Aggarwal, A, Coates, J., Drewnowski, A, Hawkes, C, Herforth, A, Kalamatianou, S, Walls, H. Concepts and methods for food environment research in low and middle income countries. Agriculture, Nutrition and Health Academy Food Environments Working Group (ANH-FEWG). Innovative Methods and Metrics for Agriculture and Nutrition Actions (IMMANA) programme. London, UK.; 2017.
8. Folkhälsomyndigheten. Matmiljöns betydelse för vår hälsa [Internet]. Stockholm; Folkhälsomyndigheten; 2021. [citerad 2023-02-13]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/79017b052e0741f98193437e8f04560d/matmiljon-betydelse-halsa.pdf (PDF, 590 kB).
9. von Philipsborn P, Stratil JM, Burns J, Busert LK, Pfadenhauer LM, Polus S, et al. Environmental interventions to reduce the consumption of sugar‐sweetened beverages and their effects on health. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2019(6).
10. Cochrane Methods. Evidence for Equity - Equity Plus [Internet]. Cochrane. [citerad 2022-11-20]. Hämtad från: https://methods.cochrane.org/equity/projects/evidence-equity/progress-plus.
11. Adolfsson P, Mattsson Sydner Y, Fjellstrom C. Social aspects of eating events among people with intellectual disability in community living. J Intellect Dev Disabil. 2010;35(4):259-67. DOI:10.3109/13668250.2010.513329.
12. Amcoff J. Food deserts in Sweden? Access to food retail in 1998 and 2008. Geogr Ann B. 2017;99(1):94-105. DOI:10.1080/04353684.2016.1277076.
13. Becker W, Eriksson A, Haglund M, Wretling S. Contents of total fat, fatty acids, starch, sugars and dietary fibre in Swedish market basket diets. Brit J Nutr. 2015;113(9):1453-65. DOI:10.1017/S0007114515000501.
14. Bondemark A. The relationship between accessibility and price - The case of Swedish food stores. J Transp Geogr. 2020;82. DOI:10.1016/j.jtrangeo.2019.102615.
15. Charlton EL, Kahkonen LA, Sacks G, Cameron AJ. Supermarkets and unhealthy food marketing: An international comparison of the content of supermarket catalogues/circulars. Prev Med. 2015;81:168-73. DOI:10.1016/j.ypmed.2015.08.023.
16. Colombo PE, Patterson E, Lindroos AK, Parlesak A, Elinder LS. Sustainable and acceptable school meals through optimization analysis: an intervention study. Nutr J. 2020;19(1). DOI:10.1186/s12937-020-00579-z.
17. De Vogli R, Kouvonen A, Gimeno D. 'Globesization': ecological evidence on the relationship between fast food outlets and obesity among 26 advanced economies. Crit Public Health. 2011;21(4):395-402. DOI:10.1080/09581596.2011.619964.
18. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, Eurenius E, Lindkvist M, Mogren I, et al. Improving child health promotion practices in multiple sectors - outcomes of the Swedish Salut Programme. Bmc Public Health. 2012;12. DOI:10.1186/1471-2458-12-920.
19. Elinder LS, Colombo PE, Patterson E, Parlesak A, Lindroos AK. Successful Implementation of Climate-Friendly, Nutritious, and Acceptable School Meals in Practice: The OPTIMAT((TM)) Intervention Study. Sustainability-Basel. 2020;12(20). DOI:10.3390/su12208475.
20. Elofsson K, Bengtsson N, Matsdotter E, Arntyr J. The impact of climate information on milk demand: Evidence from a field experiment. Food Policy. 2016;58:14-23. DOI:10.1016/j.foodpol.2015.11.002.
21. Fagerberg P, Langley B, Oraysky A, Sandborg J, Lof M, Ioakimidis I. Ultra-processed food advertisements dominate the food advertising landscape in two Stockholm areas with low vs high socioeconomic status. Is it time for regulatory action? Bmc Public Health. 2019;19(1). DOI:10.1186/s12889-019-8090-5.
22. Gill PE, Wijk K. Case study of a healthy eating intervention for Swedish lorry drivers. Health Educ Res. 2004;19(3):306-15. DOI:10.1093/her/cyg030.
23. Guha A, Biswas A, Grewal D, Bhowmick S, Nordfalt J. An Empirical Analysis of the Joint Effects of Shoppers' Goals and Attribute Display on Shoppers' Evaluations. J Marketing. 2018;82(3):142-56. DOI:10.1509/jm.16.0247.
24. Guha A, Biswas A, Grewal D, Verma S, Banerjee S, Nordfalt J. Reframing the Discount as a Comparison Against the Sale Price: Does It Make the Discount More Attractive? J Marketing Res. 2018;55(3):339-51. DOI:10.1509/jmr.16.0599.
25. Hakansson A. Are Food Advertisements Promoting More Unhealthy Foods and Beverages over Time? Evidence from Three Swedish Food Magazines, 1995-2014. Ecol Food Nutr. 2017;56(1):45-61. DOI:10.1080/03670244.2016.1256286.
26. Hamano T, Kawakami N, Li XJ, Sundquist K. Neighbourhood Environment and Stroke: A Follow-Up Study in Sweden. Plos One. 2013;8(2). DOI:10.1371/journal.pone.0056680.
27. Hamano T, Li XJ, Sundquist J, Sundquist K. Association between Childhood Obesity and Neighbourhood Accessibility to Fast-Food Outlets: A Nationwide 6-Year Follow-Up Study of 944,487 Children. Obesity Facts. 2017;10(6):559-68. DOI:10.1159/000481352.
28. Holmberg C, Berg C, Dahlgren J, Lissner L, Chaplin JE. Health literacy in a complex digital media landscape: Pediatric obesity patients' experiences with online weight, food, and health information. Health Inform J. 2019;25(4):1343-57. DOI:10.1177/1460458218759699.
29. Holmberg C, Chaplin JE, Hillman T, Berg C. Adolescents' presentation of food in social media: An explorative study. Appetite. 2016;99:121-9. DOI:10.1016/j.appet.2016.01.009.
30. Josefsson MS, Nydahl M, Persson I, Sydner YM. Quality indicators of nutritional care practice in elderly care. J Nutr Health Aging. 2017;21(9):1057-64. DOI:10.1007/s12603-017-0970-8.
31. Josefsson MS, Nydahl M, Persson I, Sydner YM. Reforming foodservice in elderly care: National actions and local outcomes. Nutr Diet. 2018;75(1):79-86. DOI:10.1111/1747-0080.12388.
32. Jutbring H. Social marketing through a music festival: Value perceived by festival visitors who reduced meat consumption. J Soc Market. 2018;8(2):237-56. DOI:10.1108/Jsocm-03-2017-0017.
33. Kawakami N, Li XJ, Sundquist K. Health-promoting and health-damaging neighbourhood resources and coronary heart disease: a follow-up study of 2 165 000 people. J Epidemiol Commun H. 2011;65(10):866-72. DOI:10.1136/jech.2010.117580.
34. Kawakami N, Winkleby M, Skog L, Szulkin R, Sundquist K. Differences in neighborhood accessibility to health-related resources: A nationwide comparison between deprived and affluent neighborhoods in Sweden. Health Place. 2011;17(1):132-9. DOI:10.1016/j.healthplace.2010.09.005.
35. Klepp KI, Wind M, de Bourdeaudhuij I, Rodrigo CP, Due P, Bjelland M, et al. Television viewing and exposure to food-related commercials among European school children, associations with fruit and vegetable intake: a cross sectional study. Int J Behav Nutr Phy. 2007;4. DOI:10.1186/1479-5868-4-46.
36. Lagerkvist CJ, Normann A, Astrom A. Product satisfaction in food choice is multiple-reference dependent: Evidence from an in-store non-hypothetical consumer experiment on bread. Food Qual Prefer. 2017;56:8-17. DOI:10.1016/j.foodqual.2016.09.006.
37. Lundberg J, Lundberg S. Distributional Effects of Lower Food Prices in a Rich Country. Journal of Consumer Policy. 2012;35(3):373-91. DOI:10.1007/s10603-012-9193-x.
38. Marcus C, Nyberg G, Nordenfelt A, Karpmyr M, Kowalski J, Ekelund U. A 4-year, cluster-randomized, controlled childhood obesity prevention study: STOPP. Int J Obesity. 2009;33(4):408-17. DOI:10.1038/ijo.2009.38.
39. Mezuk B, Li XJ, Cederin K, Rice K, Sundquist J, Sundquist K. Beyond Access: Characteristics of the Food Environment and Risk of Diabetes. Am J Epidemiol. 2016;183(12):1129-37. DOI:10.1093/aje/kwv318.
40. Naska A, Katsoulis M, Orfanos P, Lachat C, Gedrich K, Rodrigues SSP, et al. Eating out is different from eating at home among individuals who occasionally eat out. A cross-sectional study among middle-aged adults from eleven European countries. Brit J Nutr. 2015;113(12):1951-64. DOI:10.1017/S0007114515000963.
41. Okuyama K, Li XJ, Abe T, Hamano T, Franks PW, Nabika T, et al. Fast food outlets, physical activity facilities, and obesity among adults: a nationwide longitudinal study from Sweden. Int J Obesity. 2020;44(8):1703-11. DOI:10.1038/s41366-020-0588-5.
42. Olafsdottir S, Berg C. Food appearances in children's television programmes in Sweden. Int J Consum Stud. 2016;40(4):484-91. DOI:10.1111/ijcs.12266.
43. Pajalic O, Pajalic Z. An evaluation by elderly people living at home of the prepared meals distributed by their municipality - a study with focus on the Swedish context. Glob J Health Sci. 2014;7(3):59-68. DOI:10.5539/gjhs.v7n3p59.
44. Pajalic Z. The Swedish municipal food distribution service to the elderly living at home as experienced by the recipient's relatives. Glob J Health Sci. 2013;5(6):12-8. DOI:10.5539/gjhs.v5n6p12.
45. Prell H, Palmblad E, Lissner L, Berg CM. Health discourse in Swedish television food advertising during children's peak viewing times. Appetite. 2011;56(3):607-16. DOI:10.1016/j.appet.2011.01.033.
46. Prell HC, Berg MC, Jonsson LM, Lissner L. A school-based intervention to promote dietary change. J Adolesc Health. 2005;36(6):529. DOI:10.1016/j.jadohealth.2004.08.009.
47. Ryden PJ, Hagfors L. Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs? Public Health Nutr. 2011;14(9):1680-92. DOI:10.1017/S1368980010003642.
48. Sandberg H, Gidlof K, Holmberg N. Children's Exposure to and Perceptions of Online Advertising. Int J Commun-Us. 2011;5:21-50.
49. Soderstrom L, Thors Adolfsson E, Rosenblad A, Frid H, Saletti A, Bergkvist L. Mealtime habits and meal provision are associated with malnutrition among elderly patients admitted to hospital. Clin Nutr. 2013;32(2):281-8. DOI:10.1016/j.clnu.2012.07.013.
50. Spendrup S, Hunter E, Isgren E. Exploring the relationship between nature sounds, connectedness to nature, mood and willingness to buy sustainable food: A retail field experiment. Appetite. 2016;100:133-41. DOI:10.1016/j.appet.2016.02.007.
51. Spires M, Berggreen-Clausen A, Kasujja FX, Delobelle P, Puoane T, Sanders D, et al. Snapshots of Urban and Rural Food Environments: EPOCH-Based Mapping in a High-, Middle-, and Low-Income Country from a Non-Communicable Disease Perspective. Nutrients. 2020;12(2). DOI:10.3390/nu12020484.
52. Sydner YM, Fjellstrom C. Food provision and the meal situation in elderly care - outcomes in different social contexts. J Hum Nutr Diet. 2005;18(1):45-52. DOI:DOI 10.1111/j.1365-277X.2004.00577.x.
53. Thornton LE, Cameron AJ, McNaughton SA, Waterlander WE, Sodergren M, Svastisalee C, et al. Does the availability of snack foods in supermarkets vary internationally? Int J Behav Nutr Phys Act. 2013;10:56. DOI:10.1186/1479-5868-10-56.
54. Tieva A, Persson E, Rhodin A, Skoldunger A, Pettersen S, Jonsall A, et al. Effect on energy and macronutrient intake with partial replacement of external food supply by in-house cooking at a nursing home for older people in Sweden. Int J Consum Stud. 2015;39(4):369-79. DOI:10.1111/ijcs.12176.
55. Van Dam I, Wood B, Sacks G, Allais O, Vandevijvere S. A detailed mapping of the food industry in the European single market: similarities and differences in market structure across countries and sectors. Int J Behav Nutr Phy. 2021;18(1). DOI:10.1186/s12966-021-01117-8.
56. Granheim SI, Løvhaug AL, Terragni L, Torheim LE, Thurston M. Mapping the digital food environment: A systematic scoping review. Obes Rev. 2022;23(1):e13356. DOI:10.1111/obr.13356.
57. Skovgaard R, Flore R, Oehmen J. The digital foodscape and non-communicable diseases. Analysis of the risk factors of meal delivery applications in Denmark. [Internet]. DTU Skylab Foodlab; 2021. [citerad 2023-04-18]. Hämtad från: https://orbit.dtu.dk/en/publications/the-digital-foodscape-and-non-communicable-diseases-analysis-of-t.
58. Macura B, Ran Y, Persson UM, Abu Hatab A, Jonell M, Lindahl T, et al. What evidence exists on the effects of public policy interventions for achieving environmentally sustainable food consumption? A systematic map protocol. Environmental Evidence. 2022;11(1):17. DOI:10.1186/s13750-022-00271-1.
59. Fagerberg P, Ioakimidis I, Löf M, Spolander S. In your face. Om barns matmiljö och exponering för matreklam. [Internet] Hjärt-Lungfonden, Karolinska Institutet och UNICEF; 2022. [citerad 2023-04-18]. Hämtad från: https://mb.cision.com/Main/545/3663580/1657391.pdf.
60. Questionmark. Swedish Supermarkets and the Promotion of Meat. [Internet]. SUPERLIST SWEDEN ENVIRONMENT; 2022. [citerad 2023-04-18]. Hämtad från: https://prismic-io.s3.amazonaws.com/thequestionmark/f7591410-67dd-422b-a793-31e53dc90a1c_superlist-environment-sweden-2022.pdf.
61. Questionmark. Swedish Supermarkets and the Promotion of Unhealthy Food. [Internet]. SUPERLIST SWEDEN HEALTH; 2022. [citerad 2023-04-18]. Hämtad från: https://thequestionmark2.cdn.prismic.io/thequestionmark2/a62389b4-1c54-4338-8329-b0d251a63e95_Superlist+Health+Sweden+2022.pdf.
62. Mjoberg M, Lissner L, Hunsberger M. Supermarket promotions in Western Sweden are incompatible with Nordic dietary recommendations and differ by area-level socioeconomic index. BMC Public Health. 2023;23(1):795. DOI:10.1186/s12889-023-15729-1.
63. Stuart G. "Lättare val för folkhälsan: resultaten". [Internet]. Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden; 2023. [citerad 2023-04-18]. Hämtad från: https://uploads-ssl.webflow.com/5fa2cbdd7a042c4c0b5711b1/6446c14c3335fc7abff39bb1_FINAL_Resultaten_La%CC%88ttare_val_fo%CC%88r_folkha%CC%88lsan%20230421.pdf.
64. Reinholdsson T, Hedesström M, Ejelöv E, Hansla A, Bergquist M, Svenfelt Å, et al. Nudging green food: The effects of a hedonic cue, menu position, a warm-glow cue, and a descriptive norm. Journal of Consumer Behaviour. 2023;22(3):557-68. DOI: https://doi.org/10.1002/cb.2129.

Databas och databasleverantör: Embase via Embase.com, Elsevier

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 9 220 på rad 18.

Databas och databasleverantör: PubMed, National Library of Medicine

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 3 211 på rad 18.

Databas och databasleverantör: Samtidig sökning i PsycInfo, International Bibliography of the Social Sciences (IBSS), Politics Collection, Social Science Database, Sociology Collection. Via plattformen ProQuest.

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 3 059 på rad 13.

Databas och databasleverantör: Web of Science (Core Collection), Clarivate

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 8 810 på rad 13.

P = population, IE = intervention eller exponering, S = studiedesign, PU = publikationstyp

SES = socioekonomisk position