Konsumtion av alkohol uppskattas orsaka tiotusentals vårdtillfällen och tusentals dödsfall i Sverige varje år, och kosta samhället tiotals miljarder kronor. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är grundläggande för det förebyggande arbetet mot skador av alkohol.

Syftet med översikten är att kartlägga kunskapsläget om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige. Översikten är kartläggande och avgränsad till vetenskapliga artiklar baserade på longitudinella studier av barn och unga vuxna som bor i Norden.

Översikten har inkluderat 94 artiklar, och har identifierat 24 riskfaktorer och 5 skyddsfaktorer. Risk- och skyddsfaktorerna finns på olika nivåer, från individuella levnadsvanor till levnads- och arbetsförhållanden. Översikten tyder på att sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna ökar med antalet riskfaktorer som de har exponerats för när de var barn upp till en gräns, och med tiden mätt i år som de har exponerats för den riskfaktor där exponeringstid studeras.

Resultaten av översikten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete och att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer. Översikten kan underlätta kartläggning av situationen i ett län, en region eller en kommun genom att identifiera faktorer som kan förklara förekomsten och utvecklingen av konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Risk- och skyddsfaktorer som har identifierats i översikten utifrån nivåer.

Inga

• ha en mamma som är född i övriga Norden
• ha en mamma som fick barn innan 20 års ålder
• vara adopterad
• vara ett yngre syskon
• låg utbildningsnivå hos föräldrarna
• låg inkomst hos föräldrarna
• inte bo hos båda föräldrarna
• bo i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde
• bo i en storstad (riskfaktor för andra skador av alkohol än rattfylleri)
• skador av alkohol eller narkotika eller kriminalitet hos en av föräldrarna
• diagnostiserad psykisk sjukdom hos en av föräldrarna
• erfara att en av föräldrarna utsätter den andra för våld
• utsättas för våld av en av föräldrarna
• börja skolan innan 7 års ålder
• låga betyg i årskurs 9
• låg utbildningsnivå
• arbetslöshet
• vara ensamstående eller skild

• ha en mamma som är född utanför Norden
• bo i en storstad (skyddsfaktor för rattfylleri, men en riskfaktor för andra skador av alkohol)
• vara gravid
• ha en gravid partner

Inga

• tidigare konsumtion av alkohol
• tidigare skador av alkohol
• kriminalitet

• vara pojke
• diagnostiserad adhd
• symptom på beteendestörning av utagerande slag

• förmåga att hantera stressfyllda situationer

Alcohol consumption is estimated to cause tens of thousands of hospital visits and thousands of deaths every year in Sweden, and cost the society tens of billions of Swedish kronor. Knowledge about risk and protective factors is imperative to preventive work against alcohol harms.

The aim of this review is to map the state of knowledge about risk and protective factors for alcohol consumption and harms in children, and alcohol harms in young adults, in Sweden. The review is a scoping review and is limited to scientific articles based on longitudinal studies of children and young adults living in the Nordic countries.

The review has included 94 articles, and has identified 24 risk factors and 5 protective factors. The risk and protective factors are at different levels, ranging from individual lifestyle factors to living and working conditions. The review suggests that the probability of alcohol harms in young adults increases with the number of risk factors that they have been exposed to as children up to a limit, and with the time in years that they have been exposed to the one risk factor for which exposure time is studied.

The results of the review highlight the importance of preventive work and to identify children exposed to multiple risk factors early. The review can aid mapping the situation in a region or municipality by identifying factors that may explain the prevalence and development of alcohol consumption and harms in children, and alcohol harms in young adults.

Risk factors identified in the review by level.

None

• mother born in another Nordic country
• mother who was younger than 20 years at child birth
• being adopted
• being a younger sibling
• parents low educational level
• parents low income
• not living with both parents
• living in a deprived neighbourhood
• living in a city (risk factor for other alcohol harms than drunk driving)
• parent harms of alcohol or narcotics or criminality
• parent diagnosed with a psychiatric disorder
• parent on parent violence
• parent on self violence
• being younger than 7 years at school start
• low grades in grade 9
• low educational level
• unemployment
• being divorced or alone

• mother not born in a Nordic country
• living in a city (protective factor for drunk driving, but a risk factor for other alcohol harms)
• being pregnant
• having a pregnant partner

None

• prior alcohol consumption
• prior alcohol harms
• criminality

• being a boy
• ADHD diagnosis
• conduct disorder symptoms

• ability to cope with stressful conditions

Översikten syftar till att kartlägga kunskapsläget om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige. Målgrupper för publikationen är personer som arbetar förebyggande mot skador av alkohol hos kommuner, länsstyrelser, regioner, nationella myndigheter och regeringen. Andra intressenter för översikten bedöms vara personer som arbetar förebyggande mot skador av alkohol och forskar om relaterade ämnen hos ideella organisationer respektive högskolor och universitet.

Litteraturöversikten är framtagen av Richard Henriksson på Folkhälsomyndigheten. Ansvarig enhetschef är Marie Risbeck, enheten för alkoholprevention.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö
Avdelningschef, avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

Konsumtion av alkohol har samband med flera skador, exempelvis cancer och alkoholbrukssyndrom (1), och uppskattas orsaka tiotusentals vårdtillfällen och tusentals dödsfall i Sverige varje år (2). Kostnaden för samhället uppskattas till tiotals miljarder kronor. Skador av alkohol är inte jämnt fördelade i befolkningen (3-5). Att dö i skador av alkohol är till exempel vanligare bland personer som har en låg socioekonomisk position såsom en låg utbildningsnivå eller en låg inkomst än bland personer som har en hög socioekonomisk position.

Sambanden mellan konsumtion och skador av alkohol är komplexa. Faktorer som påverkar sambanden kallas för bestämningsfaktorer. Bestämningsfaktorerna kan delas in i risk- och skyddsfaktorer. Risk- och skyddsfaktorerna ökar respektive minskar risken för konsumtion och skador av alkohol. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är grundläggande för det förebyggande arbetet mot skador av alkohol. Kunskapen kan exempelvis användas för att kartlägga situationen i ett län, en region eller en kommun och följa utvecklingen över tid.

För att kunna avgöra om en faktor är en risk- eller skyddsfaktor behöver resultaten vara tillförlitliga. Det innebär att det måste finnas åtminstone en studie av faktorn som har en tillräckligt hög validitet. Och att resultaten är samstämmiga och precisionen tillräckligt hög för faktorer där det finns flera studier som har en tillräckligt hög validitet.

Att en studie har en tillräckligt hög validitet innebär att forskningsfrågan är lämplig att ställa till studiedeltagarna (extern validitet) och att den har besvarats korrekt (intern validitet). Extern validitet bedöms utifrån ett antal olika kriterier som om de inte uppfylls tyder på att resultaten inte är representativa. Exempel på sådana kriterier är lämplighet hos urvalskriterierna och att hänsyn tas till externt bortfall. Externt bortfall är andelen personer som har tillfrågats om att delta i studien, men som inte deltar. Intern validitet bedöms utifrån ett antal olika kriterier som om de inte uppfylls tyder på att resultaten beror på systematiska fel (6). Exempel på sådana kriterier är att hänsyn tas till confounders och internt bortfall. Confounders är faktorer som samvarierar med exponering och utfall. Internt bortfall är andelen studiedeltagare som inte följs upp.

Att resultaten är samstämmiga innebär att de är tillräckligt lika. Samstämmighet bedöms utifrån riktning och effektstorlek hos resultaten. Med riktning menas om faktorn ökar eller minskar sannolikheten för utfallet. Precision bedöms utifrån variation hos resultaten.

Kunskap om faktorer som tros påverka risken för konsumtion och skador av alkohol har sammanställts tidigare (7, 8), men i flera av litteraturöversikterna görs ingen bedömning av validiteten hos studierna som ingår i översikten. Dessutom är det ofta osäkert om resultaten är överförbara till Sverige. Syftet med den här översikten är att kartlägga kunskapsläget om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige.

För att en faktor ska identifieras som en risk- eller skyddsfaktor i översikten krävs att resultaten bedöms vara tillförlitliga utifrån en sammantagen bedömning av validiteten hos artiklarna och samstämmigheten och precisionen hos resultaten, samt att överförbarheten av resultaten till Sverige bedöms vara god. Överförbarhet till Sverige bedöms utifrån om resultaten kommer att vara likartade under svenska förhållanden.

Översikten är strukturerad efter en modell av bestämningsfaktorer för hälsa (figur 1). Modellen kallas för solfjädermodellen eller regnbågsmodellen och har utvecklats av Whitehead och Dahlgren (9). Solfjädermodellen har fem nivåer:

1. generella socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade förhållanden
2. levnads- och arbetsförhållanden
3. sociala och samhälleliga nätverk
4. individuella levnadsvanor
5. ålder, kön och arv

Figur 1. Modell av bestämningsfaktorer för hälsa.

Kunskap om faktorer som tros påverka risken för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna har sammanställts tidigare. Här presenteras en sammanfattning av resultat från några av de litteraturöversikterna (7, 8, 10, 11). Sammanfattningen är strukturerad efter solfjädermodellen (figur 1). Ingen hänsyn har tagits till validiteten hos översikterna eller studierna som ingår i översikterna.

Lagar och normer på samhällsnivå är exempel på faktorer på nivå 1 i solfjädermodellen som tros ha samband med skador av alkohol hos barn och unga vuxna (7, 8). Nivå 1 kallas även för samhälleliga förutsättningar. En samhällelig förutsättning som tros öka risken för skador av alkohol hos barn och unga vuxna är en hög tillgänglighet till alkohol.

Civilstånd och socioekonomisk position hos föräldrarna är exempel på faktorer på nivå 2 i solfjädermodellen som har identifierats i tidigare litteraturöversikter om förmodade risk- och skyddsfaktorer för skador av alkohol hos barn och unga vuxna (7, 8). Nivå 2 kallas även för livsvillkor och levnadsförhållanden. Ett livsvillkor som tros öka risken för skador av alkohol hos unga vuxna är psykisk sjukdom hos föräldrarna.

Föräldraskapskarakteristika och normer på gruppnivå är exempel på faktorer på nivå 3 i solfjädermodellen som tros ha samband med konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna (7, 8, 10, 11). Ett föräldraskapskarakteristikum som tros öka risken för konsumtion av alkohol hos barn är låg kontroll, det vill säga att föräldrarna inte vet var barnen är och vad de gör. En norm som tros öka risken för konsumtion av alkohol hos barn är att föräldrarna tillgängliggör alkohol.

Tidig debut och tidigare konsumtion av alkohol är exempel på faktorer på nivå 4 i solfjädermodellen som har identifierats i tidigare litteraturöversikter om förmodade risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna (7, 8). Även konsekvenser av individuella levnadsvanor har placerats på nivå 4 i den här översikten. En faktor som kan vara en konsekvens av individuella levnadsvanor, och som tros öka risken för skador av alkohol hos unga vuxna, är kriminalitet.

Kön och ålder är exempel på faktorer på nivå 5 i solfjädermodellen som tros ha samband med konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna (7, 8). Nivå 5 i solfjädermodellen kallas även för individ. En individfaktorer som tros öka risken för konsumtion av alkohol hos barn är beteendestörning av utagerande slag.

Arvet har en stor påverkan på sambandet mellan konsumtion och skador av alkohol (7, 8). Arvsfaktorer beror på skillnader i arvsmassan mellan personer och går inte att förebygga helt. Detta illustreras i solfjädermodellen som att en del av nivå 5 ligger under bottenplattan på solfjädern (figur 1). En arvsfaktor som tros ha samband med skador av alkohol hos unga vuxna är kroppens förmåga att bryta ner alkohol. Studier av arvsfaktorer har inte inkluderats i den här översikten.

Syftet med översikten är att kartlägga kunskapsläget om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige. Följande frågeställningar besvaras i översikten:

1. Vilka faktorer som tros påverka risken för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, har undersökts i vetenskapliga artiklar som är baserade på longitudinella studier av personer som bor i Norden?
2. För vilka av dessa faktorer bedöms resultaten vara tillförlitliga, och överförbarheten av resultaten till Sverige god?

För att en faktor ska identifieras som en risk- eller skyddsfaktor i översikten krävs att resultaten bedöms vara tillförlitliga, och överförbarheten av resultaten till Sverige god. Vi hoppas att översikten ska bidra till ett kunskapsbaserat förebyggande arbete mot skador av alkohol på lokal, regional och nationell nivå.

Översikten är en kartläggande litteraturöversikt (engelska scoping review). Valet att göra en kartläggande översikt är grundat dels på att ansatsen är bred, dels på att syftet med översikten är att kartlägga kunskapsläget. Översikten är framtagen enligt Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter (12).

Litteratursökningen är framtagen med stöd av en informationsspecialist. Sökfrågan är strukturerad som en PECO-fråga (engelska Population, Exposure, Comparator and Outcomes). PECO-frågan presenteras i tabell 1.

a. Medelvärde eller medianvärde 17 år eller yngre

b. Medelvärde eller medianvärde 29 år eller yngre

c. Debut för konsumtion av alkohol, konsumtion av alkohol, intensivkonsumtion av alkohol, det vill säga konsumtion av motsvarande fem glas alkohol (60 gram ren alkohol) vid ett och samma tillfälle, berusningsdrickande, det vill säga berusning, riskkonsumtion av alkohol, det vill säga konsumtion av alkohol som utifrån mängd, frekvens och frekvens intensivkonsumtion medför en förhöjd risk för skador av alkohol, och högkonsumtion av alkohol, det vill säga konsumtion av alkohol som utifrån mängd och frekvens är lika med eller högre än riskkonsumtion, men där ingen hänsyn tas till intensivkonsumtion, eller där det inte framgår om hänsyn tas till intensivkonsumtion (även utfall där högkonsumtion av alkohol kombineras med fylleri)

d. Explicit alkoholdiagnos, fylleri, rattfylleri, sjörattfylleri och självrapporterade skador av alkohol

Sökningar har genomförts i sex databaser:

• International Bibliography of the Social Sciences
• PsycINFO
• PubMed
• Scopus
• Sociology Collection
• Web of Science Core Collection

De första sökningarna genomfördes den 29 januari 2019. Sökningarna uppdaterades den 6 augusti 2020 och den 15 augusti 2021. Sökstrategierna presenteras i bilaga 1.

Urvalskriterierna är bestämda av en ämnesexpert. Valet av kriterier är grundat på bland annat möjligheten att bedöma om exponering har skett före utfall, relevansen av resultaten för förebyggande arbete och överförbarheten av resultaten till Sverige. Översikten är avgränsad till exempelvis longitudinella studier med minst två mättillfällen och studier av personer som bor i Norden. Urvalskriterierna presenteras i tabell 2.

e. Även studier med koppling till intervention

f. Medelvärde eller medianvärde 30 år eller äldre

En granskare har bedömt relevansen hos artiklarna utifrån urvalskriterierna. Bedömningen är gjord i två steg, först utifrån titel och sammanfattning och sedan utifrån fulltext för de artiklar som har bedömts vara relevanta efter granskning utifrån titel och sammanfattning. Korresponderande författare har kontaktats när det var osäkert om en artikel var relevant. En annan granskare har kontrollerat bedömningarna för de artiklar som har bedömts vara relevanta efter granskning utifrån fulltext. Oenigheter mellan granskarna har lösts genom diskussion.

Samtliga artiklar som har bedömts vara relevanta för att besvara frågeställning 1 efter granskning utifrån fulltext har inkluderats i översikten. Valet att inkludera alla relevanta artiklar oberoende av validitet är grundat på att syftet med översikten är att kartlägga kunskapsläget. För att besvara frågeställning 2 har validiteten hos artiklarna och samstämmigheten hos resultaten, samt överförbarheten av resultaten till Sverige, tagits hänsyn till i de narrativa synteserna av resultaten (se sammanvägning av resultat).

En granskare har bedömt den externa validiteten hos artiklarna enligt en mall som presenteras i bilaga 2. Mallen har två domäner:

1. studiepopulation
2. externt bortfall

Bedömningen har gjorts utifrån informationen i artiklarna. Författarna har inte kontaktats. En annan granskare har kontrollerat bedömningarna för ett stickprov på cirka 20 procent av artiklarna utifrån ett slumpmässigt urval. Oenigheter mellan granskarna har lösts genom diskussion.

En granskare har bedömt den interna validiteten hos artiklarna enligt en mall som presenteras i bilaga 2. Mallen har åtta domäner:

1. gruppindelning
2. confounding
3. exponering
4. utfall
5. omvänt orsakssamband
6. internt bortfall
7. rapportering
8. intressekonflikt

Bedömningen har gjorts utifrån informationen i artiklarna. Författarna har inte kontaktats. En annan granskare har kontrollerat bedömningarna för ett stickprov på cirka 20 procent av artiklarna utifrån ett slumpmässigt urval. Oenigheter mellan granskarna har lösts genom diskussion.

Den interna validiteten har bedömts vara låg om risken för systematiska fel är hög för någon av domänerna undantaget confounding. Valet att ge confounding en lägre vikt är grundat på bedömningen att kunskapsläget om vilka confounders som bör tas hänsyn till i den statistiska analysen är oklart. Samtidigt är det känt sedan tidigare att det finns samband mellan kön, ålder och socioekonomisk position och skador av alkohol (5). Risken för systematiska fel har bedömts vara hög för confounding om dessa faktorer inte har tagits hänsyn till i den statistiska analysen.

En granskare har extraherat resultat från artiklarna. Korresponderande författare har kontaktats om det framgår i en artikel att det finns statistiskt signifikanta resultat som inte presenteras i artikeln. En annan granskare har kontrollerat resultaten för ett stickprov på cirka 20 procent av artiklarna. Oenigheter mellan granskarna har lösts genom diskussion.

Resultat har extraherats både för exponeringar och för confounders. Och både från de statistiska analyser som tar hänsyn till störst antal confounders, och från de analyser som tar hänsyn till minst antal confounders. Valet att extrahera resultat även för confounders är grundat på att exponeringar och confounders växlar mellan artiklarna. Valet att extrahera resultat även från de analyser som tar hänsyn till minst antal confounders är grundat på att de ger en indikation på vilka confounders som är viktiga att ta hänsyn till.

Resultaten är sammanvägda i narrativa synteser. Valet att göra narrativa synteser är grundat på bedömningen att definitioner och mått på exponeringar och utfall skiljer sig mycket mellan artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts för samband där det finns minst en artikel som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel. Resultat från artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Ingen narrativ syntes har gjorts för samband där samtliga artiklar har en hög risk för systematiska fel. Kunskapsläget har då bedömts vara oklart. Kunskapsläget har också bedömts vara oklart om det inte finns någon artikel om ett samband.

Den narrativa syntesen beskriver om en faktor är en risk- eller skyddsfaktor för ett utfall utifrån en sammantagen bedömning av validiteten hos artiklarna, samstämmigheten och precisionen hos resultaten, samt överförbarheten av resultaten till Sverige. Samstämmigheten hos resultaten har bedömts okulärt utifrån riktningen och effektstorleken hos resultaten. Även precisionen har bedömts okulärt utifrån variationen hos resultaten. Överförbarheten av resultaten till Sverige har bedömts utifrån om resultaten kommer att vara likartade under svenska förhållanden.

Totalt gav sökningarna i de sex databaserna 19 287 unika träffar. Dessa artiklar har granskats utifrån titel och sammanfattning. Efter granskning utifrån titel och sammanfattning återstod 268 artiklar att granska utifrån fulltext. Efter granskning utifrån fulltext återstod 94 artiklar att granska utifrån validitet. Dessa artiklar har inkluderats i översikten och presenteras utifrån solfjädermodellen (figur 1). Detaljerade beskrivningar av artiklarna ges i bilaga 5. Artiklar som har exkluderats utifrån granskning i fulltext presenteras i bilaga 5. Ett flödesschema över sökprocessen från sökningar till inkludering av artiklar presenteras i figur 2.

Uppföljningstiden i artiklarna är sex månader eller längre. Samtliga studier som artiklarna baseras på är studier där ingen aktiv åtgärd vidtas, så kallade observationsstudier. Av dessa är 48 enkätstudier, 6 enkät- och intervjustudier, 2 enkät-, intervju- och registerstudier, 14 enkät- och registerstudier, 2 intervjustudier och 22 registerstudier.

Merparten av artiklarna kommer från Finland och Sverige. Fyra artiklar kommer från Danmark, 38 från Finland, 4 från Island, 13 från Norge och 35 från Sverige.

Populationen som studeras i artiklarna är flickor och pojkar eller unga vuxna män och kvinnor i 85 artiklar, flickor eller unga vuxna kvinnor i 3 artiklar och pojkar eller unga vuxna män i 6 artiklar.

Urvalet som artiklarna baseras på är personer som har fötts eller bor i ett visst geografiskt område i 40 artiklar, skolelever i 34 artiklar, tvillingar i 18 artiklar och en kombination av skolelever och patienter i en artikel. För en artikel det oklart vilken population som urvalet baseras på. Alla artiklar är inte baserade på unika urval även om studiedeltagarna bara i undantagsfall är samma. Urvalet är unikt i 35 av 94 artiklar som har inkluderats i översikten. För två av artiklarna är det oklart om urvalen är unika.

Risken för systematiska fel har bedömts vara låg i 8 av 94 artiklar, medellåg i 12 artiklar, medelhög i 17 artiklar och hög i 57 artiklar. En hög risk för systematiska innebär en låg intern validitet. En sammanfattande bedömning av risken för systematiska fel i varje artikel presenteras i översikten. En bedömning av den externa och interna validiteten hos varje artikel utifrån bedömningsgrunderna presenteras i bilaga 3. Detaljerade bedömningar av validiteten hos artiklarna presenteras i bilaga 5.

Totalt studeras 98 unika faktorer och 160 unika samband i artiklarna som har inkluderats i översikten. Förteckningar över unika faktorer som studeras i artiklarna ges i tabeller 3–6. Resultat för 69 av 98 faktorer, och 102 av 160 samband, som studeras i artiklarna har sammanvägts i narrativa synteser. Av dessa är 33 samband om konsumtion av alkohol hos barn (52 om konsumtion delas upp i debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och högkonsumtion), 18 samband om skador av alkohol hos barn och 51 samband om skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av de narrativa synteserna och resultaten som dessa baseras på presenteras i översikten utifrån solfjädermodellen (figur 1). Resultat från artiklar som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel presenteras i text och tabeller. Resultat från artiklar som har en hög risk för systematiska fel presenteras endast i tabeller. Även resultaten av känslighetsanalyserna presenteras i översikten. Mer detaljerade resultat till grund för synteser och känslighetsanalyser inklusive statistiska mått presenteras i bilaga 4. Detaljerade resultat för samtliga faktorer inklusive resultat från de analyser som tar hänsyn till minst antal confounders presenteras i bilaga 5.

Resultaten har bedömts vara tillförlitliga, och överförbarheten till Sverige god, för 25 av 98 unika faktorer. Totalt 24 riskfaktorer och 5 skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, har identifierats i översikten. Risk- och skyddsfaktorerna som har identifierats i översikten sammanfattas under "Vilka risk- och skyddsfaktorer har identifierats i översikten?".

Kunskapsläget om samband mellan andra faktorer än de risk- och skyddsfaktorer som har identifierats i översikten och konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Norden har bedömts vara oklart. Med andra faktorer avses både resterande 73 unika faktorer som studeras i artiklarna som har inkluderats i översikten, och faktorer som inte studeras i någon artikel som har identifierats i sökningarna.

Figur 2. Flödesschema av sökprocessen från sökningar i databaser till inkludering av artiklar. Tre antal träffar presenteras, ett per sökdatum.

1. International Bibliography of the Social Sciences

Totalt studeras 98 unika faktorer i artiklarna som har inkluderats i översikten. Faktorerna sammanfattas här utifrån solfjädermodellen (figur 1). Förteckningar över faktorerna ges i tabeller 3–6. Detaljerade resultat för samtliga faktorer inklusive resultat från de analyser som tar hänsyn till minst antal confounders presenteras i bilaga 5.

En av 98 faktorer som studeras i artiklarna finns på nivå 1 i solfjädermodellen. Faktorn är upplevd tillgänglighet till alkohol.

Trettiofem av 98 unika faktorer som studeras i artiklarna finns på nivå 2 i solfjädermodellen (tabell 3).

Tjugoen av 98 unika faktorer som studeras i artiklarna finns på nivå 3 i solfjädermodellen (tabell 4).

Elva av 98 unika faktorer som studeras i artiklarna finns på nivå 4 i solfjädermodellen (tabell 5).

Trettio av 98 unika faktorer som studeras i artiklarna finns på nivå 5 i solfjädermodellen (tabell 6).

Tjugofyra riskfaktorer och 5 skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, har identifierats i översikten. Faktorerna sammanfattas här utifrån solfjädermodellen (figur 1). Resultaten av de narrativa synteserna och resultaten som dessa baseras på presenteras i översikten. Även resultaten av känslighetsanalyserna presenteras i översikten. Mer detaljerade resultat inklusive statistiska mått presenteras i bilaga 4. Detaljerade resultat inklusive resultat från de analyser som tar hänsyn till minst antal confounders presenteras i bilaga 5.

Ingen av risk- och skyddsfaktorerna som har identifierats i översikten finns på nivå 1 i solfjädermodellen.

Arton av 24 riskfaktorer och 4 av 5 skyddsfaktorer som har identifierats i översikten finns på nivå 2 i solfjädermodellen.

• ha en mamma som är född i övriga Norden
• ha en mamma som fick barn innan 20 års ålder
• vara adopterad
• vara ett yngre syskon
• låg utbildningsnivå hos föräldrarna
• låg inkomst hos föräldrarna
• inte bo hos båda föräldrarna
• bo i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde
• bo i en storstad (riskfaktor för andra skador av alkohol än rattfylleri)
• skador av alkohol eller narkotika eller kriminalitet hos en av föräldrarna
• diagnostiserad psykisk sjukdom hos en av föräldrarna
• erfara att en av föräldrarna utsätter den andra för våld
• utsättas för våld av en av föräldrarna
• börja skolan innan 7 års ålder
• låga betyg i årskurs 9
• låg utbildningsnivå
• arbetslöshet
• vara ensamstående eller skild

• ha en mamma som är född utanför Norden
• bo i en storstad (skyddsfaktor för rattfylleri, men en riskfaktor för andra skador av alkohol)
• vara gravid
• ha en gravid partner

Ingen av risk- och skyddsfaktorerna som har identifierats i översikten finns på nivå 3 i solfjädermodellen.

Tre av 24 riskfaktorer som har identifierats i översikten finns på nivå 4 i solfjädermodellen.

• tidigare konsumtion av alkohol
• tidigare skador av alkohol
• kriminalitet

Tre av 24 riskfaktorer och 1 av 5 skyddsfaktorer som har identifierats i översikten finns på nivå 5 i solfjädermodellen.

• vara pojke
• diagnostiserad adhd
• symptom på beteendestörning av utagerande slag

• förmåga att hantera stressfyllda situationer

Här presenteras den artikel som syftar till att studera en faktor på nivå 1 i solfjädermodellen (figur 1).

Faktorn som studeras i artikeln är upplevd tillgänglighet till alkohol.

Utfallet som studeras i artikeln är konsumtion av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige syftar till att studera samband mellan upplevd tillgänglighet till alkohol och konsumtion av alkohol hos barn (13). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Här presenteras de 49 artiklar som antingen syftar till att studera faktorer på nivå 2 i solfjädermodellen (figur 1), eller som inkluderar faktorer på nivå 2 som confounders i den statistiska analysen.

Faktorer som studeras är olika mått och analyser av exponering för flera förmodade riskfaktorer, konsumtion av alkohol hos föräldrarna under graviditeten, konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten, ålder hos mamman när hon fick barn, syskonordning, syskonantal, vara adopterad, födelseland hos föräldrarna, migrantbakgrund, socioekonomisk position hos föräldrarna, civilstånd hos föräldrarna, boendeplats, skador av alkohol och narkotika, och kriminalitet, hos föräldrarna, psykisk sjukdom hos föräldrarna, erfara att en av föräldrarna utsätter den andra för våld, utsättas för våld av en av föräldrarna, vara föremål för en socialtjänstinsats, upplevd kontroll över sin livssituation, ålder vid skolstart, äga en bil, ålder vid flytt hemifrån, socioekonomisk position, civilstånd och graviditet.

Utfallen som studeras i artiklarna är debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan faktorer på nivå 2 i solfjädermodellen och debut, konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol, medan den är låg eller medellåg i några av artiklarna om samband mellan faktorer på nivå 2 och skador av alkohol.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan en faktor och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras de två artiklar som syftar till att studera samband mellan olika riskprofiler som baseras på flera förmodade riskfaktorer, till exempel en låg utbildningsnivå hos föräldrarna, och något av utfallen (14, 15).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (15).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan riskprofiler och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland undersöker samband mellan olika riskprofiler och berusningsdrickande hos barn (14). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

En artikel från Norge undersöker samband mellan olika riskprofiler och skador av alkohol hos unga vuxna (15). Resultat från artikeln presenteras i tabell 7 (även tabell S5 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner det är vanligare bland barn 13–19 år som har en riskprofil med bland annat en låg utbildningsnivå hos föräldrarna att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som inte har någon riskprofil. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan någon av de fyra andra riskprofiler som identifieras och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels de tre artiklar som syftar till att studera samband mellan olika index på risk som baseras på flera förmodade riskfaktorer, till exempel en låg utbildningsnivå hos mamman, och något av utfallen (16-18), dels den artikel som inkluderar ett index på risk som en confounder i den statistiska analysen (19).

Utfallen som studeras är debut för konsumtion av alkohol och berusningsdrickande hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner av exponeringen, och olika definitioner och mått på utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (19).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan index på risk och berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland undersöker samband mellan ett index på risk och debut för konsumtion av alkohol hos barn (17). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar från Finland undersöker samband mellan olika index på risk och berusningsdrickande hos barn (16, 18, 19). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 8 (även tabell S6 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (19).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn som tidigt i livet exponeras för fler förmodade riskfaktorer, till exempel en låg utbildningsnivå hos mamman, att berusningsdricka när de är 14–17 år än bland barn som exponeras för färre förmodade riskfaktorer.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna (16, 18).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland undersöker samband mellan ett index på risk och skador av alkohol hos unga vuxna (19). Resultat från artikeln presenteras i tabell 9 (även tabell S7 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan ett index på risk som baseras på flera förmodade riskfaktorer, till exempel en låg utbildningsnivå hos mamman, och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan exponering för flera förmodade riskfaktorer, till exempel ett manuellt yrke hos föräldrarna, och skador av alkohol hos unga vuxna (20).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan exponering för flera förmodade riskfaktorer och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan exponering för flera förmodade riskfaktorer och skador av alkohol hos unga vuxna (20). Resultat från artikeln presenteras i tabell 10 (även tabell S8 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 8–12 år som exponeras för en eller flera riskfaktorer, till exempel ett manuellt yrke hos föräldrarna, att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som inte exponeras för någon riskfaktor (tabell 10). Sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna verkar öka med antalet riskfaktorer som de har exponerats för när de var barn upp till fyra stycken (tabell S8 i bilaga 4).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från de två artiklar som syftar till att studera samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna under graviditeten och något av utfallen (19, 21).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (19).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna under graviditeten och berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar från Finland undersöker samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna under graviditeten och berusningsdrickande hos barn (19, 21). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 11 (även tabell S9 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (19).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn vars mamma eller pappa drack alkohol under graviditeten att berusningsricka när de är 14–17 år än bland barn vars mamma respektive pappa inte drack alkohol under graviditeten.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln (21).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland undersöker samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna under graviditeten och skador av alkohol hos unga vuxna (19). Resultat från artikeln presenteras i tabell 12 (även tabell S10 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av alkohol hos mamman och pappan under graviditeten och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från de tre artiklar som syftar till att studera samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten och något av utfallen (22-24).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten och konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland undersöker samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten och konsumtion av alkohol hos barn (24). Resultat från artikeln presenteras i tabell 13 (även tabell S11 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn vars mamma rökte cigaretter under hela graviditeten att konsumera alkohol när de är 14 år än bland barn vars mamma inte rökte under graviditeten. Skillnaderna mellan barn vars mamma slutade röka cigaretter tidigt eller sent under graviditeten och barn vars mamma inte rökte under graviditeten är inte statistiskt signifikanta.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland undersöker samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten och berusningsdrickande hos barn (24). Resultat från artikeln presenteras i tabell 14 (även tabell S12 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn vars mamma rökte cigaretter under hela graviditeten att ha berusningsdricka när de är 14 år än bland barn vars mamma inte rökte under graviditeten. Skillnaderna mellan barn vars mamma slutade röka cigaretter tidigt eller sent under graviditeten och barn vars mamma inte rökte under graviditeten är inte statistiskt signifikanta.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland undersöker samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten och skador av alkohol hos barn (22). Resultat från artikeln presenteras i tabell 15 (även tabell S13 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn vars mamma rökte cigaretter under graviditeten, eller där uppgift saknas, att få skador av alkohol innan 21 års ålder än bland barn vars mamma inte rökte under graviditeten.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten och skador av alkohol hos unga vuxna (23). Resultat från artikeln presenteras i tabell 16 (även tabell S14 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn vars mamma rökte cigaretter under graviditeten att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars mamma inte rökte under graviditeten i jämförelser mellan familjer. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman under graviditeten och skador av alkohol hos unga vuxna i jämförelser inom familjer.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från de två artiklar som syftar till att studera samband mellan ålder hos mamman när hon fick barn och skador av alkohol hos unga vuxna (25, 26).

Artiklarna använder olika definitioner av exponeringen, och olika definitioner och mått på utfallet.

Risken för systematiska fel är låg eller medellåg i artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan ålder hos mamman när hon fick barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Danmark och en från Sverige, studerar samband mellan ålder hos mamman när hon fick barn och skador av alkohol hos unga vuxna (25, 26). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 17 (även tabell S15 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg eller medellåg i artiklarna.

Artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland barn vars mamma fick barn innan 20 års ålder att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars mamma fick barn när hon var 25‒29 år (25). Skillnaderna mellan unga vuxna vars mamma var 20–24 år, 30–34 år eller 35 år eller äldre när hon fick barn och unga vuxna vars mamma var 25–29 år är inte statistiskt signifikanta.

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland pojkar vars mamma fick barn innan 20 års ålder att dömas för rattfylleri som ung vuxen än bland pojkar vars mamma var 20 år eller äldre när hon fick barn (26).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan syskonordning och skador av alkohol hos barn och unga vuxna (27).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan syskonordning och skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan syskonordning och skador av alkohol hos barn (27). Resultat från artikeln presenteras i tabell 18 (även tabell S16 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn som är nummer 2, 3 och 4 i syskonordningen att få skador av alkohol innan 21 års ålder än bland barn som är nummer 1 i syskonordningen i jämförelser mellan och inom familjer.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige studerar samband mellan syskonordning och skador av alkohol hos unga vuxna (27). Resultat från artikeln presenteras i tabell 19 (även tabell S17 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn som är nummer 2, 3 och 4 i syskonordningen att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som är nummer 1 i syskonordningen i jämförelser mellan familjer. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan syskonordning och skador av alkohol hos unga vuxna i jämförelser inom familjer.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland syftar till att undersöka samband mellan syskonantal och berusningsdrickande hos barn (21). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan att vara adopterad och skador av alkohol hos unga vuxna (28).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan att vara adopterad och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige studerar samband mellan att vara adopterad och skador av alkohol hos unga vuxna (28). Resultat från artikeln presenteras i tabell 20 (även tabell S18 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn som är adopterade att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn inte är adopterade i jämförelser mellan och inom familjer.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels den artikel som syftar till att studera samband mellan födelseland hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn (29), dels den artikel som inkluderar födelseland hos mamman som en confounder i den statistiska analysen (30).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medellåg i en av artiklarna (30).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan födelseland hos mamman och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan födelseland hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn (29). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan födelseland hos mamman och skador av alkohol hos unga vuxna (30). Resultat från artikeln presenteras i tabell 21 (även tabell S19 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn vars mamma är född i övriga Norden att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars mamma är född i Sverige. Artikeln finner också att det är mindre vanligt bland barn vars mamma är född i övriga Europa utom Norden eller i övriga världen utom Europa att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars mamma är född i Sverige.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från de två artiklar som inkluderar migrantbakgrund som en confounder i den statistiska analysen (31, 32).

Utfallet som studeras är berusningsdrickande hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (32).

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan migrantbakgrund och berusningsdrickande hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan migrantbakgrund och berusningsdrickande hos barn (31, 32). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 22 (även tabell S20 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Sverige (32).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan migrantbakgrund och berusningsdrickande hos barn 15–16 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Finland (31).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras dels de 13 artiklar som syftar till att studera samband mellan socioekonomisk position hos föräldrarna och något av utfallen, dels de 12 artiklar som inkluderar socioekonomisk position hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan socioekonomisk position hos föräldrarna och konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol, medan den är låg eller medellåg i några av artiklarna om samband mellan socioekonomisk position hos föräldrarna och skador av alkohol.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan socioekonomisk position hos föräldrarna och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att resultaten inte är justerade för samma confounders.

Fem artiklar, fyra från Island och en från Sverige, undersöker samband mellan olika index på socioekonomisk position hos föräldrarna som baseras på utbildningsnivå och yrke och något av utfallen (33-37). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Utfallen som studeras är intensivkonsumtion av alkohol hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Här presenteras dels de sju artiklar som syftar till att studera samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och något av utfallen (21, 26, 32, 38-41), dels de sex artiklar som inkluderar utbildningsnivå hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (31, 42-46).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i nio av artiklarna (26, 32, 39-41, 43-46).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att resultaten inte är justerade för samma confounders.

En artikel från Norge studerar samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (38). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Fyra artiklar, två från Finland, en från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn (21, 31, 32, 38). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 23 (även tabell S21 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Sverige (32).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn 15–16 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Finland och Norge (21, 31, 38).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Två artiklar, en från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn (39, 44). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 24 (även tabell S22 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg eller medellåg i artiklarna.

Artikeln från Finland finner att det är vanligare bland pojkar 8 år vars föräldrar har en förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå att delges misstanke om rattfylleri när de är 16‒20 år än bland pojkar vars föräldrar har en högre utbildningsnivå (39).

Artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland pojkar och flickor vars föräldrar har en förgymnasial utbildningsnivå att få skador av alkohol innan 19 års ålder än bland flickor respektive pojkar vars föräldrar har en högre utbildningsnivå (44).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att antalet studiepopulationer är litet.

g. ? = Uppgift saknas

Åtta artiklar, en från Danmark, två från Finland och fem från Sverige, undersöker samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 40-46). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 25 (även tabell S23 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna från Danmark och Finland (26, 40, 41), och i fyra av artiklarna från Sverige (43-46).

Artiklarna från Sverige baseras på delvis samma urval.

En av artiklarna från Sverige finner att det är mindre vanligt bland pojkar vars föräldrar har en förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå att få skador av alkohol som ung vuxen 19–25 år än bland pojkar vars föräldrar har en högre utbildningsnivå (45). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna män 26–30 år.

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland pojkar vars mamma eller pappa har en förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå att delges misstanke om rattfylleri som ung vuxen än bland pojkar vars mamma respektive pappa har en eftergymnasial utbildningsnivå (40).

Den andra artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och död i skador av alkohol hos unga vuxna män (41).

Den första artikeln från Finland finner att det är vanligare bland flickor vars pappa har en förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå att delges misstanke om rattfylleri som ung vuxen än bland flickor vars pappa har en eftergymnasial utbildningsnivå (40). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan utbildningsnivå hos mamman och misstanke om rattfylleri hos unga vuxna kvinnor.

Den andra artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och död i skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor (41).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av de inte är justerade för samma confounders.

Risken för systematiska fel är hög i en av artiklarna från Sverige (42).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En av artiklarna från Sverige finner att det är mindre vanligt bland barn vars föräldrar har en eftergymnasial utbildningsnivå att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars föräldrar har en förgymnasial utbildningsnivå (43). Skillnaden mellan unga vuxna vars föräldrar har en gymnasial utbildningsnivå och unga vuxna vars föräldrar har en förgymnasial utbildningsnivå inte är statistiskt signifikant.

En annan artikel från Sverige finner att det är vanligare bland barn vars föräldrar har en förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars föräldrar har en eftergymnasial utbildningsnivå (46).

Artikeln från Danmark hittar inget statistiskt signifikant samband mellan yrkesutbildning hos mamman och pappan och dom för rattfylleri i hos unga vuxna män (26). Resultaten är från ojusterade analyser.

Den fjärde artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland pojkar vars föräldrar har en förgymnasial utbildningsnivå att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar vars föräldrar har en högre utbildningsnivå (44). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor (44).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att de inte är justerade för socioekonomisk position hos individen.

Här presenteras resultat från dels de sex artiklar som syftar till att studera samband mellan yrke hos föräldrarna och något av utfallen (21, 30, 41, 47-49), dels den artikel som inkluderar yrke hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (50).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i fem av artiklarna (30, 41, 47, 49, 50).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan yrke hos föräldrarna och berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att resultaten inte är justerade för samma confounders.

Tre artiklar från Finland undersöker samband mellan yrke hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn (21, 48, 50). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 26 (även tabell S24 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (50).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan yrke hos föräldrarna och berusningsdrickande hos flickor och pojkar 15–16 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i de andra två artiklarna (21, 48).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland undersöker samband mellan yrke hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn (47). Resultat från artikeln presenteras i tabell 27 (även tabell S25 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland pojkar 10–14 år vars föräldrar tillhör någon av yrkeskategorierna lägre tjänsteman eller arbetare att dö i skador av alkohol innan 20 års ålder än bland pojkar vars föräldrar tillhör kategorin tjänsteman. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan yrke hos föräldrarna och död i skador av alkohol hos flickor 15‒19 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Fyra artiklar, tre från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan yrke hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (30, 41, 47, 49). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 28 (även tabell S26 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

Artiklarna från Sverige baseras på delvis samma urval.

En av artiklarna från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan yrke hos pappan och självrapporterade skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor (49).

En annan artikel från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan yrke hos mamman och pappan och död i skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor (41).

Den första artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan yrke hos mamman och pappan och självrapporterade skador av alkohol hos unga vuxna män (49).

Den andra artikeln från Finland finner att det är vanligare bland pojkar 11‒15 år vars pappa tillhör någon av yrkeskategorierna arbetare eller annat, till exempel arbetslös, eller uppgift saknas att dö i skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar vars pappa tillhör kategorin högre tjänsteman (41). Skillnaderna mellan unga vuxna män vars pappa tillhörde någon av yrkeskategorierna lägre tjänsteman, bonde eller entreprenör, eller vars pappa inte var finsk medborgare, och unga vuxna män vars pappa tillhörde kategorin högre tjänsteman är inte statistiskt signifikanta. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan yrke hos mamman och död i skador av alkohol hos unga vuxna män.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland barn 6‒12 år vars föräldrar tillhör någon av yrkeskategorierna tjänsteman, lägre tjänsteman, facklärd arbetare, inte facklärd arbetare eller annat, till exempel arbetslös, att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars föräldrar tillhör kategorin högre tjänsteman (30). Sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna verkar öka med yrkeskategori från högre tjänsteman till inte facklärd arbetare som föräldrarna tillhörde när barnen var 6‒12 år (tabell S26 i bilaga 4).

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland pojkar 10–14 år vars föräldrar tillhör någon av yrkeskategorierna lägre tjänsteman eller arbetare att dö i skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar vars föräldrar tillhör kategorin tjänsteman (47). Artikeln finner också att det är vanligare bland flickor 10–14 år vars föräldrar tillhör yrkeskategorin arbetare att dö i skador av alkohol som ung vuxen 25‒29 år än bland flickor vars föräldrar tillhör kategorin tjänsteman. Skillnaden mellan unga vuxna kvinnor 25‒29 år vars föräldrar tillhörde yrkeskategorin lägre tjänsteman och unga vuxna kvinnor 25‒29 år vars föräldrar tillhörde kategorin tjänsteman är inte statistiskt signifikant. Skillnaderna mellan unga vuxna kvinnor 20‒24 år vars föräldrar tillhörde någon av yrkeskategorierna arbetare eller lägre tjänsteman och unga vuxna kvinnor 20‒24 år vars föräldrar tillhörde kategorin tjänsteman är inte statistiskt signifikanta.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att de inte är justerade för socioekonomisk position hos individen.

Här presenteras dels de fyra artiklar som syftar till att studera samband mellan arbetslöshet hos föräldrarna och något av utfallen (21, 26, 29, 38), dels den artikel som inkluderar arbetslöshet hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (44).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är låg eller medellåg i två av artiklarna (26, 44).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan arbetslöshet hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att resultaten inte är justerade för samma confounders.

En artikel från Norge studerar samband mellan arbetslöshet hos föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (38). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar, en från vardera Finland, Norge och Sverige, undersöker samband mellan arbetslöshet hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn (21, 29, 38). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan arbetslöshet hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn (44). Resultat från artikeln presenteras i tabell 29 (även tabell S27 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan arbetslöshet hos föräldrarna och skador av alkohol hos flickor och pojkar upp till 18 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Två artiklar, en från Danmark och en från Sverige, undersöker samband mellan arbetslöshet hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 44). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 30 (även tabell S28 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg eller medellåg i artiklarna.

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland pojkar vars mamma har varit arbetslös under en längre tid att dömas för rattfylleri som ung vuxen än bland pojkar vars mamma inte har varit arbetslös under en längre tid (26). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan arbetslöshet hos pappan och dom för rattfylleri hos unga vuxna män. Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att ett av resultaten är från en ojusterad analys.

Artikeln från Sverige hittar inget statistiskt signifikant samband mellan arbetslöshet hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor och män (44).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att de inte är justerade för socioekonomisk position hos individen.

Här presenteras dels de fem artiklar som syftar till att studera samband mellan inkomst hos föräldrarna och något av utfallen (32, 38, 40, 41, 51), dels de två artiklar som inkluderar inkomst hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (44, 52).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i fem av artiklarna (32, 40, 41, 44, 52).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan inkomst hos föräldrarna och berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att resultaten inte är justerade för samma confounders.

Två artiklar från Norge studerar samband mellan inkomst hos föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (38, 51). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Fyra artiklar, tre från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan inkomst hos föräldrarna och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (32, 38, 51, 52). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 31 (även tabell S29 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna från Norge (52), och i artikeln från Sverige (32).

Artikeln från Norge finner att det är vanligare bland barn 13–14 år vars föräldrar har eller har haft problem med pengar att ha intensivkonsumerat alkohol ett år senare än bland barn vars föräldrar inte hade eller hade haft problem med pengar (52).

Artikeln från Sverige hittar inget statistiskt signifikant samband mellan inkomst hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn 15–16 år (32).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulation är litet.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Norge (38, 51).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Två artiklar, en från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan inkomst hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn (44, 51). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 32 (även tabell S30 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln från Sverige (44).

Artikeln finner att det är vanligare bland flickor och pojkar 15 år vars föräldrar har en inkomst som är lägre än hälften av medianinkomsten att få skador av alkohol innan 19 års ålder än bland flickor respektive pojkar vars föräldrar har en högre inkomst. Artikeln finner också att det är vanligare bland flickor och pojkar 15 år vars föräldrar får ekonomiskt bistånd att få skador av alkohol innan 19 års ålder än bland flickor respektive pojkar vars föräldrar inte får ekonomiskt bistånd.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Norge (51).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Tre artiklar, två från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan inkomst hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (40, 41, 44). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 33 (även tabell S31 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland pojkar 14‒15 år vars mamma eller pappa har en inkomst som är lägre än medianinkomsten, eller vars mamma eller pappa inte har någon inkomst eller där uppgift saknas, att delges misstanke om rattfylleri som ung vuxen än bland pojkar vars mamma respektive pappa tillhör de 25 procent som tjänar mest (40). Skillnaderna mellan unga vuxna män vars mamma eller pappa tillhörde de 50–75 procent som tjänade mest, eller vars mamma inte hade någon inkomst eller där uppgift saknas, och unga vuxna män vars mamma respektive pappa tillhörde de 25 procent som tjänade mest är inte statistiskt signifikanta.

Den andra artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan inkomst hos föräldrarna och död i skador av alkohol hos unga vuxna män (41).

Artiklarna från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan inkomst hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor (40, 41).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland flickor och pojkar 15 år vars föräldrar har en inkomst som är lägre än hälften av medianinkomsten att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor respektive pojkar vars föräldrar har en högre inkomst (44). Artikeln finner också att det är vanligare bland flickor och pojkar 15 år vars föräldrar får ekonomiskt bistånd att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor respektive pojkar vars föräldrar inte får ekonomiskt bistånd.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att de inte är justerade för socioekonomisk position hos individen.

Här presenteras resultat från den artikel som inkluderar upplevd socioekonomisk position hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (52).

Utfallet som studeras är intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan upplevd socioekonomisk position hos föräldrarna och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Norge studerar samband mellan upplevd socioekonomisk position hos föräldrarna och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (52). Resultat från artikeln presenteras i tabell 34 (även tabell S32 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan upplevd socioekonomisk position hos föräldrarna och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 14–15 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels de åtta artiklar som syftar till att studera samband mellan civilstånd hos föräldrarna och något av utfallen (13, 21, 26, 29, 38, 39, 41, 53), dels de åtta artiklar som inkluderar civilstånd hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (30-32, 35, 36, 48, 50, 52).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i åtta av artiklarna (26, 30, 32, 39, 41, 50, 52, 53).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan civilstånd hos föräldrarna och berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Norge och en från Sverige, studerar samband mellan civilstånd hos föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (13, 38). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Tio artiklar, fyra från Finland, två från Island, två från Norge och två från Sverige, undersöker samband mellan civilstånd hos föräldrarna och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (21, 29, 31, 32, 35, 36, 38, 48, 50, 52). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 35 (även tabell S33 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna från vardera Finland, Norge och Sverige (32, 50, 52).

Artikeln från Norge hittar inget statistiskt signifikant samband mellan civilstånd hos föräldrarna och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 14–15 år (52).

Artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland barn 14–15 år som inte bor hos båda föräldrarna berusningsdricka ett år senare än bland barn som bor hos båda föräldrarna (32).

Artikeln från Finland finner att det är vanligare bland flickor och pojkar 16 år som inte bor hos båda föräldrarna att berusningsdricka (50).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Finland, Norge och Sverige (21, 29, 31, 38, 48), och i artiklarna från Island (35, 36).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland undersöker samband mellan civilstånd hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn (39). Resultat från artikeln presenteras i tabell 36 (även tabell S34 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland pojkar 8 år som inte bor hos båda föräldrarna att delges misstanke om rattfylleri när de är 16‒20 år än bland pojkar som bor hos båda föräldrarna.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Fyra artiklar, en från Danmark, en från Finland och två från Sverige, undersöker samband mellan civilstånd hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 30, 41, 53). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 37 (även tabell S35 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

Artiklarna från Sverige baseras på delvis samma urval.

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland barn bor hos en av föräldrarna att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som bor hos båda föräldrarna (30).

Den andra artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland flickor upp till 17 år som bor hos en av föräldrarna att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor som bor hos båda föräldrarna (53).

Artikeln från Finland finner att det är vanligare bland flickor upp till 16 år som bor hos en av föräldrarna som har en partner annan än den andra föräldern att dö i skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor som bor hos båda föräldrarna (41). Skillnaderna mellan unga vuxna kvinnor som fram till dess att de var 16 år bodde hos en av föräldrarna, bodde hos en av föräldrarna som var skild, bytte vilken av föräldrarna de bodde hos fler än två gånger, eller som inte bodde hos någon av föräldrarna eller där uppgift saknas, och unga vuxna kvinnor som bodde hos båda föräldrarna är inte statistiskt signifikanta.

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland pojkar upp till 17 år vars föräldrar har skilt sig, eller vars ena förälder har dött, att dömas för rattfylleri än bland pojkar vars föräldrar inte har skilt sig och vars ena förälder inte har dött (26).

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland pojkar upp till 17 år som bor hos en av föräldrarna att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar som bor hos båda föräldrarna (53).

Artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan civilstånd hos föräldrarna och död i skador av alkohol hos unga vuxna män (41).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras resultat från dels de tre artiklar som syftar till att studera samband mellan boendeplats och något av utfallen (26, 40, 44), dels de tre artiklar som inkluderar boendeplats som en confounder i den statistiska analysen (30, 50, 52).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan boendeplats och berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Norge, undersöker samband mellan boendeplats och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (50, 52). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 38 (även tabell S36 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna.

Artikeln från Norge finner att det är mindre vanligt bland barn 13–14 år som bor i en stad att intensivkonsumera alkohol ett år senare än bland barn som inte bor i en stad (52).

Artikeln från Finland finner att det är vanligare bland flickor 16 år som inte bor i en stad att berusningsdricka än bland flickor som bor i en stad (50). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan boendeplats och berusningsdrickande hos pojkar.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan boendeplats och skador av alkohol hos barn (44). Resultat från artikeln presenteras i tabell 39 (även tabell S37 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland flickor och pojkar upp till 6 år som bor i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde sedan minst ett år tillbaka att få skador av alkohol innan 19 års ålder än bland flickor respektive pojkar som inte bor i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde. Skillnaderna mellan flickor och pojkar upp till 18 år som bodde i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde i minst ett år mellan 7 och 12 års ålder och flickor respektive pojkar som inte bodde i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde är inte statistiskt signifikanta.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Fyra artiklar, en från Danmark, en från Finland och två från Sverige, undersöker samband mellan boendeplats och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 30, 40, 44). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 40 (även tabell S38 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland barn som bor i en storstad att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som inte bor i en stad eller storstad (30). Skillnaden mellan unga vuxna som har bott i en stad när de var barn och unga vuxna som inte har bott i en stad eller storstad är inte statistiskt signifikant.

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland unga vuxna män som inte bor i en stad eller storstad att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som bor i en stad eller storstad (26).

Artikeln från Finland finner att det är mindre vanligt bland unga vuxna män som bor i en storstad att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna män som inte bor i en stad eller storstad (40). Artikeln finner också att det är vanligare bland unga vuxna män som bor i en stad att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna män som inte bor i en stad eller storstad.

Den andra artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland pojkar upp till 6 år som bor i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde sedan minst ett år tillbaka att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar som inte bor i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde (44). Skillnaden mellan unga vuxna män som bodde i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde i minst ett år mellan 7 och 12 års ålder och unga vuxna män som inte bodde i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde är inte statistiskt signifikant.

Artikeln från Finland finner att det är mindre vanligt bland unga vuxna kvinnor som bor i en storstad att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor som inte bor i en stad eller storstad (40). Skillnaden mellan unga vuxna kvinnor som bor i en stad och unga vuxna kvinnor som inte bor i en stad eller storstad är inte statistiskt signifikant.

Den andra artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland flickor upp till 6 år som bor i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde sedan minst ett år tillbaka att få skador av alkohol än bland flickor som inte bor i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde (44). Skillnaden mellan unga vuxna kvinnor som bodde i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde i minst ett år mellan 7 och 12 års ålder och unga vuxna kvinnor som inte bodde i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde är inte statistiskt signifikant.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras dels de fem artiklar som syftar till att studera samband mellan skador av alkohol eller narkotika eller kriminalitet hos föräldrarna och något av utfallen (26, 38, 43, 46, 54), dels de tre artiklar som inkluderar skador av alkohol eller narkotika eller kriminalitet hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (30, 44, 45).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i sex av artiklarna (26, 30, 43-46).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan skador av alkohol och narkotika, och kriminalitet, hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Norge, undersöker samband mellan skador av alkohol hos föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (38, 54). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Två artiklar, en från Finland och en från Norge, undersöker samband mellan skador av alkohol hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn (38, 54). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan skador av alkohol eller narkotika eller kriminalitet hos föräldrarna och skador av alkohol hos barn (44). Resultat från artikeln presenteras i tabell 41 (även tabell S39 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland flickor och pojkar vars ena förälder har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har dömts för ett brott, att få skador av alkohol innan 19 års ålder än bland flickor respektive pojkar vars föräldrar inte har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har dömts för ett brott.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Sex artiklar, en från Danmark och fem från Sverige, undersöker samband mellan skador av alkohol eller narkotika eller kriminalitet hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 30, 43-46). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 42 (även tabell S40 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg eller medellåg i artiklarna.

Artiklarna från Sverige baseras på helt eller delvis samma urval.

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland unga vuxna vars mamma eller pappa har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har dömts för ett brott, att få skador av alkohol än bland unga vuxna vars föräldrar inte har fått skador av alkohol eller narkotika eller kriminalitet, inte har dömts för ett brott och inte har en diagnostiserad psykisk sjukdom (30).

En annan artikel från Sverige finner att det är vanligare bland barn upp till 18 år vars mamma eller pappa har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har dömts för ett brott, att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn vars föräldrar inte har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har dömts för ett brott (43). Sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna verkar öka med tiden mätt i år som de har exponerats för riskfaktorn när de var barn (tabell S40 i bilaga 4).

En tredje artikel från Sverige finner att det är vanligare bland flickor upp till 18 år vars ena förälder har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har misstänkts eller dömts för ett brott, att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor vars föräldrar inte har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har misstänkts eller dömts för ett brott (44).

En fjärde artikel från Sverige finner att det är vanligare bland flickor upp till 18 år vars mamma eller pappa har fått skador av alkohol att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor vars föräldrar inte har fått skador av alkohol (46). Sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor verkar vara högst hos dem vars föräldrar båda två har fått skador av alkohol (tabell S40 i bilaga 4). Tolkningen av resultaten påverkas inte av civilstånd hos föräldrarna.

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland unga vuxna män vars mamma eller pappa har fått skador av alkohol eller narkotika att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män vars föräldrar inte har fått skador av alkohol eller narkotika (26).

Den tredje artikeln från Sverige, och en femte artikel från samma land, finner att det är vanligare bland unga vuxna män vars ena förälder har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har misstänkts eller dömts för ett brott, att få skador av alkohol än bland unga vuxna män vars föräldrar inte har fått skador av alkohol eller narkotika, eller har misstänkts eller dömts för ett brott (44, 45).

Den fjärde artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland pojkar upp till 18 år vars mamma eller pappa har fått skador av alkohol att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar vars föräldrar inte har fått skador av alkohol (46). Sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna män verkar vara högst hos dem vars föräldrar båda två har fått skador av alkohol (tabell S40 i bilaga 4). Tolkningen av resultaten påverkas inte av civilstånd hos föräldrarna.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat för att de inte är justerade för samma confounders.

Här presenteras resultat från dels den artikel som syftar till att studera samband mellan psykisk sjukdom hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (26), dels de två artiklar som inkluderar psykisk sjukdom hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (30, 50).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan psykisk sjukdom hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland undersöker samband mellan psykisk sjukdom hos föräldrarna och berusningsdrickande hos barn (50). Resultat från artikeln presenteras i tabell 43 (även tabell S41 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan diagnostiserad psykisk sjukdom hos föräldrarna och berusningsdrickande hos flickor och pojkar 15–16 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Två artiklar, en från Danmark och en från Sverige, undersöker samband mellan psykisk sjukdom hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 30). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 44 (även tabell S42 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg eller medellåg i artiklarna.

Artikeln från Sverige finner att det är vanligare bland unga vuxna vars mamma eller pappa har en diagnostiserad psykisk sjukdom att få skador av alkohol än bland unga vuxna vars föräldrar inte har en diagnostiserad psykisk sjukdom och inte har fått skador av alkohol eller narkotika (30).

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland unga vuxna män vars ena förälder har en diagnostiserad psykisk sjukdom att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män vars föräldrar inte har en diagnostiserad psykisk sjukdom (26). Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att antalet studiepopulationer är litet, och för att ett av resultaten är från en ojusterad analys.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan att ha erfarit att en av föräldrarna utsatt den andra för våld och skador av alkohol hos unga vuxna (26).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan att ha erfarit att en av föräldrarna utsatt den andra för våld och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Danmark undersöker samband mellan att ha erfarit att en av föräldrarna utsatt den andra för våld och skador av alkohol hos unga vuxna (26). Resultat från artikeln presenteras i tabell 45 (även tabell S43 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har erfarit att en av föräldrarna utsatt den andra för våld att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som inte har erfarit att en av föräldrarna utsatt den andra för våld.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan att ha utsatts för våld av en av föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (26).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan att ha utsatts för våld av en av föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Danmark undersöker samband mellan att ha utsatts för våld av en av föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna män (26). Resultat från artikeln presenteras i tabell 46 (även tabell S44 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har utsatts för våld av en av föräldrarna att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som inte har utsatts för våld av en av föräldrarna.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan att ha varit föremål för en socialtjänstinsats och skador av alkohol hos unga vuxna (26).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan att ha varit föremål för en socialtjänstinsats och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Danmark studerar samband mellan att ha varit föremål för en socialtjänstinsats och skador av alkohol hos unga vuxna. Resultat från artikeln presenteras i tabell 47 (även tabell S45 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland pojkar som är föremål för en socialtjänstinsats att dömas för rattfylleri som ung vuxen än bland pojkar som inte är föremål för en socialtjänstinsats. Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation, och för att resultatet är från en ojusterad analys.

En artikel från Island syftar till att undersöka samband mellan upplevd kontroll över sin livssituation och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (36). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan ålder vid skolstart och skador av alkohol hos barn och unga vuxna (55).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan ålder vid skolstart och skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Danmark studerar samband mellan ålder vid skolstart och skador av alkohol hos barn (55). Resultat från artikeln presenteras i tabell 48 (även tabell S46 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland flickor som börjar skolan innan 7 års ålder att få skador av alkohol innan 18 års ålder än bland flickor som har fyllt 7 år vid skolstart (55). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan ålder vid skolstart och skador av alkohol hos pojkar.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Danmark undersöker samband mellan ålder vid skolstart och skador av alkohol hos unga vuxna (55). Resultat från artikeln presenteras i tabell 49 (även tabell S47 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland flickor som börjar skolan innan 7 års ålder att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor som har fyllt 7 år vid skolstart (55). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan ålder vid skolstart och skador av alkohol hos unga vuxna män.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan att äga en bil och skador av alkohol hos unga vuxna (40).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan att äga en bil och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland undersöker samband mellan att äga en bil och skador av alkohol hos unga vuxna (40). Resultat från artikeln presenteras i tabell 50 (även tabell S48 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor och män som äger en bil att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor respektive män som inte äger en bil.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan ålder vid flytt hemifrån och skador av alkohol hos unga vuxna (41).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan ålder vid flytt hemifrån och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland undersöker samband mellan ålder vid flytt hemifrån och skador av alkohol hos unga vuxna (41). Resultat från artikeln presenteras i tabell 51 (även tabell S49 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln

Artikeln finner att det är vanligare bland flickor som flyttar hemifrån innan 19 års ålder att dö i skador av alkohol som ung vuxen än bland unga vuxna kvinnor som är 20 år eller äldre när de flyttar hemifrån. Skillnaden mellan unga vuxna kvinnor som var 19 år när de flyttade hemifrån och unga vuxna kvinnor som var 20 år eller äldre när de flyttade hemifrån är inte statistiskt signifikant. Artikeln finner också att det är vanligare bland pojkar som flyttar hemifrån innan 20 års ålder att dö i skador av alkohol som ung vuxen än bland unga vuxna män som är 21 år eller äldre när de flyttar hemifrån. Skillnaden mellan unga vuxna män som var 20 år när de flyttade hemifrån och unga vuxna män som var 21 år eller äldre när de flyttade hemifrån är inte statistiskt signifikant.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels de 16 artiklar som syftar till att studera samband mellan socioekonomisk position och något av utfallen, dels de två artiklar som inkluderar socioekonomisk position som en confounder i den statistiska analysen.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan socioekonomisk position och konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol, medan den är låg eller medellåg i några av artiklarna om samband mellan socioekonomisk position och skador av alkohol.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan socioekonomisk position och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att resultaten inte är justerade för samma confounders.

Här presenteras resultat från dels de sex artiklar som syftar till att studera samband mellan skolresultat och något av utfallen (37, 39, 42, 49, 56, 57), dels de två artiklar som inkluderar skolresultat som en confounder i den statistiska analysen (45, 58).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i fem av artiklarna (39, 45, 49, 56, 57).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan skolresultat och konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland studerar samband mellan skolresultat och konsumtion av alkohol hos barn (56). Resultat från artikeln presenteras i tabell 52 (även tabell S50 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan betyg i årskurs 6 och konsumtion av alkohol hos barn 14 år och 17–18 år eller mellan betyg i årskurs 8 och konsumtion av alkohol hos barn 17–18 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Två artiklar, en från Finland och en från Norge, undersöker samband mellan skolresultat och berusningsdrickande hos barn (56, 58). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 53 (även tabell S51 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna.

Artikeln från Norge finner att det är mindre vanligt bland barn 13‒17 år som har högre betyg i matte, engelska och norska att berusningsdricka två år senare än bland barn som har lägre betyg i de ämnena (58). Resultatet är från en ojusterad analys.

Artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan betyg i årskurs 6 och berusningsdrickande hos barn 14 år och 17–18 år eller mellan betyg i årskurs 8 och berusningsdrickande hos barn 17–18 år (56).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland undersöker samband mellan skolresultat och skador av alkohol hos barn (39). Resultat från artikeln presenteras i tabell 54 (även tabell S52 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan skolresultat i årskurs 2 och misstanke om rattfylleri hos pojkar 16‒20 år. Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation, och för att resultatet är från en ojusterad analys.

Fem artiklar, en från Finland och fyra från Sverige, studerar samband mellan skolresultat och skador av alkohol hos unga vuxna (37, 42, 45, 49, 57). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 55 (även tabell S53 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artikeln från Finland (49), och i två av artiklarna från Sverige (45, 57).

Artiklarna från Sverige baseras på delvis samma urval.

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland barn som har medelhöga eller lägre betyg i årskurs 9 att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som har höga betyg (57). Sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna verkar öka med varje betygskategori från höga till låga som de tillhör (tabell S53 i bilaga 4). Artikeln finner också att det är vanligare bland barn som inte har behörighet till gymnasiet att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som har behörighet till gymnasiet.

Den andra artikeln från Sverige finner att det är mindre vanligt bland pojkar som har högre betyg i årskurs 9 att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar som har lägre betyg (45).

Artikeln från Finland finner att det är mindre vanligt bland pojkar och flickor som har högre betyg i årskurs 8 att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar respektive flickor som har lägre betyg. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan skolresultat i årskurs 2 och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor och män (49).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att de inte är justerade för samma confounders.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Sverige (37, 42).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras resultat från de fyra artiklar som syftar till att studera samband mellan utbildningsnivå och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 40, 41, 49).

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallet.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan utbildningsnivå och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Fyra artiklar, en från Danmark och tre från Finland, undersöker samband mellan utbildningsnivå och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 40, 41, 49). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 56 (även tabell S54 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland unga vuxna män som inte har gått ut grundskolan, eller som inte har en yrkesutbildning, att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som har en högre utbildningsnivå respektive har en yrkesutbildning (26).

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har en förgymnasial utbildningsnivå att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna män som har en högre utbildningsnivå (40).

En annan artikel från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har en förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå att dö i skador av alkohol än bland unga vuxna män som har en eftergymnasial utbildningsnivå (41).

Den tredje artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan självrapporterad utbildningsnivå och självrapporterade skador av alkohol hos unga vuxna män (49).

Den första artikeln från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor som har en förgymnasial utbildningsnivå att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor som har en högre utbildningsnivå (40).

Den andra artikeln från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor som har en förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå att dö i skador av alkohol än bland unga vuxna kvinnor som har en eftergymnasial utbildningsnivå (41).

Den tredje artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan självrapporterad utbildningsnivå och självrapporterade skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor (49).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras resultat från dels de sex artiklar som syftar till att studera samband mellan arbete eller arbetslöshet och är skador av alkohol hos unga vuxna (26, 40, 41, 59-61), dels den artikel som inkluderar arbetslöshet som en confounder i den statistiska analysen (45).

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallet.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i fem av artiklarna (26, 40, 41, 45, 61).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan arbetslöshet och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att resultaten inte är justerade för samma confounders.

Sju artiklar, en från Danmark, två från Finland och fyra från Sverige, undersöker samband mellan arbete eller arbetslöshet och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 40, 41, 45, 59-61). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 57 (även tabell S55 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artikeln från Danmark, artiklarna från Finland och i två av artiklarna från Sverige (26, 40, 41, 45, 61).

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har varit arbetslösa under en längre tid att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som har ett arbete (26).

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna män som är arbetslösa, värnpliktiga eller som tillhör kategorin annat, oklart vad, att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna män som har ett arbete (40). Artikeln finner också att det är mindre vanligt bland unga vuxna män som studerar eller har sjukpenning att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna män som har ett arbete. Skillnaden mellan unga vuxna män som har pension annan än sjukpenning och unga vuxna män som har ett arbete är inte statistiskt signifikant.

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland unga vuxna män som är arbetslösa att få skador av alkohol än bland unga vuxna män som har ett arbete eller som studerar (45).

Den andra artikeln från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna män som är arbetslösa, studerar, eller är hemmavarande pappa eller där uppgift saknas, att dö i skador av alkohol än bland unga vuxna män som har ett arbete (41).

Den första artikeln från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor som är arbetslösa eller som tillhör kategorin annat, oklart vad, att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor som har ett arbete (40). Artikeln finner också att det är mindre vanligt bland unga vuxna kvinnor som har sjukpenning att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor som har ett arbete. Skillnaderna mellan unga vuxna kvinnor som studerar eller har pension annan än sjukpenning och unga vuxna kvinnor som har ett arbete är inte statistiskt signifikanta.

Den andra artikeln från Finland finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor som är arbetslösa, studerar, eller som är hemmavarande mamma eller där uppgift saknas, att dö i skador av alkohol än bland unga vuxna kvinnor som har ett arbete (41).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland unga vuxna som har ett osäkert arbete, eller som inte arbetar, studerar eller yrkestränar, så kallad ”Not in Education, Employment or Training” (NEET), att få skador av alkohol än bland unga vuxna som har ett arbete (61).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att de inte är justerade för socioekonomisk position hos föräldrarna.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Sverige (59, 60).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras de tre artiklar som syftar till att studera samband mellan likviditet och kontantmarginal eller pengar att spendera och något av utfallen (13, 32, 62).

Utfallen som studeras är konsumtion av alkohol och berusningsdrickande hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (32).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan likviditet och kontantmarginal och berusningsdrickande hos barn.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan kontantmarginal och konsumtion av alkohol hos barn (13). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Två artiklar från Sverige studerar samband mellan likviditet och kontantmarginal och berusningsdrickande hos barn (32, 62). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 58 (även tabell S56 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (32).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 14–15 år som har en kontantmarginal på minst 300 svenska kronor att berusningsdricka ett år senare än bland barn som inte har en kontantmarginal på minst 300 kronor (32). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan likviditet, det vill säga att missa sociala aktiviteter på grund av att man inte har råd, och berusningsdrickande hos barn 15–16 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln (62).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten,

Här presenteras resultat från de två artiklar som syftar till att studera samband mellan inkomst och något av utfallen (40, 52).

Utfallen som studeras är intensivkonsumtion av alkohol hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna.

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan inkomst och intensivkonsumtion av alkohol hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Norge studerar samband mellan inkomst och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (52). Resultat från artikeln presenteras i tabell 59 (även tabell S57 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 13–14 år som har en högre inkomst att intensivkonsumera alkohol ett år senare än bland barn som har en lägre inkomst (52).

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland undersöker samband mellan inkomst och skador av alkohol hos unga vuxna (40). Resultat från artikeln presenteras i tabell 60 (även tabell S58 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor och män som tillhör de 25 procent som tjänar mest att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor respektive män som har en lägre inkomst.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från de två artiklar som syftar till att studera samband mellan civilstånd och skador av alkohol hos unga vuxna (40, 41).

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallet.

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan civilstånd och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar från Finland undersöker samband mellan civilstånd och skador av alkohol hos unga vuxna (40, 41). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 61 (även tabell S59 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna.

En av artiklarna finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor bor ensamma att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor som inte bor ensamma (40). Artikeln finner också att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor är ensamstående eller skilda att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna kvinnor som är gifta. Sannolikheten för rattfylleri hos unga vuxna kvinnor verkar öka med minskad grad av etablerad tvåsamhet (tabell S59 i bilaga 4).

Den andra artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna kvinnor som är ensamstående, bor hos sina föräldrar, är sammanboende med annan än partner av andra könet eller föräldrarna, eller som är institutionaliserade eller där uppgift saknas, att dö i skador av alkohol än bland unga vuxna kvinnor som är sammanboende med en partner av andra könet (41). Skillnaderna mellan unga vuxna kvinnor som är ensamstående föräldrar eller gifta och unga vuxna kvinnor som är sammanboende med en partner av andra könet är inte statistiskt signifikanta.

Den första artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som bor ensamma att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna män som inte bor ensamma (40). Artikeln finner också att det är vanligare bland unga vuxna män som är ensamstående eller skilda att delges misstanke om rattfylleri än bland unga vuxna män som är gifta. Sannolikheten för rattfylleri hos unga vuxna män verkar öka med minskad grad av etablerad tvåsamhet (tabell S59 i bilaga 4).

Den andra artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som är ensamstående, bor hos sina föräldrar, är sammanboende med annan än partner av andra könet eller föräldrarna, eller som är institutionaliserade eller där uppgift saknas, att dö i skador av alkohol än bland unga vuxna män som är sammanboende med en partner av andra könet (41). Artikeln finner också att det är mindre vanligt bland unga vuxna män som är gifta att få skador av alkohol än bland unga vuxna män som är sammanboende med en partner av andra könet.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan graviditet och skador av alkohol hos unga vuxna (63).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan graviditet och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan graviditet och skador av alkohol hos unga vuxna (63). Resultat från artikeln presenteras i tabell 62 (även tabell S60 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln

Artikeln finner att det är mindre vanligt bland unga vuxna kvinnor som är gravida att få skador av alkohol än bland unga vuxna kvinnor som inte är gravida i jämförelser mellan och inom familjer. Artikeln finner också att det är mindre vanligt bland unga vuxna kvinnor att få skador av alkohol under graviditeten jämfört med före graviditeten i jämförelser inom individer. Några av resultaten är från ojusterade analyser. Artikeln finner också att det är mindre vanligt bland unga vuxna män att få skador av alkohol under partnerns graviditet jämfört med före partnerns graviditet i jämförelser inom individer. Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation, och för att några av resultaten är från ojusterade analyser.

Här presenteras de 29 artiklar som antingen syftar till att studera samband mellan faktorer på nivå 3 i solfjädermodellen (figur 1) och något av utfallen, eller som inkluderar faktorer på nivå 3 som confounders eller mediatorer i den statistiska analysen.

Faktorer som studeras är föräldraskapsprofiler som är baserade på flera föräldraskapskarakteristika, till exempel kontroll hos föräldrarna, enskilda föräldraskapskarakteristika, relation med föräldrarna, att föräldrarna bjuder på alkohol, konsumtion av alkohol hos föräldrarna, konsumtion av cigaretter hos mamman, religion, relation med vännerna, konsumtion av alkohol hos vännerna, problem hos vännerna, social acceptans, mobbning, användning av sociala medier, relation till skolan och skolk.

Utfallen som studeras är debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan faktorer på nivå 3 i solfjädermodellen och debut, konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol, medan den är låg i en av artiklarna om samband mellan mobbning och skador av alkohol.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan en faktor och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Island, syftar till att undersöka samband mellan föräldraskapsprofiler som baseras på flera föräldraskapskarakteristika, till exempel kontroll hos föräldrarna, och något av utfallen (34, 64). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Här presenteras dels de åtta artiklar som syftar till att studera samband mellan föräldraskapskarakteristika, till exempel kontroll hos föräldrarna, och något av utfallen, dels de två artiklar som inkluderar föräldraskapskarakteristika som confounders i den statistiska analysen.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan kontroll hos föräldrarna och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklar om sambanden som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Sverige, syftar till att undersöka samband mellan autonomi, det vill säga rätten till självbestämmande som föräldrarna ger barnen, och något av utfallen (65, 66). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Utfallen som studeras är konsumtion av alkohol och berusningsdrickande hos barn.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Två artiklar, en från Finland och en från Norge, syftar till att studera samband mellan disciplin hos föräldrarna, till exempel att föräldrarna bestraffar barnen om de gör fel, och något av utfallen (38, 65). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Utfallen som studeras är konsumtion av alkohol och berusningsdrickande hos barn.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel från Norge syftar till att studera samband mellan involvering av föräldrarna och konsumtion av alkohol och berusningsdrickande hos barn (38). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Här presenteras dels de sju artiklar som syftar till att studera samband mellan att kontroll hos föräldrarna, exempelvis att föräldrarna vet var barnen är och vad de gör, och något av utfallen (13, 31, 38, 62, 65, 67, 68), dels de två artiklar som inkluderar kontroll hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (52, 69).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (52).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan kontroll hos föräldrarna och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklar om sambanden som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Sex artiklar, fyra från Finland, en från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan kontroll hos föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (13, 38, 65, 67-69). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Fyra artiklar, en från Finland, två från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan kontroll hos föräldrarna och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (31, 38, 52, 62). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 63 (även tabell S61 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna från Norge (52).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 13–14 år vars föräldrar har mindre kontroll att intensivkonsumera alkohol ett år senare än bland barn vars föräldrar har mer kontroll.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln från Norge (38), och i artiklarna från Finland och Sverige (31, 62).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras dels de sex artiklar som syftar till att studera samband mellan relation med föräldrarna och något av utfallen, dels den artikel som inkluderar relation med föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen.

Utfallen som studeras är konsumtion och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan relation med föräldrarna och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras dels de sex artiklar som syftar till att studera samband mellan anknytning till föräldrarna, till exempel att barnen upplever att de får stöd av föräldrarna, och något av utfallen (13, 29, 49, 62, 65, 67), dels den artikel som inkluderar anknytning till föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (31).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (49).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan anknytning till föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Tre artiklar, två från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan anknytning till föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (13, 65, 67). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Tre artiklar, en från Finland och två från Sverige, studerar samband mellan anknytning till föräldrarna och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (29, 31, 62). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel Finland undersöker samband mellan anknytning till föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (49). Resultat från artikeln presenteras i tabell 64 (även tabell S62 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är mindre vanligt bland unga vuxna män som när de var barn hade en bättre anknytning till sina föräldrar att få skador av alkohol än bland unga vuxna män som hade en sämre anknytning till sina föräldrar. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan anknytning till föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland syftar till att studera samband mellan problem med föräldrarna, till exempel att barnen upplever föräldrarna som orättvisa, och konsumtion av alkohol hos barn (65). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Fyra artiklar, två från Finland och två från Sverige, syftar till att studera samband mellan samvaro med föräldrarna, till exempel att barnen reser ihop med föräldrarna, och något av utfallen (13, 62, 65, 68). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel från Sverige syftar till att studera samband mellan att föräldrarna bjuder på alkohol och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (62). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Här presenteras dels de fem artiklar som syftar till att studera samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna och något av utfallen (13, 19, 21, 49, 54), dels de fem artiklar som inkluderar konsumtion av alkohol hos föräldrarna som en confounder i den statistiska analysen (15, 33, 35, 36, 52).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i fyra av artiklarna (15, 19, 49, 52).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna och konsumtion av alkohol hos barn (13, 54). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Sex artiklar, två från Finland, tre från Island och en från Norge, studerar samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (21, 33, 35, 36, 52, 54). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 65 (även tabell S63 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Norge (52).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan berusningsdrickande hos mamman och pappan och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 14–15 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Finland och Island (21, 33, 35, 36, 54).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Tre artiklar, två från Finland och en från Norge, undersöker samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (15, 19, 49). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 66 (även tabell S64 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna.

En av artiklarna från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av alkohol hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna (19).

Artikeln från Norge finner att det är mindre vanligt bland barn 13–19 år som inte har sett sina föräldrar berusade att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som har sett sina föräldrar berusade (15).

Den andra artikeln från Finland finner att det är vanligare bland pojkar vars föräldrar har högkonsumtion av alkohol att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar vars föräldrar inte har en högkonsumtion av alkohol. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan högkonsumtion av alkohol hos föräldrarna och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman och skador av alkohol hos unga vuxna (49).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan konsumtion av cigaretter hos mamman och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland undersöker samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman och skador av alkohol hos unga vuxna (49). Resultat från artikeln presenteras i tabell 67 (även tabell S65 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland flickor 14 år vars mamma röker cigaretter att få självrapporterade skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor vars mamma inte röker. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av cigaretter hos mamman och självrapporterade skador av alkohol hos unga vuxna män.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som inkluderar religion som en confounder i den statistiska analysen (52).

Utfallet som studeras är intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan religion och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Norge studerar samband mellan religion och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (52). Resultat från artikeln presenteras i tabell 68 (även tabell S66 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan religion och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 14–15 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels de två artiklar som syftar till att studera samband mellan relation med vännerna och något av utfallen, dels de två artiklar som inkluderar relation med vännerna som en confounder i den statistiska analysen.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan relation med vännerna och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Tre artiklar från Sverige syftar till att studera samband mellan anknytning till vännerna, till exempel nöjdhet med relationen, och något av utfallen (13, 62, 70). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Här presenteras dels de två artiklar som syftar till att studera samband mellan problem med vännerna och något av utfallen (48, 71), dels de två artiklar som inkluderar problem med vännerna som en confounder i den statistiska analysen (17, 72).

Utfallen som studeras är debut för konsumtion av alkohol, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (72).

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan problem med vännerna och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland studerar samband mellan problem med vännerna och debut för konsumtion av alkohol hos barn (17). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar, två från Finland och en från Norge, undersöker samband mellan problem med vännerna och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (72). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 69 (även tabell S67 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Norge (72).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 15 år som har mer problem med vännerna att intensivkonsumera alkohol sex månader senare än bland barn som har mindre problem med vännerna.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Finland (48, 71).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras dels de fem artiklar som syftar till att undersöka samband mellan konsumtion av alkohol hos vännerna och något av utfallen (13, 62, 70, 73, 74), dels de fyra artiklar som inkluderar konsumtion av alkohol hos vännerna som en confounder i den statistiska analysen (33, 34, 36, 52).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (52).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan konsumtion av alkohol hos vännerna och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklar om sambanden som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Sverige, studerar samband mellan konsumtion av alkohol hos vännerna och konsumtion av alkohol hos barn (13, 73). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Sju artiklar, tre från Island, en från Norge och tre från Sverige, studerar samband mellan konsumtion av alkohol hos vännerna och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (33, 34, 36, 52, 62, 70, 74). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 70 (även tabell S68 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Norge (52).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av alkohol hos vännerna och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 14–15 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Island och Sverige (33, 34, 36, 62, 70, 74).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras dels den artikel som syftar till att studera samband mellan problem hos vännerna och något av utfallen (38), dels den artikel som inkluderar problem hos vännerna som en confounder i den statistiska analysen (19).

Utfallen som studeras är konsumtion av alkohol och berusningsdrickande hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (19).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan problem hos vännerna och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Norge undersöker samband mellan problem hos vännerna och konsumtion av alkohol hos barn (38). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

En artikel från Norge undersöker samband mellan problem hos vännerna och berusningsdrickande hos barn (38). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

En artikel från Finland undersöker samband mellan problem hos vännerna och skador av alkohol hos unga vuxna (19). Resultat från artikeln presenteras i tabell 71 (även tabell S69 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 14–17 år som umgås med vänner som hamnar i problem att få skador av alkohol som unga vuxen än bland barn som inte umgås med vänner som hamnar i problem.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Två artiklar från Sverige studerar samband mellan social acceptans, det vill säga popularitet hos klasskompisar, och något av utfallen (42, 70). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Utfallen som studeras är berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Här presenteras dels de sju artiklar som syftar till att studera samband mellan mobbning och något av utfallen (13, 29, 39, 48, 49, 62, 75), dels den artikel som inkluderar mobbning som en confounder i den statistiska analysen (19).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i fyra av artiklarna (19, 39, 49, 75).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan mobbning och skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan mobbning och konsumtion av alkohol hos barn (13). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar, en från Finland och två från Sverige, studerar samband mellan mobbning och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (29, 48, 62). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Två artiklar från Finland undersöker samband mellan mobbning och skador av alkohol hos barn (39, 75). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 72 (även tabell S70 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna.

Artiklarna baseras på samma urval.

En av artiklarna hittar inget statistiskt signifikant samband mellan mobbning och misstanke om rattfylleri hos pojkar 16‒20 år.

Den andra artikeln finner att det är vanligare bland pojkar 8 år som mobbar andra barn att delges misstanke om rattfylleri när de är 16‒20 år än bland pojkar som inte mobbar andra barn och som inte själva är mobbade (75). Högst sannolikhet för misstanke om rattfylleri hos pojkar 16‒20 år är det bland pojkar som mobbar andra barn och som själva är mobbade (tabell S70 i bilaga 4). Resultaten är från ojusterade analyser.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artiklarna baseras på en enda studiepopulation, och för att några av resultaten är från ojusterade analyser.

Två artiklar från Finland undersöker samband mellan mobbning och skador av alkohol hos unga vuxna (19, 49). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 73 (även tabell S71 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna.

En av artiklarna finner att det är vanligare bland barn 7–8 år som mobbar andra barn att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som inte mobbar andra barn (19). Resultatet är från en ojusterad analys.

Den andra artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan mobbning hos och skador av alkohol hos unga vuxna (49).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att ett av resultaten är från en ojusterad analys.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan användning av sociala medier och intensivkonsumtion av alkohol (72).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan användning av sociala medier och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Norge undersöker samband mellan användning av sociala medier och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (72). Resultat från artikeln presenteras i tabell 74 (även tabell S72 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 15 år som använder sociala medier mer att intensivkonsumera alkohol sex månader senare än bland barn som använder sociala medier mindre.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels de tre artiklar som syftar till att studera samband mellan relation till skolan och något av utfallen, dels den artikel som inkluderar relation till skolan som en confounder i den statistiska analysen.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan relation till skolan och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklar om sambanden som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras dels de tre artiklar som syftar till att studera samband mellan anknytning till skolan, till exempel upplever skolan som stökig, och något av utfallen (13, 29, 62), dels den artikel som inkluderar anknytning till skolan som en confounder i den statistiska analysen (52).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (52).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan anknytning till skolan och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklar om sambanden som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan anknytning till skolan och konsumtion av alkohol hos barn (13). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar, en från Norge och två från Sverige, studerar samband mellan anknytning till skolan och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (29, 52, 62). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 75 (även tabell S73 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Norge (52).

Artikeln finner att det är mindre vanligt bland barn 13–14 år som har en bättre anknytning till skolan att intensivkonsumera alkohol ett år senare än bland barn som har en sämre anknytning till skolan.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Sverige (29, 62).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras dels de tre artiklar som syftar till att studera samband mellan skolk och något av utfallen (13, 49, 62), dels den artikel som inkluderar skolk som en confounder i den statistiska analysen (70).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (49).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan skolk och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Tre artiklar från Sverige studerar samband mellan skolk och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (13, 62, 70). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel från Finland undersöker samband mellan skolk och skador av alkohol hos unga vuxna (49). Resultat från artikeln presenteras i tabell 76 (även tabell S74 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland pojkar 14 år som skolkar att få självrapporterade skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar som inte skolkar. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan skolk och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras de 32 artiklar som antingen syftar till att studera samband mellan faktorer på nivå 4 i solfjädermodellen (figur 1) och något av utfallen, eller som inkluderar faktorer på nivå 4 som confounders i den statistiska analysen.

Faktorer som studeras är fysisk aktivitet, oövervakade aktiviteter på fritiden, konsumtion av energidrycker, tidigare konsumtion av alkohol, tidigare skador av alkohol, konsumtion av cigaretter, konsumtion av narkotika, skador av narkotika, konsumtion av spel, skador av spel och kriminalitet.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan faktorer på nivå 4 i solfjädermodellen och konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol, medan den är låg i ett par av artiklarna om samband mellan faktorer på nivå 4 och skador av alkohol.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan en individuell levnadsvana och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras dels den artikel som syftar till att studera samband mellan fysisk aktivitet och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (29), dels den artikel som inkluderar fysisk aktivitet som en confounder i den statistiska analysen (72).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (72).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan fysisk aktivitet och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklar om sambanden som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan fysisk aktivitet och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (29, 72). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 77 (även tabell S75 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Norge (72).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 16 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Sverige (29).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras dels den artikel som syftar till att studera samband mellan oövervakade aktiviteter på fritiden, till exempel att vara på ett köpcentrum, och något av utfallen (13), dels den artikel som inkluderar att vara på en fritidsgård på fritiden som en confounder i den statistiska analysen (72).

Utfallen som studeras är konsumtion och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (72).

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan oövervakade aktiviteter på fritiden och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan att vara på en fritidsgård på fritiden och konsumtion av alkohol hos barn (13). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

En artikel från Norge undersöker samband mellan oövervakade aktiviteter på fritiden och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (72). Resultat från artikeln presenteras i tabell 78 (även tabell S76 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 15 år som oftare har oövervakade aktiviteter på fritiden, till exempel är på ett köpcentrum, att intensivkonsumera alkohol sex månader senare än bland barn som mer sällan har oövervakade aktiviteter på fritiden.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige syftar till att studera samband mellan konsumtion av energidrycker och konsumtion av alkohol hos barn (76). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Här presenteras resultat från dels de åtta artiklar som syftar till att studera samband mellan tidigare konsumtion av alkohol och något av utfallen (13, 38, 49, 56, 62, 77-79), dels de 15 artiklar som inkluderar tidigare konsumtion av alkohol som en confounder i den statistiska analysen (19, 31-34, 36, 52, 58, 66, 69, 70, 74, 80-82).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög åtta av artiklarna (15, 19, 32, 49, 52, 56, 58, 77).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan tidigare konsumtion av alkohol och senare konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Fyra artiklar, två från Finland och två från Norge, undersöker samband mellan tidigare konsumtion av alkohol och senare konsumtion av alkohol hos barn (38, 56, 69, 80). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 79 (även tabell S77 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna från Finland (56).

Artikeln från Finland finner att det är vanligare bland barn 12 år som har druckit alkohol utan vuxens sällskap att konsumera alkohol när de är 14 år och 17–18 år än bland barn som inte har druckit alkohol utan vuxens sällskap (56). Artikeln finner också att det är vanligare bland barn 14 år som konsumerar alkohol oftare att även konsumera alkohol oftare tre år senare än bland barn som konsumerar alkohol mer sällan.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln från Finland (69), och i artiklarna från Norge (38, 80).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Sexton artiklar, två från Finland, tre från Island, tre från Norge och åtta från Sverige, undersöker samband mellan tidigare konsumtion av alkohol och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (31-34, 36, 38, 52, 56, 58, 62, 66, 70, 74, 77, 78, 81). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 80 (även tabell S78 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Finland (56), i två av artiklarna från Norge (52, 58), och i två av artiklarna från Sverige (32, 77).

Artikeln från Finland finner att det är vanligare bland barn 12 år som har druckit alkohol utan vuxens sällskap att berusningsdricka när de är 14 år och 17–18 år än bland barn som inte har druckit alkohol utan vuxens sällskap (56).

En av artiklarna från Norge finner att det är vanligare bland barn 13–14 år som konsumerar alkohol oftare att intensivkonsumera alkohol ett år senare än bland barn som konsumerar alkohol mer sällan (52).

Den andra artikeln från Norge finner att det är vanligare bland barn 13‒17 år som berusningsdricker oftare att även berusningsdricka oftare två år senare än bland barn som berusningsdricker mer sällan (58). Resultatet är från en ojusterad analys.

Artikeln från Finland finner att det är vanligare bland barn 14 år som berusningsdricker oftare att även berusningsdricka oftare när de är 17–18 år än bland barn som berusningsdricker mer sällan (56).

Artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland barn 13‒15 år som berusningsdricker oftare att även berusningsdricka oftare ett år senare än bland barn som berusningsdricker mer sällan (32, 77).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Finland, Norge och Sverige (31, 38, 62, 66, 70, 74, 78, 81), och i artiklarna från Island (33, 34, 36).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland studerar samband mellan tidigare konsumtion av alkohol och skador av alkohol hos barn (79). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Sex artiklar, tre från Finland, två från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan tidigare konsumtion av alkohol och skador av alkohol hos unga vuxna (13, 15, 19, 49, 82, 83). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 81 (även tabell S79 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i två av artiklarna från Finland (19, 49), och i en av artiklarna från Norge (15).

Artikeln från Norge finner att det är vanligare bland barn 16 år som konsumerar mer alkohol eller för vilka uppgift om konsumtion av alkohol saknas att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som konsumerar mindre alkohol (15).

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland barn 14–17 år som berusningsdricker oftare att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som berusningsdricker mer sällan (19).

Den andra artikeln från Finland finner att det är vanligare bland flickor och pojkar 14 år som konsumerar alkohol att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor respektive pojkar som inte konsumerar alkohol (49). Artikeln finner också att det är vanligare bland flickor och pojkar 15–20 år som har högkonsumtion av alkohol, eller som har arresterats för fylleri, att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor respektive pojkar som inte har högkonsumtion av alkohol och som inte har arresterats för fylleri.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Finland och Norge (82, 83), och i artikeln från Sverige (13).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras dels de två artiklar som syftar till att studera samband mellan tidigare skador av alkohol och något av utfallen (45, 79), dels den artikel som inkluderar tidigare skador av alkohol som en confounder i den statistiska analysen (84).

Utfallen som studeras är skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är låg i en av artiklarna (45).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan tidigare skador av alkohol och senare skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland studerar samband mellan tidigare skador av alkohol och senare skador av alkohol hos barn (79). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Två artiklar, en från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan tidigare skador av alkohol och senare skador av alkohol hos unga vuxna (45, 84). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 82 (även tabell S80 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln från Sverige (45).

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har fått skador av alkohol att senare få skador av alkohol än bland unga vuxna män som inte har fått skador av alkohol.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Finland (84).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras resultat från dels de sju artiklar som syftar till att studera samband mellan konsumtion av cigaretter och något av utfallen (13, 29, 38, 49, 56, 62, 82), dels den artikel som inkluderar konsumtion av cigaretter som en confounder i den statistiska analysen (36).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i två av artiklarna (49, 56).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan konsumtion av cigaretter och konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Tre artiklar, en från vardera Finland, Norge och Sverige, undersöker samband mellan konsumtion av cigaretter och konsumtion av alkohol hos barn (13, 38, 56). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 83 (även tabell S81 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Finland (56).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 12 år som har rökt cigaretter att konsumera alkohol oftare när de är 14 år och 17–18 år än bland barn som inte har rökt cigaretter (56). Resultaten är från ojusterade analyser. Artikeln finner också att det är vanligare bland barn 14 år som röker cigaretter, och bland barn 14 år som röker cigaretter oftare, att konsumera alkohol oftare när de är 17–18 år än bland barn som inte röker respektive röker mer sällan. Resultaten är från ojusterade analyser.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att resultaten är från ojusterade analyser.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Norge och Sverige (13, 38).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Fem artiklar, en från vardera Finland, Island och Norge, och två från Sverige, studerar samband mellan konsumtion av cigaretter och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (29, 36, 38, 56, 62). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 84 (även tabell S82 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Finland (56).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 12 år som har rökt cigaretter att berusningsdricka när de är 14 år och 17–18 år än bland barn som inte har rökt cigaretter (56). Artikeln finner också att det är vanligare bland barn 14 år som röker cigaretter, och bland barn 14 år som röker cigaretter oftare, att berusningsdricka när de är 17–18 år än bland barn som inte röker respektive röker mer sällan. Resultaten är från ojusterade analyser.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att resultaten är från ojusterade analyser.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Norge, Island och Sverige (29, 36, 38, 62).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Två artiklar från Finland undersöker samband mellan konsumtion av cigaretter och skador av alkohol hos unga vuxna (49, 82). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 85 (även tabell S83 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (49).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av cigaretter och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln (82).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras de två artiklar som studerar samband mellan konsumtion av narkotika och något av utfallen (77, 82).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner av exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (77).

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan konsumtion av narkotika och berusningsdrickande hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Sverige studerar samband mellan konsumtion av narkotika och berusningsdrickande hos barn (77). Resultat från artikeln presenteras i tabell 86 (även tabell S84 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av narkotika och berusningsdrickande hos barn 14 och 15 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland undersöker samband mellan konsumtion av narkotika och skador av alkohol hos unga vuxna (82). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan skador av narkotika och skador av alkohol hos unga vuxna (26).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan skador av narkotika och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Danmark undersöker samband mellan skador av narkotika och skador av alkohol hos unga vuxna (26). Resultat från artikeln presenteras i tabell 87 (även tabell S85 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har fått skador av narkotika att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som inte har fått skador av narkotika. Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation, och för att resultatet är från en ojusterad analys.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan konsumtion av spel och berusningsdrickande hos barn (58).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan konsumtion av spel och berusningsdrickande hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Norge undersöker samband mellan konsumtion av videospel och berusningsdrickande hos barn (58). Resultat från artikeln presenteras i tabell 88 (även tabell S86 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband konsumtion av videospel och berusningsdrickande hos barn 15‒19 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan skador av spel och berusningsdrickande hos barn (58).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan skador av spel och berusningsdrickande hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Norge undersöker samband mellan skador av videospel och berusningsdrickande hos barn (58). Resultat från artikeln presenteras i tabell 89 (även tabell S87 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband skador av videospel och berusningsdrickande hos barn 15‒19 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels de två artiklar syftar till att studera samband mellan kriminalitet och något av utfallen (26, 85), dels den artikel som inkluderar kriminalitet som en confounder i den statistiska analysen (45).

Utfallen som studeras är skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner av exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är låg i två av artiklarna (26, 45).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan kriminalitet och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att antalet studiepopulationer är litet, och för att några av resultaten är från ojusterade analyser.

En artikel från Sverige studerar samband mellan kriminalitet och skador av alkohol hos barn (85). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Två artiklar, en från Danmark och en från Sverige, undersöker samband mellan kriminalitet och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 45). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 90 (även tabell S88 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artiklarna.

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har dömts för ett brott, till exempel ett våldsbrott, att senare dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som inte har dömts för något brott (26). Några av resultaten är från ojusterade analyser.

Artikeln från Sverige finner att de är vanligare bland pojkar 15–18 år som har dömts för ett brott, till exempel ett våldsbrott, att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar som inte har dömts för något brott (45). Artikeln finner också att det är vanligare bland unga vuxna män 19–25 år som har dömts för ett brott, till exempel ett våldsbrott, att senare få skador av alkohol än unga vuxna män som inte har dömts för något brott.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att några av resultaten är från ojusterade analyser.

Här presenteras de 58 artiklar som antingen syftar till att studera samband mellan faktorer på nivå 5 i solfjädermodellen (figur 1) och något av utfallen, eller som inkluderar faktorer på nivå 5 som confounders eller mediatorer i den statistiska analysen.

Faktorer som studeras är kön, ålder, fysisk mognad, olika personliga egenskaper, till exempel förmåga att hantera stressfyllda situationer, somatiska besvär, psykiska besvär och sjukdomar och suicidförsök.

Utfallen som studeras är debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion, högkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan faktorer på nivå 5 och debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och högkonsumtion av alkohol, och låg eller medellåg i några av artiklarna om samband mellan faktorer på nivå 5 och skador av alkohol.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan en faktor och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras de 20 artiklar som inkluderar kön som en confounder i den statistiska analysen (13, 15-19, 30, 33, 35, 36, 38, 43, 46, 48, 52, 57, 67, 79, 86, 87).

Utfallen som studeras är debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i sju av artiklarna (15, 19, 30, 43, 46, 52, 57).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan kön och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland studerar samband mellan kön och debut för konsumtion av alkohol hos barn (17). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Fyra artiklar, två från Finland, en från Norge och en från Sverige, studerar samband mellan kön och konsumtion av alkohol hos barn (13, 38, 67, 87). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Nio artiklar, fyra från Finland, tre från Island och två från Norge, undersöker samband mellan kön och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (16, 18, 19, 33, 35, 36, 38, 48, 52). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 91 (även tabell S89 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna från Finland och i en av artiklarna från Norge (19, 52).

Artikeln från Finland finner att det är mindre vanligt bland pojkar 14–17 år att berusningsdricka än bland flickor (19).

Artikeln från Norge hittar inget statistiskt signifikant samband mellan kön och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 14–15 år (52).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Finland och Norge (16, 18, 38, 48), och i artiklarna från Island (33, 35, 36).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland studerar samband mellan kön och skador av alkohol hos barn (79). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Sju artiklar, en från Finland, två från Norge och fyra från Sverige, studerar samband mellan kön och skador av alkohol hos unga vuxna (15, 19, 30, 43, 46, 57, 86). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 92 (även tabell S90 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i artiklarna från Finland och Sverige (19, 30, 43, 57), och i en av artiklarna från Norge (15).

Artiklarna från Sverige baseras på helt eller delvis samma urval.

Artiklarna från Finland och Sverige finner att det är vanligare bland pojkar att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor (19, 30, 43, 57).

Artikeln från Norge hittar inget statistiskt signifikant samband mellan kön och skador av alkohol hos unga vuxna (15).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av de inte är justerade för samma confounders.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln från Norge (86).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras de nio artiklar som inkluderar ålder som en confounder i den statistiska analysen (15, 38, 43, 46, 52, 69, 70, 79, 86).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i fyra av artiklarna (15, 43, 46, 52).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan ålder och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Finland och en från Norge, undersöker samband mellan ålder och konsumtion av alkohol hos barn (38, 69). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Tre artiklar, två från Norge och en från Sverige, studerar samband mellan ålder och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (38, 52, 70). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 93 (även tabell S91 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna från Norge (52).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn i årskurs 9 att intensivkonsumera alkohol ett år senare än bland barn i årskurs 8 (motsvarar årskurs 8 respektive 7 i Sverige).

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln från Norge (38), och i artikeln från Sverige (70).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland studerar samband mellan ålder och skador av alkohol hos barn (79). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Fyra artiklar, två från Norge och två från Sverige, undersöker samband mellan ålder och skador av alkohol hos unga vuxna (15, 43, 46, 86). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 94 (även tabell S92 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medellåg i artiklarna från Sverige (43, 46), och medelhög i en av artiklarna från Norge (15).

Artiklarna från Sverige baseras på delvis samma urval.

En av artiklarna från Sverige finner att det är vanligare bland barn födda senare under perioden 1972‒1982 att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn födda tidigare under samma period (46).

Artikeln från Norge finner att det är mindre vanligt bland äldre barn i åldersgruppen 13–19 år att få skador av alkohol som ung vuxen än bland yngre barn i samma åldersgrupp (15).

Den andra artikeln från Sverige finner att det är mindre vanligt bland pojkar födda 1975–1979 eller 1980–1984 att få skador av alkohol som ung vuxen än bland pojkar födda 1970–1974 (43). Artikeln finner också att det är vanligare bland flickor födda 1980–1984 att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor födda 1970–1974. Skillnaden mellan unga vuxna kvinnor födda 1975–1979 och unga vuxna kvinnor födda 1970–1974 är inte statistiskt signifikant.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln från Norge (86).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras de fyra artiklar som syftar till att studera samband mellan fysisk mognad, det vill säga debutålder för olika fysiska attribut såsom menstruation,och något av utfallen (67, 69, 88, 89).

Utfallen som studeras är konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (88).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan fysisk mognad och konsumtion av alkohol hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Fyra artiklar från Finland undersöker samband mellan fysisk mognad och konsumtion av alkohol hos barn (67, 69, 88, 89). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 95 (även tabell S93 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (88).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan fysisk mognad och konsumtion av alkohol hos flickor 17 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i de andra tre artiklarna (67, 69, 89).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

En artikel från Finland studerar samband mellan fysisk mognad och skador av alkohol hos barn (89). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Två artiklar från Finland undersöker samband mellan fysisk mognad hos barn och skador av alkohol hos unga vuxna (88, 89). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 96 (även tabell S94 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (88).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan fysisk mognad och självrapporterade skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln (89).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten

Här presenteras dels de 11 artiklar som syftar till att studera samband mellan personliga egenskaper och något av utfallen, dels den artikel som inkluderar personliga egenskaper som en confounder i den statistiska analysen.

Personliga egenskaper som studeras är exempelvis förmåga att hantera stressfyllda situationer, att vara försonlig, att vara konstruktiv, självbehärskning och att vara social.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan personliga egenskaper och konsumtion, berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol, medan den är låg i en av artiklarna om samband mellan personliga egenskaper och skador av alkohol.

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan självbehärskning och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, och för sambanden mellan förmåga att hantera stressfyllda situationer, att vara försonlig, att vara konstruktiv och att vara social och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan förmåga att hantera stressfyllda situationer och skador av alkohol hos unga vuxna (45).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan förmåga att hantera stressfyllda situationer och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Sverige undersöker samband mellan förmåga att hantera stressfyllda situationer och skador av alkohol hos unga vuxna (45). Resultat från artikeln presenteras i tabell 97 (även tabell S95 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är mindre vanligt bland unga vuxna män som har en bättre förmåga att hantera stressfyllda situationer att få skador av alkohol än bland unga vuxna män som har en sämre förmåga att hantera stressfyllda situationer.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan att vara försonlig och skador av alkohol hos unga vuxna (49).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan att vara försonlig och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland studerar samband mellan att vara försonlig och skador av alkohol hos unga vuxna (49). Resultat från artikeln presenteras i tabell 98 (även tabell S96 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln hittar inga statistiskt signifikanta samband mellan att vara försonlig och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor och män.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan att vara konstruktiv och skador av alkohol hos unga vuxna (49).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan att vara konstruktiv och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Finland studerar samband mellan att vara konstruktiv och skador av alkohol hos unga vuxna (49). Resultat från artikeln presenteras i tabell 99 (även tabell S97 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln.

Artikeln finner att det är mindre vanligt bland flickor 8 år som är konstruktiva att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor som är inte är konstruktiva. Artikeln hittar inga statistiskt signifikanta samband mellan att vara konstruktiv hos flickor 14 år, pojkar 8 år och pojkar 14 år och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor respektive män.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels den artikel som syftar till att studera samband mellan självbehärskning och intensivkonsumtion av alkohol hos barn (90), dels den artikel som inkluderar självbehärskning som en confounder i den statistiska analysen (52).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (52).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan självbehärskning och berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Norge och en från Sverige, studerar samband mellan självbehärskning och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (52, 90). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 100 (även tabell S98 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artikeln från Norge (52).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan självbehärskning och intensivkonsumtion av alkohol hos barn 14–15 år.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Sverige (90).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Här presenteras de fyra artiklar som syftar till att studera samband mellan att vara social och något av utfallen (38, 49, 84, 91).

Utfallen som studeras är konsumtion och berusningsdrickande hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen.

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (49).

En narrativs syntes har gjorts för sambanden mellan att vara social och skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Norge undersöker samband mellan att vara social och konsumtion av alkohol hos barn (38). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

En artikel från Norge studerar samband mellan att vara social och berusningsdrickande hos barn (38). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar från Finland studerar samband mellan att vara social och skador av alkohol hos unga vuxna (49, 84, 91). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 101 (även tabell S99 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna (49).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan att vara social och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor och män.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna (84, 91).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Nio artiklar, två från Finland, två från Norge, en från Island och fyra från Sverige, syftar till att undersöka samband mellan andra personliga egenskaper än de som hittills har presenterats och något av utfallen (29, 33, 37, 38, 84, 90-93). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Andra personliga egenskaper som studeras är exempelvis intelligens och att vara spänningssökande.

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Här presenteras dels de fyra artiklar som syftar till att studera samband mellan somatiska besvär såsom huvudvärk och något av utfallen (13, 29, 39, 80), dels de två artiklar som inkluderar somatiska besvär som en confounder i den statistiska analysen (48, 71).

Utfallen som studeras är konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är låg i en av artiklarna (39).

En narrativ syntes har gjorts för sambandet mellan somatiska besvär och skador av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Två artiklar, en från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan somatiska besvär och konsumtion av alkohol hos barn (13, 80). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Tre artiklar, två från Finland och en från Sverige, studerar samband mellan somatiska besvär och berusningsdrickande hos barn (29, 48, 71). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel från Finland undersöker samband mellan somatiska besvär och skador av alkohol hos barn (39). Resultat från artikeln presenteras i tabell 102 (även tabell S100 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan att inte vara fysiskt frisk eller somatiska besvär och misstanke om rattfylleri hos pojkar 16‒20 år. Resultaten är från ojusterade analyser.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation, och för att resultaten är från ojusterade analyser.

Här presenteras dels de 30 artiklar som syftar till att studera samband mellan psykiska besvär och sjukdomar och något av utfallen, dels de sex artiklar som inkluderar psykiska besvär och sjukdomar som confounders eller mediatorer i den statistiska analysen.

Psykiska besvär som studeras är exempelvis aggressivitet, hyperaktivitet och ångest. Psykiska sjukdomar som studeras är exempelvis adhd, depression, ångestsyndrom och beteendestörning av utagerande slag.

Utfallen som studeras är debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion, högkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringarna och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller hög i artiklarna om samband mellan psykiska besvär och sjukdomar och debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion och högkonsumtion av alkohol, medan den är låg i några av artiklarna om samband mellan psykiska besvär och sjukdomar och skador av alkohol.

En narrativ syntes har gjorts när det finns minst en artikel om ett samband mellan någon form av psykiska besvär eller en psykisk sjukdom och ett utfall som har en medelhög eller lägre risk för systematiska fel.

Artiklar om sambandet som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna.

Här presenteras de två artiklar som syftar till att studera samband mellan psykiska besvär och något av utfallen (39, 48).

Utfallen som studeras är berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är låg i en av artiklarna (39).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan psykiska besvär och skador av alkohol hos barn.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

En artikel från Finland undersöker samband mellan psykiska besvär och berusningsdrickande hos barn (48). Resultat från artikeln presenteras bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

En artikel från Finland undersöker samband mellan psykiska besvär och skador av alkohol hos barn (39). Resultat från artikeln presenteras i tabell 103 (även tabell S101 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland pojkar 8 år som enligt deras lärare har mer psykiska besvär att delges misstanke om rattfylleri när de är 16‒20 år än bland pojkar som har mindre psykiska besvär. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan psykiska besvär, har sökt eller har övervägt att söka hjälp enligt lärare och föräldrar och inte psykiskt frisk eller vet inte om psykiskt frisk enligt lärare och misstanke om rattfylleri hos pojkar 16‒20 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras resultat från den artikel som syftar till att studera samband mellan diagnostiserad psykisk sjukdom och skador av alkohol hos unga vuxna (26).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan diagnostiserad psykisk sjukdom och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

En artikel från Danmark studerar samband mellan diagnostiserad psykisk sjukdom och skador av alkohol hos unga vuxna (26). Resultat från artikeln presenteras i tabell 104 (även tabell S102 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln.

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har en diagnostiserad psykisk sjukdom att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som inte har en diagnostiserad psykisk sjukdom. Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Här presenteras dels de 18 artiklar som syftar till att studera samband mellan symptom på eller diagnostiserad depression och/eller ångestsyndrom och något av utfallen (29, 37, 39, 48, 50, 58, 67, 71, 78, 80, 81, 87, 94-99), dels de fyra artiklar som inkluderar symptom på eller diagnostiserad depression och/eller ångestsyndrom som confounders eller mediatorer i den statistiska analysen (17, 42, 69, 79).

Utfallen som studeras är debut, konsumtion, berusningsdrickande, högkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i fyra av artiklarna (39, 50, 58, 94).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan symptom på eller diagnostiserad depression och/eller ångestsyndrom och konsumtion, berusningsdrickande och skador av alkohol hos barn.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna.

En artikel från Finland undersöker samband mellan symptom på depression och/eller ångestsyndrom och debut för konsumtion av alkohol hos barn (17). Resultat från artikeln presenteras bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Åtta artiklar, sex från Finland och två från Norge, studerar samband mellan symptom på depression och/eller ångestsyndrom och konsumtion av alkohol hos barn (67, 69, 80, 87, 94, 95, 98, 99). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 105 (även tabell S103 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i en av artiklarna från Finland (94).

Artikeln finner att det är vanligare bland barn 14 år som har mer symptom på depression att konsumera alkohol två gånger i veckan eller oftare när de är 17–18 år än bland barn som har mindre symptom på depression i jämförelser mellan och inom familjer. Skillnaderna mellan barn 17–18 år som hade mer symptom på depression och barn som hade mindre symptom på depression är inte statistiskt signifikanta för lägre frekvenser av konsumtion i jämförelser mellan familjer.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artikeln, och för att den baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Finland (67, 69, 87, 95, 98), och i artiklarna från Norge (80, 99).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Tolv artiklar, fem från Finland, fyra från Norge och tre från Sverige, undersöker samband mellan symptom på eller diagnostiserad depression och/eller ångestsyndrom och berusningsdrickande hos barn (29, 48, 50, 58, 71, 78, 81, 94, 96-99). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 106 (även tabell S104 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i två av artiklarna från Finland (50, 94), och i en av artiklarna från Norge (58).

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland barn 14 år som har mer symptom på depression att berusningsdricka en till två gånger i månaden när de är 17–18 år än bland barn som har mindre symptom på depression i jämförelser mellan familjer (94). Skillnaderna mellan barn 17–18 år som hade mer symptom på depression och barn som hade mindre symptom på depression är inte statistiskt signifikanta för högre eller lägre frekvenser av konsumtion. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på depression och berusningsdrickande hos barn 17–18 år i jämförelser inom familjer.

Artikeln från Norge finner att det är vanligare bland barn 13‒17 år som har mer symptom på depression att berusningsdricka två år senare än bland barn som har mindre symptom på depression (58). Resultatet är från en ojusterad analys.

Den andra artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på depression och/eller ångestsyndrom och berusningsdrickande hos flickor och pojkar 15–16 år (50).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att ett av resultaten är från en ojusterad analys.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Finland och Norge (48, 67, 71, 94, 96-99), och i artiklarna från Sverige (29, 78, 81).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Två artiklar från Norge undersöker samband mellan symptom på eller diagnostiserad depression och/eller ångestsyndrom och högkonsumtion av alkohol hos barn (97, 99). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Tre artiklar, två från Finland och en från Norge, studerar samband mellan symptom på depression och/eller ångestsyndrom och skador av alkohol hos barn (39, 79, 99). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 107 (även tabell S105 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i en av artiklarna (39).

Artikeln finner att det är mindre vanligt bland pojkar 8 år som enligt deras föräldrar har mer symptom på depression och/eller ångestsyndrom att delges misstanke om rattfylleri när de är 16‒20 år än bland pojkar som har mindre symptom på depression och/eller ångestsyndrom. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på depression och/eller ångestsyndrom enligt lärare eller pojkarna själva och misstanke om rattfylleri hos pojkar 16‒20 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln från Finland (79), och i artikeln från Norge (99).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Två artiklar från Sverige studerar samband mellan symptom på depression och/eller ångestsyndrom och skador av alkohol hos unga vuxna (37, 42). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Här presenteras dels de 13 artiklar som syftar till att studera samband mellan symptom på eller diagnostiserad adhd och något av utfallen (29, 37, 39, 48, 49, 80, 85, 97, 100-104), dels den artikel som inkluderar symptom på eller diagnostiserad adhd som en mediator i den statistiska analysen (17).

Utfallen som studeras är debut, konsumtion, berusningsdrickande, högkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i tre av artiklarna (39, 49, 104).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan symptom på eller diagnostiserad adhd och skador av alkohol hos barn och unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna.

En artikel från Finland undersöker samband mellan symptom på adhd och debut för konsumtion av alkohol hos barn (17). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar, två från Finland och en från Norge, studerar samband mellan symptom på adhd och konsumtion av alkohol hos barn (67, 80, 100). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Sex artiklar, en från Finland, en från Norge och fyra från Sverige, undersöker samband mellan symptom på eller diagnostiserad adhd och berusningsdrickande hos barn (29, 48, 97, 101-103). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

En artikel från Norge undersöker samband mellan diagnostiserad adhd och högkonsumtion av alkohol hos barn (97). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Tre artiklar, två från Finland och en från Sverige, studerar samband mellan symptom på adhd och skador av alkohol hos barn (39, 85, 100). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 108 (även tabell S106 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i en av artiklarna från Finland (39).

Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på adhd enligt lärare och föräldrar och misstanke om rattfylleri hos pojkar 16‒20 år. Ett av resultaten är från en ojusterad analys.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation, och för att ett av resultaten är från en ojusterad analys.

Risken för systematiska fel är hög i den andra artikeln från Finland (100), och i artikeln från Sverige (85).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Tre artiklar, en från vardera Danmark, Finland och Sverige, studerar samband mellan symptom på eller diagnostiserad adhd och skador av alkohol hos unga vuxna (37, 49, 104). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 109 (även tabell S107 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln från Danmark (104), och medelhög i artikeln från Finland (49).

Artikeln från Danmark finner att det är vanligare bland flickor och pojkar 5 år eller äldre som har diagnostiserad adhd att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor respektive pojkar som inte har diagnostiserad adhd eller som inte har någon diagnostiserad psykisk sjukdom (104). Artikeln finner också att det är vanligare bland flickor och pojkar 5 år eller äldre som har diagnostiserad adhd och bipolär sjukdom eller schizofreni att få skador av alkohol som ung vuxen än bland flickor respektive pojkar som inte har någon diagnostiserad psykisk sjukdom. Det är även vanligare bland pojkar 5 år eller äldre som har diagnostiserad adhd och depression eller beteendestörning av utagerande slag att få av alkohol som ung vuxen än bland pojkar som inte har någon diagnostiserad psykisk sjukdom, medan det är mindre vanligt bland pojkar 5 år eller äldre som har diagnostiserad adhd och autism att få skador av alkohol som ung vuxen. Skillnaderna mellan unga vuxna kvinnor och män som har diagnostiserad adhd och någon av de andra psykiska sjukdomar som studeras, till exempel ångestsyndrom, och unga vuxna kvinnor respektive män som inte har någon diagnostiserad psykisk sjukdom är inte statistiskt signifikanta.

Artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på adhd och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor och män (49).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Sverige (37).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

h. Signifikant skillnad jämfört med endast diagnostiserad adhd

Här presenteras resultat från dels de 15 artiklar som syftar till att studera samband mellan på symptom på eller diagnostiserad beteendestörning av utagerande slag och något av utfallen (35, 38, 39, 48-50, 58, 67, 71, 77, 80, 85, 97, 99, 105), dels de sex artiklar som inkluderar symptom på beteendestörning av utagerande slag som en confounder eller mediator i den statistiska analysen (17, 19, 42, 52, 69, 101).

Utfallen som studeras är debut, konsumtion, berusningsdrickande, intensivkonsumtion, högkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallen, med några undantag.

Risken för systematiska fel är medelhög eller lägre i åtta av artiklarna (19, 39, 49, 50, 52, 58, 77, 105).

Narrativa synteser har gjorts för sambanden mellan symptom på eller diagnostiserad beteendestörning av utagerande slag och berusningsdrickande, intensivkonsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Artiklar om ett samband som har en hög risk för systematiska fel har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna.

En artikel från Finland undersöker samband mellan symptom på beteendestörning av utagerande slag och debut för konsumtion av alkohol hos barn (17). Resultat från artikeln presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln.

Fem artiklar, två från Finland och tre från Norge, studerar samband mellan symptom på beteendestörning av utagerande slag och konsumtion av alkohol hos barn (38, 67, 69, 80, 99). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Tolv artiklar, fyra från Finland, en från Island, fem från Norge och två från Sverige, studerar samband mellan symptom på eller diagnostiserad beteendestörning av utagerande slag och berusningsdrickande eller intensivkonsumtion av alkohol hos barn (19, 35, 38, 48, 50, 52, 58, 71, 77, 97, 99, 101). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 110 (även tabell S108 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i två av artiklarna från vardera Norge och Finland (19, 50, 52, 58), och i en av artiklarna från Sverige (77).

Artiklarna från Finland baseras på samma urval.

En av artiklarna från Norge finner att det är vanligare bland barn 13‒14 år som har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att intensivkonsumera alkohol ett år senare än bland barn som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag (52).

Den andra artikeln från Norge att det är vanligare bland barn 13‒17 år som har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att berusningsdricka två år senare än bland barn som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag (58). Resultatet är från en ojusterad analys.

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland barn 7‒8 år som har eller har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att berusningsdricka när de är 17‒18 år än bland barn som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag (19). Några av resultaten är från ojusterade analyser.

Artikeln från Sverige det är vanligare bland barn 13 år och 14 år som har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att berusningsdricka ett år senare än bland barn som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag i jämförelser mellan familjer (77). Artikeln finner också att det är vanligare bland barn 14 år som har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att berusningsdricka ett år senare än bland barn som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag jämförelser inom individer. Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på beteendestörning av utagerande och berusningsdrickande hos barn 14 år i jämförelser inom individer.

Den andra artikeln från Finland finner att det är vanligare bland pojkar 8 år som har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att berusningsdricka när de är 15–16 år än bland pojkar som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag (50). Artikeln hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på beteendestörning av utagerande slag och berusningsdrickande hos flickor 15–16 år.

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att några av resultaten är från ojusterade analyser.

Risken för systematiska fel är hög i de andra artiklarna från Finland, Norge och Sverige (38, 48, 71, 97, 99, 101), och i artikeln från Island (35).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Två artiklar från Norge undersöker samband mellan symptom på eller diagnostiserad beteendestörning av utagerande slag och högkonsumtion av alkohol hos barn (97, 99). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Fyra artiklar, två från Finland, en från Norge och en från Sverige, studerar samband mellan symptom på beteendestörning av utagerande slag och skador av alkohol hos barn (39, 85, 99, 105). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 111 (även tabell S109 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artiklarna från Finland (39, 105).

Artiklarna baseras på samma urval.

En av artiklarna finner att det är vanligare bland pojkar 8 år som har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att delges misstanke om rattfylleri när de är 16‒20 år än bland pojkar som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag (39).

Den andra artikeln finner att det är vanligare bland pojkar 8 år som stjäl saker ofta att delges misstanke om rattfylleri när de är 16‒20 år än bland pojkar som stjäl saker mer sällan (105).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artiklarna baseras på en enda studiepopulation.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna från Norge och Sverige (85, 99).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Tre artiklar, två från Finland och en från Sverige, undersöker samband mellan symptom på beteendestörning av utagerande slag och skador av alkohol hos unga vuxna (19, 42, 49). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 112 (även tabell S110 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är medelhög i artiklarna från Finland (19, 49).

En av artiklarna från Finland finner att det är vanligare bland barn 7–8 år som har mer symptom på beteendestörning av utagerande slag att få skador av alkohol som ung vuxen än bland barn som har mindre symptom på beteendestörning av utagerande slag (19).

Den andra artikeln från Finland hittar inget statistiskt signifikant samband mellan symptom på beteendestörning av utagerande slag och skador av alkohol hos unga vuxna kvinnor och män (49).

Resultaten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av risken för systematiska fel i artiklarna, och för att antalet studiepopulationer är litet.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Sverige (42).

Samtliga artiklar har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Två artiklar, en från Norge och en från Sverige, undersöker samband mellan andra psykiska besvär och sjukdomar än de som hittills har presenterats och något av utfallen (29, 97). Resultat från artiklarna presenteras i bilaga 5.

Andra psykiska besvär och sjukdomar som studeras är diagnostiserad anpassningsstörning eller reaktion på svår stress, autism och ätstörning.

Utfallen som studeras är berusningsdrickande och högkonsumtion av alkohol hos barn.

Risken för systematiska fel är hög i artiklarna.

Här presenteras resultat från de två artiklar som syftar till att studera samband mellan suicidförsök och skador av alkohol hos unga vuxna (26, 106).

Artiklarna använder olika definitioner och mått på exponeringen och utfallet.

Risken för systematiska fel är låg i en av artiklarna (26).

En narrativ syntes har gjorts för sambanden mellan suicidförsök och skador av alkohol hos unga vuxna.

Resultaten av översikten ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation.

Två artiklar, en från Danmark och en från Norge, studerar samband mellan suicidförsök och skador av alkohol hos unga vuxna (39, 106). Resultat från artiklarna presenteras i tabell 113 (även tabell S111 i bilaga 4, och bilaga 5).

Risken för systematiska fel är låg i artikeln från Danmark (26).

Artikeln finner att det är vanligare bland unga vuxna män som har gjort ett suicidförsök att dömas för rattfylleri än bland unga vuxna män som inte har gjort ett suicidförsök. Resultatet är från en ojusterad analys.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, bland annat på grund av att artikeln baseras på en enda studiepopulation, och för att resultatet är från en ojusterad analys.

Risken för systematiska fel är hög i artikeln från Norge (106).

Båda artiklarna har inkluderats i en okulär känslighetsanalys. Känslighetsanalysen påverkar inte tolkningen av resultaten.

Syftet med översikten är att identifiera risk och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige. Översikten har inkluderat 94 vetenskapliga artiklar baserade på longitudinella studier av barn och unga vuxna som bor i Norden, och har identifierat 24 riskfaktorer och 5 skyddsfaktorer. Det innebär att resultaten för dessa faktorer har bedömts vara tillförlitliga, och överförbarheten av resultaten till Sverige god. Risk- och skyddsfaktorerna sammanfattas under Vilka risk- och skyddsfaktorer har identifierats i översikten? De finns på olika nivåer i solfjädermodellen (figur 1), från individuella levnadsvanor till levnads- och arbetsförhållanden. Översikten tyder på att sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna ökar med antalet riskfaktorer som de har exponerats för när de var barn upp till en gräns, och med tiden mätt i år som de har exponerats för den riskfaktor där exponeringstid studeras.

Resultaten av översikten stämmer överlag väl överens med resultaten från dels litteraturöversikter av studier från hela världen om faktorer som tros påverka konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna (7, 8), dels upprepade tvärsnittsstudier från Norden om sådana faktorer (107). Härnäst följer en fördjupad diskussion av resultaten av översikten som är strukturerad efter solfjädermodellen.

En artikel undersöker samband mellan en faktor på nivå 1 i solfjädermodellen och konsumtion av alkohol (13). Faktorn är upplevd tillgänglighet till alkohol. Risken för systematiska fel är hög i artikeln. Att risken för systematiska fel är hög i artikeln innebär att vi inte har gjort någon narrativ syntes och att kunskapsläget har bedömts vara oklart. Att vi inte har identifierat några fler artiklar om faktorer på nivå 1 innebär att kunskapsläget om övriga faktorer på den här nivån också har bedömts vara oklart.

Forskning från andra delar av världen än Norden har identifierat flera risk- och skyddsfaktorer på nivå 1, exempelvis normer kring konsumtion av alkohol och tillgänglighet till alkohol på samhällsnivå (7, 8). Att dessa faktorer inte har identifierats i den här översikten ska inte tolkas som att de inte är risk- eller skyddsfaktorer utan betyder dels att det finns skäl att titta på vad grå litteratur och internationell forskning visar, dels att det behövs mer forskning om faktorer på nivå 1 hos barn och unga vuxna som bor i Norden.

Troligtvis finns det flera förklaringar till att det finns få artiklar om faktorer på nivå 1. En möjlig förklaring är att förändringar av normer är långsamma processer utan en given början och ett givet slut. Det gör dem utmanande att studera. Faktorer som påverkar tillgängligheten till alkohol på samhällsnivå kan vara lättare att studera, till exempel en förändring av punktskatten på alkohol. Samtidigt försvåras sådana studier av att förändringarna ofta är små, och att sambanden mellan dessa faktorer och konsumtion och skador av alkohol är komplexa. De påverkas av flera faktorer, exempelvis genomslag på priset och priskänslighet hos konsumenterna i fallet punktskatt på alkohol.

Flera artiklar undersöker samband mellan faktorer på nivå 2 i solfjädermodellen och konsumtion och skador av alkohol. Totalt har 18 riskfaktorer och 4 skyddsfaktorer på nivå 2 identifierats i översikten. Att ha bott i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde under en längre tid innan 7 års ålder verkar till exempel vara en riskfaktor för skador av alkohol hos unga vuxna. Att bo i en storstad verkar vara en skyddsfaktor för rattfylleri hos unga vuxna, men en riskfaktor för andra skador av alkohol. Även födelseland hos mamman kan vara både en riskfaktor och en skyddsfaktor för skador av alkohol hos unga vuxna beroende på var mamman är född. Att ha en mamma som är född i övriga Norden verkar vara en riskfaktor för skador av alkohol hos unga vuxna, medan att ha en mamma som är född utanför Norden verkar vara en skyddsfaktor.

Översikten tyder på att sannolikheten för att få skador av alkohol hos unga vuxna ökar med antalet riskfaktorer som de har exponerats för när de var barn upp till en gräns, och med tiden mätt i år som de har exponerats för den riskfaktor där exponeringstid studeras.

Resultatet att ha föräldrar som är födda i övriga Norden är en riskfaktor baseras på studier av födelsekohorter som är födda på 1970- och 80-talen (bilaga 5), och det är inte säkert att sambanden gäller även för yngre generationer. Att sambandet mellan exponering och utfall inte säkert gäller för andra generationer än de som studeras i studierna som artiklarna baseras på gäller även för övriga risk- och skyddsfaktorer som har identifierats i översikten.

De flesta av riskfaktorerna som har identifierats i översikten har även identifierats i studier från andra delar av världen än Norden (7, 8). Internationell forskning har dessutom identifierat flera ytterligare risk- och skyddsfaktorer på nivå 2, till exempel konsumtion av alkohol hos föräldrarna under graviditeten (108). Att dessa faktorer inte har identifierats i den här översikten ska inte tolkas som att de inte är risk- eller skyddsfaktorer utan betyder dels att det finns skäl att titta på vad forskning från andra delar av världen än Norden visar, dels att det behövs mer forskning om faktorer på nivå 2 hos barn och unga vuxna i Norden.

Flera artiklar undersöker samband mellan faktorer på nivå 3 i solfjädermodellen och konsumtion och skador av alkohol. Risken för systematiska fel har dock bedömts vara hög i merparten av artiklarna. Och för de samband som vi har kunnat göra en narrativ syntes har resultaten bedömts vara otillförlitliga, vilket innebär att kunskapsläget om samband mellan faktorer på nivå 3 och konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, har bedömts vara oklart.

Forskning från andra delar av världen än Norden har identifierat flera risk- och skyddsfaktorer på nivå 3, exempelvis kontroll hos föräldrarna och att föräldrarna bjuder på eller tillgängliggör alkohol (10, 11). Att dessa faktorer inte har identifierats i den här översikten ska inte tolkas som att de inte är risk- eller skyddsfaktorer utan betyder dels att det finns skäl att titta på vad grå litteratur och internationell forskning visar, dels att det behövs mer forskning om faktorer på nivå 3 hos barn och unga vuxna som bor i Norden. Vi har publicerat en så kallad ”Utblick folkhälsa” baserad på en systematisk litteraturöversikt av longitudinella studier från hela världen som tyder på att kontroll hos föräldrarna och att föräldrarna tillgängliggör alkohol för barnen minskar respektive ökar risken för konsumtion och skador av alkohol hos barn (109).

Flera artiklar undersöker samband mellan faktorer på nivå 4 i solfjädermodellen och konsumtion och skador av alkohol. Totalt har 3 riskfaktorer på nivå 4 identifierats i översikten. Tidigare konsumtion av alkohol verkar vara en riskfaktorer för berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol hos barn, och för skador av alkohol hos unga vuxna. Vi har valt att även placera konsekvenser av individuella levnadsvanor, till exempel skador av alkohol, på nivå 4. Översikten tyder på att tidigare skador av alkohol och kriminalitet är riskfaktorer för skador av alkohol hos unga vuxna.

Riskfaktorerna som har identifierats i översikten har även identifierats i studier från andra delar av världen än Norden (7, 8). Internationell forskning och upprepade tvärsnittsstudier från Norden har dessutom identifierat flera ytterligare risk- och skyddsfaktorer på nivå 4, till exempel konsumtion av cigaretter (7, 8, 107). Att dessa faktorer inte har identifierats i den här översikten ska inte tolkas som att de inte är risk- eller skyddsfaktorer utan betyder dels att det finns skäl att titta på vad forskning från andra delar av världen än Norden visar, dels att det behövs mer forskning om faktorer på nivå 4 hos barn och unga vuxna i Norden.

Flera artiklar undersöker samband mellan faktorer på nivå 5 i solfjädermodellen och konsumtion och skador av alkohol. Totalt har 3 riskfaktorer och 1 skyddsfaktor på nivå 5 identifierats i översikten. Översikten tyder på att symptom på beteendestörning av utagerande slag är en riskfaktor för rattfylleri hos pojkar. Att vara pojke och diagnostiserad adhd verkar vara riskfaktorer för skador av alkohol hos unga vuxna. Översikten tyder också på att förmåga att hantera stressfyllda situationer är en skyddsfaktor för skador av alkohol hos unga vuxna män (45). Faktorn har inte studerats hos unga vuxna kvinnor. Att vissa av risk- och skyddsfaktorerna som har identifierats i översikten inte säkert gäller för både flickor och pojkar betyder dels att det finns skäl att titta på vad grå litteratur och forskning från andra delar av världen än Norden visar, dels att det behövs mer forskning där sambanden studeras separat hos flickor och pojkar och unga vuxna kvinnor och män som bor i Norden.

Riskfaktorerna på nivå 5 som har identifierats i översikten har även identifierats i studier från andra delar av världen än Norden (7, 8). Internationell forskning har dessutom identifierat flera ytterligare risk- och skyddsfaktorer på nivå 5, exempelvis andra psykiska besvär och sjukdomar än symptom på beteendestörning av utagerande slag och diagnostiserad adhd (7, 8). Att dessa faktorer inte har identifierats i den här översikten ska inte tolkas som att de inte är risk- eller skyddsfaktorer utan betyder dels att det finns skäl att titta på vad grå litteratur och forskning från andra delar av världen än Norden visar, dels att det behövs mer forskning om faktorer på nivå 5 hos barn och unga vuxna som bor i Norden.

Sannolikheten för skador av alkohol är högre hos barn och unga vuxna som har exponerats för någon av riskfaktorerna som har identifierats i översikten än bland barn och unga vuxna som inte har exponerats. Men de flesta som har exponerats kommer inte att få skador av alkohol. Översikten visar till exempel att vara pojke är en riskfaktor för skador av alkohol hos unga vuxna, och att det är ungefär dubbelt så vanligt bland pojkar att få skador av alkohol som ung vuxen jämfört med bland flickor (tabell S90 i bilaga 4). Men trots att omkring hälften av befolkningen är män och andra hälften kvinnor så var andelen män och kvinnor i åldern 20–64 år med en indikation på beroende av alkohol i något register cirka 4 respektive 2 procent år 2006 (110).

Att sannolikheten för skador av alkohol är högre, i vissa fall flera gånger högre, hos barn och unga vuxna som har exponerats för någon av riskfaktorerna som har identifierats i översikten jämfört med bland barn och unga vuxna som inte har exponerats behöver alltså inte betyda att sannolikheten för skador av alkohol är hög hos dessa personer. Av samma skäl så behöver det inte betyda att sannolikheten för skador av alkohol är låg hos barn och unga vuxna som har exponerats för någon av skyddsfaktorerna som har identifierats i översikten.

Sambanden mellan risk- och skyddsfaktorerna som har identifierats i översikten och utfallen är komplexa. De påverkas av bakom- och mellanliggande faktorer. Sambanden mellan att ha bott i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde och skador av alkohol hos unga vuxna verkar till exempel påverkas av sämre förutsättningar för att få höga betyg i årskurs 9 och till att arbeta, studera eller yrkesträna som ung vuxen (44). Sambandet mellan att bo i storstad och rattfylleri hos unga vuxna påverkas troligtvis av delvis andra faktorer, till exempel ett mindre behov av en bil, än sambanden mellan att bo i en storstad och andra skador av alkohol. Sambanden mellan födelseland hos mamman och skador av alkohol hos unga vuxna kan antas påverkas av normer kring konsumtion av alkohol hos mamman, vilka kan skilja sig mellan personer som är födda i Norden och personer som är födda utanför Norden. Sambanden mellan att vara pojke och skador av alkohol hos unga vuxna beror troligtvis på såväl biologiska skillnader mellan flickor och pojkar som på andra aspekter av kön som är socialt och kulturellt betingade, exempelvis föreställningar och idéer om att det är maskulint att dricka mycket alkohol och att använda fysiskt våld i konfliktsituationer.

Resultaten av översikten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete. Information om hur ett kunskapsbaserat regionalt och lokalt förebyggande arbete kan utformas finns i Folkhälsomyndighetens snabbguide för ANDTS-prevention (111). Kartläggning av situationen i ett län, en region eller en kommun är grundläggande för arbetet. Översikten underlättar kartläggningen genom att identifiera faktorer som kan förklara förekomsten och utvecklingen av konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna. Resultaten av översikten stärker också betydelsen av att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer. Översikten tyder på att sannolikheten för skador av alkohol hos unga vuxna ökar med antalet riskfaktorer som de har exponerats för när de var barn upp till en gräns, och med tiden mätt i år som de har exponerats för den riskfaktor där exponeringstid studeras.

Folkhälsomyndigheten har nyligen sammanställt och sammanvägt kunskap om risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk och relaterade problem, samt debut för användning av tobak, hos barn och unga vuxna i Norden (112, 113). Översikterna på områdena alkohol, narkotika och tobak tyder på att flera av risk- och skyddsfaktorerna är gemensamma för två eller fler av områdena. Exempel på gemensamma riskfaktorer är en låg socioekonomisk position och psykisk sjukdom. Att flera av riskfaktorerna verkar vara gemensamma innebär att förebyggande arbete riktat mot dessa faktorer kan få större positiva effekter på hälsa än vad som kan förväntas utifrån effekterna på bruk och skador av varje enskild substans.

Myndigheten har nyligen även sammanställt kunskap om effektivitet och kostnadseffektivitet hos olika förebyggande åtgärder på alkoholområdet (114-116).

Att vara pojke och en låg utbildningsnivå är två av de riskfaktorer som har identifierats i översikten. Skador av alkohol är också vanligare bland män och personer som har en låg utbildningsnivå än bland kvinnor respektive personer som har en hög utbildningsnivå (3, 5). Att hälsan är ojämlikt fördelad mellan personer som har exponerats för riskfaktorerna som har identifierats i översikten och personer som inte har exponerats för riskfaktorerna tyder på att förebyggande arbete riktat mot dessa faktorer kan bidra till ökad jämlikhet i hälsa.

Översikten har både styrkor och svagheter. En styrka hos översikten är att ett krav för att en exponering ska identifieras som en risk- eller skyddsfaktor i översikten är att resultaten bedöms vara tillförlitliga, och överförbarheten av resultaten till Sverige god. En annan styrka är att ansatsen är bred. Översikten är inte begränsad till en viss exponering eller kategori av exponeringar undantaget arvsfaktorer, och tar närmast ett helhetsgrepp om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige.

En svaghet hos översikten är att den är kartläggande. Översikten skiljer sig från en systematisk översikt på i huvudsak två sätt. En skillnad är att en och inte två oberoende granskare har granskat och extraherat resultat från artiklarna. En annan oberoende granskare har dock kontrollerat bedömningen och resultaten för stickprov på cirka 20 procent av artiklarna. Den andra skillnaden är att ingen hänsyn har tagits till om delar av det vetenskapliga underlaget inte är publicerat, så kallad publikationsbias. Publikationsbias är sannolikt vanligt förekommande och kan medföra att effektstorlekarna överskattas (6).

En annan svaghet hos översikten är att vi inte har gjort några kvantitativa sammanvägningar av resultaten, det vill säga metaanalyser. Resultat av metaanalyser är mer pålitliga än resultat från enskilda studier eftersom de baseras på ett större antal personer och en större mängd data (6). Definitioner och mått på exponeringar och utfall mycket skiljer sig dock mycket mellan artiklarna. Det gör att metaanalyser blir svåra att genomföra, och kan medföra en låg samstämmighet mellan artiklarna.

En tredje svaghet hos översikten är att tillförlitligheten hos resultaten har bedömts utifrån informationen i artiklarna. Författarna har enbart kontaktats när det var oklart om en artikel var relevant utifrån granskning i fulltext eller om det framgår i en artikel att det finns statistiskt signifikanta resultat som inte presenteras i artikeln. Att bedömningen baseras på informationen i artiklarna innebär att det är validiteten hos artiklarna och inte studierna som artiklarna baseras på som har bedömts i översikten. Det gör att risken för systematiska fel kan reflektera avsaknad av information i artiklarna snarare än brister i studierna. Samtidigt är det en brist hos artiklarna om det saknas information för att göra en bedömning av validiteten hos studierna trots att det finns väl etablerade mallar för sådan rapportering (6).

En fjärde svaghet hos översikten är att den är begränsad till vetenskapliga artiklar. Det innebär att grå litteratur, exempelvis böcker, rapporter och artiklar som inte är publicerade i vetenskapliga tidskrifter, inte har identifierats i sökningarna med undantag för aktiva bokserier. Även publikationer baserade på myndighetens egna longitudinella studier såsom Swelogs (117) tillhör den kategorin. Vi har heller inte gått igenom referenslistorna i artiklarna som har inkluderats i översikten, så kallad snöbollning.

Trots att översikten har identifierat 24 riskfaktorer och 5 skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige är kunskapsläget om de flesta samband fortfarande oklart. Översikten har till exempel inte identifierat någon risk- eller skyddsfaktor på nivåerna 1 och 3 i solfjädermodellen. Att kunskapsläget om de flesta samband fortfarande är oklart innebär dels att det finns skäl att titta på vad grå litteratur och internationell forskning visar, dels att det behövs mer forskning om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna i Norden. Ny forskning behöver ta hänsyn till om sambanden gäller för både flickor och pojkar och unga vuxna kvinnor och män. Några områden där det finns behov av framtida forskning är:

• påverkan av nya sociala arenor, exempelvis sociala medier och onlinespel
• påverkan av att flytta hemifrån senare
• påverkan av normer, till exempel om det är socialt accepterat att inte dricka alkohol

Översikten har identifierat 24 riskfaktorer och 5 skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna, i Sverige. Risk- och skyddsfaktorerna finns på olika nivåer, från individuella levnadsvanor till levnads- och arbetsförhållanden. Exempel på riskfaktorer är låga betyg i årskurs 9, skador av alkohol eller narkotika, eller kriminalitet, hos en av föräldrarna, tidigare konsumtion av alkohol och att vara pojke. Skyddsfaktorerna är att ha en mamma som är född utanför Norden, bo i en storstad (skyddsfaktor för rattfylleri, men en riskfaktor för andra skador av alkohol), vara gravid, ha en gravid partner och förmåga att hantera stressfyllda situationer. Översikten tyder på att sannolikheten för att få skador av alkohol hos unga vuxna ökar med antalet riskfaktorer som de har exponerats för när de var barn upp till en gräns, och med tiden mätt i år som de har exponerats för den riskfaktor där exponeringstid studeras. Resultaten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete och att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer. Översikten kan underlätta kartläggning av situationen i ett län, en region eller en kommun genom identifiera faktorer som kan förklara förekomsten och utvecklingen av konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

1. Rehm J, Gmel GE, Gmel G, Hasan OSM, Imtiaz S, Popova S, et al. The relationship between different dimensions of alcohol use and the burden of diseasean update. Addiction (Abingdon, England). 2017;112(6):968-1001.
2. Ramboll. Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser - En beskrivande samhällsekonomisk studie. Ramboll Management Consulting AB; 2019.
3. Folkhälsomyndigheten. Socioekonomisk ojämlikhet i ohälsa kopplad till alkohol, narkotika och tobak: Folkhälsomyndigheten; 2019. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/socioekonomisk-ojamlikhet-i-ohalsa-kopplad-till-alkohol-narkotika-och-tobak/?
4. Folkhälsomyndigheten. Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9: Folkhälsomyndigheten; 2020. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skillnader-i-anvandning-av-alkohol-narkotika-och-tobak-bland-elever-i-arskurs-9/.
5. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling – årsrapport 2021: Folkhälsomyndigheten; 2021. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling--arsrapport-2021/.
6. SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. Available from: https://www.sbu.se/metodbok.
7. Hawkins JD, Catalano RF, Miller JY. Risk and Protective Factors for Alcohol and Other Drug Problems in Adolescence and Early Adulthood - Implications for Substance-Abuse Prevention. Psychol Bull. 1992;112(1):64-105.
8. Stone AL, Becker LG, Huber AM, Catalano RF. Review of risk and protective factors of substance use and problem use in emerging adulthood. Addictive behaviors. 2012;37(7):747-75.
9. Dahlgren G, Whitehead M. Policies and Strategies to Promote Social Equity in Health. Stockholm, Sweden: Institute for Futures Studies; 1991.
10. Sharmin S, Kypri K, Khanam M, Wadolowski M, Bruno R, Mattick RP. Parental Supply of Alcohol in Childhood and Risky Drinking in Adolescence: Systematic Review and Meta-Analysis. Int J Env Res Pub He. 2017;14(3).
11. Yap MBH, Cheong TWK, Zaravinos-Tsakos F, Lubman DI, Jorm AF. Modifiable parenting factors associated with adolescent alcohol misuse: a systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. Addiction (Abingdon, England). 2017;112(7):1142-62.
12. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter: Folkhälsomyndigheten; 2017. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/handledning-for-litteraturoversikter/.
13. Danielsson AK, Wennberg P, Tengstrom A, Romelsjo A. Adolescent alcohol use trajectories: Predictors and subsequent problems. Addictive behaviors. 2010;35(9):848-52.
14. Parra GR, Smith GL, Mason WA, Savolainen J, Chmelka MB, Miettunen J, et al. Profiles of Contextual Risk at Birth and Adolescent Substance Use. Journal of child and family studies. 2018;27(3):717-24.
15. Burdzovic Andreas J, Ask Torvik F, Ystrom E, Skurtveit S, Handal M, Martinez P, et al. Parental risk constellations and future alcohol use disorder (AUD) in offspring: A combined HUNT survey and health registries study. Psychology of addictive behaviors : journal of the Society of Psychologists in Addictive Behaviors. 2021.
16. Mason WA, January SA, Chmelka MB, Parra GR, Savolainen J, Miettunen J, et al. Cumulative contextual risk at birth in relation to adolescent substance use, conduct problems, and risky sex: General and specific predictive associations in a Finnish birth cohort. Addictive behaviors. 2016;58:161-6.
17. Mason WA, Patwardhan I, Smith GL, Chmelka MB, Savolainen J, January SA, et al. Cumulative contextual risk at birth and adolescent substance initiation: Peer mediation tests. Drug and alcohol dependence. 2017;177:291-8.
18. Parra GR, Smith GL, Mason WA, Savolainen J, Chmelka MB, Miettunen J, et al. Tests of linear and nonlinear relations between cumulative contextual risk at birth and psychosocial problems during adolescence. J Adolesc. 2017;60:64-73.
19. Parra GR, Patwardhan I, Mason WA, Chmelka MB, Savolainen J, Miettunen J, et al. Parental Alcohol Use and the Alcohol Misuse of their Offspring in a Finnish Birth Cohort: Investigation of Developmental Timing. Journal of youth and adolescence. 2020;49(8):1702-15.
20. Gauffin K, Hjern A, Vinnerljung B, Bjorkenstam E. Childhood Household Dysfunction, Social Inequality and Alcohol Related Illness in Young Adulthood. A Swedish National Cohort Study. PloS one. 2016;11(3):e0151755.
21. Seljamo S, Aromaa M, Koivusilta L, Rautava P, Sourander A, Helenius H, et al. Alcohol use in families: a 15-year prospective follow-up study. Addiction (Abingdon, England). 2006;101(7):984-92.
22. Ekblad M, Gissler M, Lehtonen L, Korkeila J. Prenatal smoking exposure and the risk of psychiatric morbidity into young adulthood. Archives of general psychiatry. 2010;67(8):841-9.
23. D'Onofrio BM, Rickert ME, Langstrom N, Donahue KL, Coyne CA, Larsson H, et al. Familial confounding of the association between maternal smoking during pregnancy and offspring substance use and problems. Archives of general psychiatry. 2012;69(11):1140-50.
24. Rissanen I, Paananen M, Harju T, Miettunen J, Oura P. Maternal smoking trajectory during pregnancy predicts offspring's smoking and substance use - The Northern Finland birth cohort 1966 study. Preventive medicine reports. 2021;23:101467.
25. Ekeus C, Olausson PO, Hjern A. Psychiatric morbidity is related to parental age: a national cohort study. Psychological medicine. 2006;36(2):269-76.
26. Christoffersen MN, Soothill K, Francis B. Risk factors for a first-time drink-driving conviction among young men: a birth cohort study of all men born in Denmark in 1966. Journal of substance abuse treatment. 2008;34(4):415-25.
27. Barclay K, Myrskyla M, Tynelius P, Berglind D, Rasmussen F. Birth order and hospitalization for alcohol and narcotics use in Sweden. Drug and alcohol dependence. 2016;167:15-22.
28. Hjern A, Lindblad F, Vinnerljung B. Suicide, psychiatric illness, and social maladjustment in intercountry adoptees in Sweden: a cohort study. Lancet (London, England). 2002;360(9331):443-8.
29. Gillander Gadin K, Hammarstrom A. Can school-related factors predict future health behaviour among young adolescents? Public health. 2002;116(1):22-9.
30. Gauffin K, Hemmingsson T, Hjern A. The effect of childhood socioeconomic position on alcohol-related disorders later in life: a Swedish national cohort study. Journal of epidemiology and community health. 2013;67(11):932-8.
31. Lindfors P, Minkkinen J, Katainen A, Rimpela A. Do maternal knowledge and paternal knowledge of children's whereabouts buffer differently against alcohol use? A longitudinal study among Finnish boys and girls. Drug and alcohol dependence. 2018;194:351-7.
32. Plenty S. Too much or too little? A short-term longitudinal study of youth's own economic resources and risk behaviour. J Adolesc. 2018;66:21-30.
33. Sourander A, Elonheimo H, Niemela S, Nuutila AM, Helenius H, Sillanmaki L, et al. Childhood predictors of male criminality: a prospective population-based follow-up study from age 8 to late adolescence. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. 2006;45(5):578-86.
34. Enstad F, Pedersen W, Nilsen W, von Soest T. Predicting early onset of intoxication versus drinking-A population-based prospective study of Norwegian adolescents. Addictive behaviors reports. 2017;6:1-7.
35. Kumpulainen K. Psychiatric symptoms and deviance in early adolescence predict heavy alcohol use 3 years later. Addiction (Abingdon, England). 2000;95(12):1847-57.
36. Pitkanen T, Kokko K, Lyyra AL, Pulkkinen L. A developmental approach to alcohol drinking behaviour in adulthood: a follow-up study from age 8 to age 42. Addiction (Abingdon, England). 2008;103 Suppl 1:48-68.
37. Impinen A, Makela P, Karjalainen K, Haukka J, Lintonen T, Lillsunde P, et al. The association between social determinants and drunken driving: a 15-year register-based study of 81,125 suspects. Alcohol and alcoholism (Oxford, Oxfordshire). 2011;46(6):721-8.
38. Pensola TH, Valkonen T. Mortality differences by parental social class from childhood to adulthood. Journal of epidemiology and community health. 2000;54(7):525-9.
39. Remes H, Martikainen P. Social determinants of mortality after leaving the parental home -- Childhood and current factors. Advances in Life Course Research. 2012;17(4):199-209.
40. Skogen JC, Sivertsen B, Hysing M, Heradstveit O, Bøe T. Economic Circumstances in Childhood and Subsequent Substance Use in Adolescence - A Latent Class Analysis: The youth@hordaland Study. Frontiers in psychology. 2019;10:1115.
41. Adalbjarnardottir S. Adolescent psychosocial maturity and alcohol use: quantitative and qualitative analysis of longitudinal data. Adolescence. 2002;37(145):19-53.
42. Adalbjarnardottir S, Hafsteinsson LG. Adolescents' perceived parenting styles and their substance use: Concurrent and longitudinal analyses. Journal of Research on Adolescence. 2001;11(4):401-23.
43. Adalbjarnardottir S, Rafnsson FD. Adolescent antisocial behavior and substance use: longitudinal analyses. Addictive behaviors. 2002;27(2):227-40.
44. Adalbjarnardottir S, Rafnsson FD. Perceived control in adolescent substance use: concurrent and longitudinal analyses. Psychology of addictive behaviors : journal of the Society of Psychologists in Addictive Behaviors. 2001;15(1):25-32.
45. Edwards AC, Lonn SL, Karriker-Jaffe KJ, Sundquist J, Kendler KS, Sundquist K. Time-specific and cumulative effects of exposure to parental externalizing behavior on risk for young adult alcohol use disorder. Addictive behaviors. 2017;72:8-13.
46. Karriker-Jaffe KJ, Lonn SL, Cook WK, Kendler KS, Sundquist K. Chains of risk for alcohol use disorder: Mediators of exposure to neighborhood deprivation in early and middle childhood. Health & place. 2018;50:16-26.
47. Karriker-Jaffe KJ, Lönn SL, Cook WK, Kendler KS, Sundquist K. Young men's behavioral competencies and risk of alcohol use disorder in emerging adulthood: Early protective effects of parental education. Development and psychopathology. 2020:1-14.
48. Wennber P, Andersson T, Bohman M. Psychosocial characteristics at age 10; differentiating between adult alcohol use pathways: a prospective longitudinal study. Addictive behaviors. 2002;27(1):115-30.
49. Zettergren P, Bergman LR, Wångby M. Girls' stable peer status and their adulthood adjustment: A longitudinal study from age 10 to age 43. International Journal of Behavioral Development. 2006;30(4):315-25.
50. Brunborg GS, von Soest T, Burdzovic Andreas J. Adolescent income and binge drinking initiation: prospective evidence from the MyLife study. Addiction (Abingdon, England). 2021;116(6):1389-98.
51. Long EC, Lonn SL, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. The role of parent and offspring sex on risk for externalizing psychopathology in offspring with parental alcohol use disorder: a national Swedish study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2018;53(12):1381-9.
52. Miettunen J, Murray GK, Jones PB, Maki P, Ebeling H, Taanila A, et al. Longitudinal associations between childhood and adulthood externalizing and internalizing psychopathology and adolescent substance use. Psychological medicine. 2014;44(8):1727-38.
53. Weitoft GR, Hjern A, Haglund B, Rosen M. Mortality, severe morbidity, and injury in children living with single parents in Sweden: a population-based study. Lancet (London, England). 2003;361(9354):289-95.
54. Latendresse SJ, Rose RJ, Viken RJ, Pulkkinen L, Kaprio J, Dick DM. Parenting mechanisms in links between parents' and adolescents' alcohol use behaviors. Alcoholism, clinical and experimental research. 2008;32(2):322-30.
55. Johansen ER. Relative age for grade and adolescent risky health behavior. Journal of health economics. 2021;76:102438.
56. Latvala A, Rose RJ, Pulkkinen L, Dick DM, Korhonen T, Kaprio J. Drinking, smoking, and educational achievement: cross-lagged associations from adolescence to adulthood. Drug and alcohol dependence. 2014;137:106-13.
57. Gauffin K, Vinnerljung B, Hjern A. School performance and alcohol-related disorders in early adulthood: a Swedish national cohort study. International journal of epidemiology. 2015;44(3):919-27.
58. Thern E, Ramstedt M, Svensson J. The associations between unemployment at a young age and binge drinking and alcohol-related problems. European journal of public health. 2020;30(2):368-73.
59. Sellstrom E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. European journal of public health. 2011;21(6):812-4.
60. Manhica H, Lundin A, Danielsson AK. Not in education, employment, or training (NEET) and risk of alcohol use disorder: a nationwide register-linkage study with 485 839 Swedish youths. BMJ open. 2019;9(10):e032888.
61. Danielsson AK, Romelsjo A, Tengstrom A. Heavy episodic drinking in early adolescence: gender-specific risk and protective factors. Substance use & misuse. 2011;46(5):633-43.
62. Brunborg GS, Mentzoni RA, Froyland LR. Is video gaming, or video game addiction, associated with depression, academic achievement, heavy episodic drinking, or conduct problems? Journal of behavioral addictions. 2014;3(1):27-32.
63. Edwards AC, Ohlsson H, Svikis DS, Sundquist J, Sundquist K, Kendler KS. Protective Effects of Pregnancy on Risk of Alcohol Use Disorder. The American journal of psychiatry. 2019;176(2):138-45.
64. Latendresse SJ, Rose RJ, Viken RJ, Pulkkinen L, Kaprio J, Dick DM. Parental socialization and adolescents’ alcohol use behaviors: Predictive disparities in parents’ versus adolescents’ perceptions of the parenting environment. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology. 2009;38(2):232-44.
65. Rose RJ, Dick DM, Viken RJ, Pulkkinen L, Kaprio J. Drinking or abstaining at age 14? A genetic epidemiological study. Alcoholism, clinical and experimental research. 2001;25(11):1594-604.
66. Dick DM, Pagan JL, Viken R, Purcell S, Kaprio J, Pulkkinen L, et al. Changing environmental influences on substance use across development. Twin research and human genetics : the official journal of the International Society for Twin Studies. 2007;10(2):315-26.
67. Latendresse SJ, Rose RJ, Viken RJ, Pulkkinen L, Kaprio J, Dick DM. Examining the etiology of associations between perceived parenting and adolescents' alcohol use: Common genetic and/or environmental liabilities? Journal of Studies on Alcohol and Drugs. 2010;71(3):313-25.
68. Dickson DJ, Laursen B, Stattin H, Kerr M. Parental Supervision and Alcohol Abuse Among Adolescent Girls. Pediatrics. 2015;136(4):617-24.
69. Kaltiala-Heino R, Koivisto AM, Marttunen M, Frojd S. Pubertal timing and substance use in middle adolescence: a 2-year follow-up study. Journal of youth and adolescence. 2011;40(10):1288-301.
70. Hiatt C, Laursen B, Stattin H, Kerr M. Best friend influence over adolescent problem behaviors: Socialized by the satisfied. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology. 2017;46(5):695-708.
71. Brunborg GS, Burdzovic Andreas J. Increase in time spent on social media is associated with modest increase in depression, conduct problems, and episodic heavy drinking. Journal of Adolescence. 2019;74:201-9.
72. Kiuru N, Burk WJ, Laursen B, Salmela-Aro K, Nurmi J-E. Pressure to drink but not to smoke: Disentangling selection and socialization in adolescent peer networks and peer groups. Journal of Adolescence. 2010;33(6):801-12.
73. Laursen B, Hafen CA, Kerr M, Stattin H. Friend influence over adolescent problem behaviors as a function of relative peer acceptance: To be liked is to be emulated. Journal of Abnormal Psychology. 2012;121(1):88-94.
74. Sourander A, Jensen P, Ronning JA, Elonheimo H, Niemela S, Helenius H, et al. Childhood bullies and victims and their risk of criminality in late adolescence: the Finnish From a Boy to a Man study. Archives of pediatrics & adolescent medicine. 2007;161(6):546-52.
75. Svensson Å, Warne M, Gillander Gådin K. Longitudinal Associations Between Energy Drink Consumption, Health, and Norm-Breaking Behavior Among Swedish Adolescents. Frontiers in public health. 2021;9:597613.
76. Turner R, Daneback K, Skarner A. Assessing reciprocal association between drunkenness, drug use, and delinquency during adolescence: Separating within- and between-person effects. Drug and alcohol dependence. 2018;191:286-93.
77. Edwards AC, Larsson H, Lichtenstein P, Kendler KS. Early environmental influences contribute to covariation between internalizing symptoms and alcohol intoxication frequency across adolescence. Addictive behaviors. 2011;36(3):175-82.
78. Liskola J, Haravuori H, Lindberg N, Kiviruusu O, Niemelä S, Karlsson L, et al. The predictive capacity of AUDIT and AUDIT-C among adolescents in a one-year follow-up study. Drug and alcohol dependence. 2021;218:108424.
79. Strandheim A, Bratberg GH, Holmen TL, Coombes L, Bentzen N. The influence of behavioural and health problems on alcohol and drug use in late adolescence - a follow up study of 2 399 young Norwegians. Child and adolescent psychiatry and mental health. 2011;5(1):17.
80. Richmond AD, Laursen B, Kerr M, Stattin H. Depressive Symptoms Anticipate Changes in the Frequency of Alcohol Intoxication Among Low-Accepted Adolescents. J Stud Alcohol Drugs. 2015;76(4):585-93.
81. Riala K, Hakko H, Isohanni M, Jarvelin MR, Rasanen P. Teenage smoking and substance use as predictors of severe alcohol problems in late adolescence and in young adulthood. The Journal of adolescent health : official publication of the Society for Adolescent Medicine. 2004;35(3):245-54.
82. Moan IS, Norstrom T, Storvoll EE. Alcohol use and drunk driving: the modifying effect of impulsivity. J Stud Alcohol Drugs. 2013;74(1):114-9.
83. Viken RJ, Kaprio J, Rose RJ. Personality at ages 16 and 17 and drinking problems at ages 18 and 25: genetic analyses of data from Finn Twin16-25. Twin research and human genetics : the official journal of the International Society for Twin Studies. 2007;10(1):25-32.
84. Eklund JM, Klinteberg BA. Childhood behaviour as related to subsequent drinking offences and violent offending: a prospective study of 11- to 14-year-old youths into their fourth decade. Criminal behaviour and mental health : CBMH. 2003;13(4):294-309.
85. Norstrom T, Pape H. Associations between adolescent heavy drinking and problem drinking in early adulthood: implications for prevention. J Stud Alcohol Drugs. 2012;73(4):542-8.
86. Savage JE, Kaprio J, Korhonen T, Pulkkinen L, Rose RJ, Verhulst B, et al. The effects of social anxiety on alcohol and cigarette use across adolescence: Results from a longitudinal twin study in Finland. Psychology of addictive behaviors : journal of the Society of Psychologists in Addictive Behaviors. 2016;30(4):462-74.
87. Dick DM, Rose RJ, Viken RJ, Kaprio J. Pubertal timing and substance use: associations between and within families across late adolescence. Developmental psychology. 2000;36(2):180-9.
88. Savage JE, Rose RJ, Pulkkinen L, Silventoinen K, Korhonen T, Kaprio J, et al. Early maturation and substance use across adolescence and young adulthood: A longitudinal study of Finnish twins. Development and psychopathology. 2018;30(1):79-92.
89. Zettergren P, Bergman LR. Adolescents with high IQ and their adjustment in adolescence and midlife. Research in Human Development. 2014;11(3):186-203.
90. Boson K, Wennberg P, Fahlke C, Berglund K. Personality traits as predictors of early alcohol inebriation among young adolescents: Mediating effects by mental health and gender-specific patterns. Addictive behaviors. 2019;95:152-9.
91. Rogne AF, Pedersen W, Von Soest T. Intelligence, alcohol consumption, and adverse consequences. A study of young Norwegian men. Scandinavian journal of public health. 2021;49(4):411-8.
92. Mustanski BS, Viken RJ, Kaprio J, Rose RJ. Genetic influences on the association between personality risk factors and alcohol use and abuse. Journal of Abnormal Psychology. 2003;112(2):282-9.
93. Kumpulainen K, Roine S. Depressive symptoms at the age of 12 years and future heavy alcohol use. Addictive behaviors. 2002;27(3):425-36.
94. Sihvola E, Rose RJ, Dick DM, Pulkkinen L, Marttunen M, Kaprio J. Early-onset depressive disorders predict the use of addictive substances in adolescence: a prospective study of adolescent Finnish twins. Addiction (Abingdon, England). 2008;103(12):2045-53.
95. Edwards AC, Sihvola E, Korhonen T, Pulkkinen L, Moilanen I, Kaprio J, et al. Depressive symptoms and alcohol use are genetically and environmentally correlated across adolescence. Behavior genetics. 2011;41(4):476-87.
96. Frojd S, Ranta K, Kaltiala-Heino R, Marttunen M. Associations of social phobia and general anxiety with alcohol and drug use in a community sample of adolescents. Alcohol and alcoholism (Oxford, Oxfordshire). 2011;46(2):192-9.
97. Sihvola E, Rose RJ, Dick DM, Korhonen T, Pulkkinen L, Raevuori A, et al. Prospective relationships of ADHD symptoms with developing substance use in a population-derived sample. Psychological medicine. 2011;41(12):2615-23.
98. Chang Z, Lichtenstein P, Larsson H. The effects of childhood ADHD symptoms on early-onset substance use: a Swedish twin study. Journal of abnormal child psychology. 2012;40(3):425-35.
99. Noren Selinus E, Molero Y, Lichtenstein P, Larson T, Lundstrom S, Anckarsater H, et al. Childhood Symptoms of ADHD Overrule Comorbidity in Relation to Psychosocial Outcome at Age 15: A Longitudinal Study. PloS one. 2015;10(9):e0137475.
100. Noren Selinus E, Molero Y, Lichtenstein P, Anckarsater H, Lundstrom S, Bottai M, et al. Subthreshold and threshold attention deficit hyperactivity disorder symptoms in childhood: psychosocial outcomes in adolescence in boys and girls. Acta psychiatrica Scandinavica. 2016;134(6):533-45.
101. Pape H, Norstrom T. Associations between emotional distress and heavy drinking among young people: A longitudinal study. Drug and alcohol review. 2016;35(2):170-6.
102. Heradstveit O, Skogen JC, Hetland J, Stewart R, Hysing M. Psychiatric Diagnoses Differ Considerably in Their Associations With Alcohol/Drug-Related Problems Among Adolescents. A Norwegian Population-Based Survey Linked With National Patient Registry Data. Frontiers in psychology. 2019;10:1003.
103. Ottosen C, Petersen L, Larsen JT, Dalsgaard S. Gender Differences in Associations Between Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Substance Use Disorder. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. 2016;55(3):227-34.e4.
104. Sourander A, Fossum S, Ronning JA, Elonheimo H, Ristkari T, Kumpulainen K, et al. What is the long-term outcome of boys who steal at age eight? Findings from the Finnish nationwide "From A Boy To A Man" birth cohort study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2012;47(9):1391-400.
105. Heradstveit O, Skogen JC, Bøe T, Hetland J, Pedersen MU, Hysing M. Prospective associations between childhood externalising and internalising problems and adolescent alcohol and drug use: The Bergen Child Study. NAD Nordic Studies on Alcohol and Drugs. 2018;35(5):357-71.
106. Nrugham L, Holen A, Sund AM. Prognosis and psychosocial outcomes of attempted suicide by early adolescence: a 6-year follow-up of school students into early adulthood. J Nerv Ment Dis. 2015;203(4):294-301.
107. Raitasalo K, Kraus L, Bye EK, Karlsson P, Tigerstedt C, Torronen J, et al. Similar countries, similar factors? Studying the decline of heavy episodic drinking in adolescents in Finland, Norway and Sweden. Addiction (Abingdon, England). 2021;116(1):62-71.
108. SBU. Fetalt alkoholsyndrom (FAS) och Fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) - Tillstånd och insatser - En systematisk översikt och utvärdering ur ett socialt, medicinskt, ekonomiskt och etiskt perspektiv: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. Available from: https://www.sbu.se/contentassets/eecb897f2d724bd0a8eace46c950b94d/fetalt_alkoholsyndrom_fetala_alkoholspektrumstorningar_2016.pdf.
109. Folkhälsomyndigheten. Föräldraskapsfaktorer kan påverka konsumtion av alkohol och relaterade problem hos ungdomar: Folkhälsomyndigheten; 2017. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/foraldraskapsfaktorer-kan-paverka-konsumtion-av-alkohol-och-relaterade-problem-hos-ungdomar/.
110. Folkhälsomyndigheten. Alkohol- och narkotikaberoende - Förekomst, överlappning och demografiska skillnader enligt register över öppen- och slutenvård, läkemedelsuttag, sjuk- eller aktivitetsersättning och lagförda brott: Folkhälsomyndigheten; 2019. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/a/alkohol--och-narkotikaberoende/.
111. Folkhälsomyndigheten. Att lyckas med ANDTS-prevention - En snabbguide för lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete baserad på European drug prevention quality standards (EDPQS): Folkhälsomyndigheten; 2021. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/a/att-lyckas-med-andts-prevention--snabbguiden/.
112. Folkhälsomyndigheten. Riskfaktorer för ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem - En litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden om barn och unga vuxna: Folkhälsomyndigheten; 2021. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/riskfaktorer-for-ungas-narkotikabruk-och-narkotikarelaterade-problem-/?pub=100854.
113. Folkhälsomyndigheten. Faktorer som kan påverka att barn och unga börjar använda tobak - Detta har studerats i Norden: Folkhälsomyndigheten; 2021. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/faktorer-som-kan-paverka-att-barn-och-unga-borjar-anvanda-tobak--detta-har-studerats-i-norden/.
114. Folkhälsomyndigheten. Hur kan vi skjuta fram minderårigas alkoholdebut och minska deras alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador? - En kartläggande litteraturöversikt av metoder som används i Sverige: Folkhälsomyndigheten; 2020. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hur-kan-vi-skjuta-fram-minderarigas-alkoholdebut-och-minska-deras-alkoholkonsumtion-och-alkoholrelaterade-skador/.
115. Folkhälsomyndigheten. Kan minimipris per enhet vara en policyåtgärd som minskar ojämlikhet i alkoholrelaterad hälsa? - En systematisk litteraturöversikt: Folkhälsomyndigheten; 2020. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kan-minimipris-per-enhet-vara-en-policyatgard-som-minskar-ojamlikhet-i-alkoholrelaterad-halsa--en-systematisk-litteraturoversikt/.
116. Folkhälsomyndigheten. Hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) - Litteraturöversikt om kostnadseffektivitet: Folkhälsomyndigheten; 2020. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsoekonomiska-utvarderingar-av-forebyggande-insatser-inom-omradena-alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-om-pengar-andts--litteraturoversikt-om-kostnadseffektivitet/.
117. Folkhälsomyndigheten. Swelogs befolkningsstudie – Swedish longitudinal gambling study: Folkhälsomyndigheten. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/vad-vi-gor-inom-andts/spel/swelogs-befolkningsstudie/.

• Bilaga 1 Sökdokumentation
• Bilaga 2 Mallar för bedömning av validitet hos artiklarna
• Bilaga 3 Resultat från bedömning av validitet hos artiklarna (PDF, 211 kB)
• Bilaga 4 Resultat till underlag för de narrativa synteserna och känslighetsanalyserna i översikten (PDF, 1,2 MB)
• Bilaga 5 Resultat för samtliga faktorer som studeras i artiklarna

Du som vill ta del av bilagor 1, 2 och 5 kan beställa dem via e-post till info@folkhalsomyndigheten.se. Ange artikelnummer och publikationens titel. Om utlämnandet innebär en avgift kommer du att meddelas detta.