Det behövs ett strategiskt och aktivt arbete för att få till mer rörelse i vardagen och bryta långvariga perioder av stillasittande. Den här publikationen visar hur olika sektorer och verksamheter kan bidra till jämlika möjligheter till fysisk aktivitet. Ett stöd för det nationella, regionala och lokala arbetet med att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet.

Ingen aktör kan ensamt åstadkomma ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittandet. Att skapa samhälleliga förutsättningar kräver ett arbete inom flera sektorer och på alla nivåer i samhället. Det handlar om den fysiska och social miljön och det sociala sammanhang i vilket människor lever och verkar. En förskola och skola där barn och unga får lust att leka och lära och möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga. Arbetsplatser som stimulerar till mindre stillasittande och mer rörelse under arbetsdagen, och arbetsgivare som möjliggör för arbetstagare att bli mer fysiskt aktiva. Det handlar även om att stimulera till mer rörelse och minskat stillasittande i vård- och omsorgskedjan. En hälso- och sjukvård och socialtjänst som ser till patienters och brukares behov och förmåga oavsett ålder och funktionsnedsättning. Samhälleliga förutsättningar handlar också om att skapa jämlika och goda möjligheter att delta i aktiviteter på fritiden som ger tillfälle till fysisk aktivitet och utevistelse.

Det krävs ett långsiktigt arbete för att åstadkomma ett samhälle med jämlika förutsättningar och möjligheter till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Samverkan mellan organisationer och aktörer inom offentlig och privat sektor och civilsamhället är gynnsamt för arbetet. I slutat av varje avsnitt ges exempel på pågående arbeten och länkar till mer information.

Folkhälsomyndigheten lanserade i juni 2021 svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Riktlinjerna är ett kunskapsstöd som kan användas i det nationella, regionala och lokala arbetet med att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet. Med denna publikation vill vi underlätta för verksamheter att tillämpa riktlinjerna, genom att synliggöra hur olika sektorer bidrar till arbetet. Det handlar om åtgärder och insatser från myndigheter och nationella organisationer som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande inom olika sektorer. Vi ger även exempel på samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhället. Målgrupper är beslutsfattare samt organisationer och aktörer inom offentlig och privat sektor och civilsamhället. Tanken är att denna publikation ska vara ett levande dokument som kan uppdateras med aktuell information.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö
Avdelningschef, avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

I de svenska riktlinjerna för fysisk aktivitet och stillasittande ingår rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas. I riktlinjerna presenteras kunskap om hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar människors hälsa, liksom aktuell statistik för befolkningen i stort. Även förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande i olika befolkningsgrupper berörs.

För att skapa jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande är det viktigt att veta vilka faktorer som underlättar respektive hindrar människor från att vara fysiskt aktiva. Det kan handla om människors fysiska, sociala och kulturella miljö och om socioekonomiska resurser. Arbetet med att skapa mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande behöver bedrivas inom och mellan många samhällssektorer och på många olika nivåer. Det kan till exempel handla om samhällsplanering för trygga, tillgängliga och inspirerande miljöer, insatser som främjar fysisk aktivitet i förskola och skola, möjligheter till fysisk aktivitet på arbetstid, samt om att synliggöra och förändra begränsande normer. Inom vården, äldreomsorgen och stödet till personer med funktionsnedsättning handlar det om råd och stöd för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande till patienter och brukare. Det krävs ett långsiktigt arbete för att åstadkomma ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. En nyckelfaktor för att lyckas är samverkan mellan flera nationella och regionala aktörer, liksom mellan olika kommunala och regionala förvaltningar med verksamhet som kan främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, vuxna och äldre. Samverkan behöver inkludera både offentlig och privat sektor, samt civilsamhället.

Genom god planering kan samhällen utformas så att den fysiska och sociala miljön främjar fysisk aktivitet. Markanvändning, transportsystem och arkitektur påverkar hur man rör sig, liksom utomhus- och inomhusmiljöers form och design. Människor är till exempel mer fysiskt aktiva i vardagen om gång- och cykelbanor, promenadstråk, grönområden, träningsanläggningar och annan service är lättillgängliga och trygga. Det har också visat sig att skillnader i fysisk aktivitet mellan olika befolkningsgrupper minskar när det finns goda möjligheter att röra sig utomhus.

Samhällsplanering berör flera politikområden, och olika lagar, ramverk och vägledningar ger stöd för fysisk och social samhällsplanering. Styrdokumenten tydliggör hur samhällets utformning kan och bör främja fysisk aktivitet på och runt offentliga platser och inrättningar, förskolor och skolor, hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens lokaler, fritids-, tränings- och idrottsanläggningar och arbetsplatser. Fysisk aktivitet är även en indikator i uppföljningen av det transportpolitiska målet att transportsystemet ska bidra till en ökad hälsa.

En vanlig vardagsaktivitet är aktiv transport, alltså att gå eller cykla för att transportera sig från en plats till en annan. En infrastruktur som ger möjligheter att gå och cykla i vardagen främjar fysisk aktivitet och är särskilt viktigt för ungas och äldres möjligheter att leva aktivt, upprätthålla sociala relationer och vara självständiga och oberoende. En annan viktig del i samhällsplaneringen är att människor har tillgång till olika naturmiljöer och möjligheter att vistas i dem.

Rådet för hållbara städer består av elva nationella myndigheter samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och länsstyrelserna. Rådet har i uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling. Mer information:

Rådet för hållbara städer (hallbarstad.se)

Boverket tagit fram ett underlag om hur kunskap om anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid kan utvecklas, samlas och förmedlas. Mer information:

Miljöer för idrott och fritid (Boverket.se)

Flera myndigheter och aktörer arbetar för att förverkliga strategin för ökad och säker cykling. Trafikverket har i uppdrag att leda det nationella cykelrådet, ta fram informations- och utbildningsmaterial och följa cyklandets utveckling i Sverige. Mer information:

Attraktiv, smidig och säker cykling (Trafikverket.se)

Trafikanalys ansvarar för resvaneundersökningen, RVU Sverige. Den handlar om människors dagliga resande (inklusive gång och cykel) – vid vilka tidpunkter resorna görs, vilka färdsätt som används och vad som är syftet med resan. Mer information:

Resvaneundersökningen (Trafikanalys.se)

Vår vardagsrörelse har minskat under de senaste decennierna. Både barn och vuxna tillbringar en stor del av sin vakna tid i stillasittande aktiviteter, till exempel studier, arbete, skärmbaserad underhållning och motoriserade transporter. Att sitta ner är invant i våra arbetsuppgifter, transportmönster och fritidsaktiviteter. Sittande i samband med studier, läsning, hantverk, pyssel och lek är viktigt för vår sociala och kognitiva utveckling. Med rörelsevariation och aktiva pauser minskar riskerna med långvarigt stillasittande.

Skolverkets läroplaner normerar och ger riktlinjer för hur barn och ungas rörelseförmåga ska utvecklas. I förskolans läroplan anges att barnen ska få förutsättningar för att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Därigenom ska barnen få möjlighet att uppleva rörelseglädje och utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.

I läroplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (grundsärskola, sameskola och specialskola samt förskoleklass och fritidshem) anges att skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Inom ämnet idrott och hälsa ska eleverna få förutsättningar för att utveckla allsidiga rörelseförmågor och god kroppsuppfattning. Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Detta innebär att flera av skolans ämnen, liksom förskoleklassen och fritidshemmet, har ett gemensamt ansvar för att främja fysisk aktivitet och utveckla elevernas rörelseförmåga under grundskoleutbildningen. Det finns flera exempel på att skolor medvetet arbetar för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om utomhuspedagogik, pulshöjande inslag i undervisningen, aktiviteter under raster och samverkan mellan skola och fritidshem. För gymnasieskolan och gymnasiesärskolan anger läroplanen att skolan ska sträva efter att ge eleverna förutsättningar för regelbunden fysisk aktivitet. Skolan ska även se till att varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa när de avslutar sin gymnasieutbildning.

Aktörer inom förskola och skola har möjligheter att främja fysisk aktivitet genom att utforma och anpassa ordinarie verksamhet och aktiviteter så att de stimulerar alla barn och elever till mer rörelse och minskat stillasittande. Insatser inom förskola och skola kan nå alla barn, oavsett socioekonomiska förutsättningar, och har på så sätt en viktig kompensatorisk roll. Utformningen av inomhus- och utomhusmiljöer har stor betydelse för att skolan ska kunna stimulera till rörelse genom hela dagen. Skolgårdar behöver utformas på ett sådant sätt att de tillgodoser behoven hos olika åldrar, och det behöver finnas miljöer som även lockar äldre barn och ungdomar till rörelse. Säkra och trygga skolvägar underlättar för barn och ungdomar att gå eller cykla till och från skolan.

För elevhälsans arbete har Socialstyrelsen och Skolverket gemensamt tagit fram en vägledning som kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsoarbetet. Enligt vägledningen är det viktigt att skolan ger eleverna möjlighet till daglig fysisk aktivitet och utevistelse, samtidigt som elevhälsan ska verka för att skolan har utemiljöer som stimulerar till fysisk aktivitet.

Målet för arbetslivspolitiken är att både kvinnor och män i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet. Grunden för arbetsmiljöarbetet är att skapa organisationer och arbetsplatser med goda arbetsmiljöförhållanden, som främjar ett hälsosamt och hållbart arbetsliv. Ett sätt att uppnå en god arbetsmiljö långsiktigt är en välfungerande samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap är ansvariga myndigheter inom arbetsmiljöområdet. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) och organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna har möjlighet att påverka arbetets upplägg, genomförande och arbetsbelastning, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning. Arbetsgivaren ska även se till att arbetstagarna har kunskaper om vilka risker olämpliga arbetsställningar, till exempel långvarigt stillasittande medför. I föreskrifterna finns också regler om arbetsställningar och arbetsrörelser samt modeller för att bedöma sittande, stående och gående arbete. Arbetsgivare ska systematiskt undersöka arbetsmiljön, bedöma risker för ohälsa och olycksfall, genomföra åtgärder och följa upp dessa. I arbetsmiljöarbetet ska möjligheten till variation av arbetsställningar och arbetsrörelser beaktas. Det är också viktigt att det finns ett könsperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet, eftersom kvinnor och män, även inom samma yrke, ofta har olika arbetsuppgifter.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har till uppgift att ansvara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvärdering och analys i syfte att bidra till att kunskap om arbetsmiljö kommer till användning i praktiken. Samverkan sker bland annat med arbetsmarknadens parter, företagshälsovården och forskargrupper. Myndigheten tar fram riktlinjer och vägledningar för hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Företagshälsovården genomför hälsoundersökningar och kan även ge stöd till verksamheter i det hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbetet.

I Sverige har tjänstesektorn blivit allt större, och arbeten som tidigare varit fysiskt krävande har blivit mer kognitivt krävande och den digitala arbetsmiljön har utvecklats. Långvarigt stillasittande under arbetstid förekommer inte bara inom tjänstesektorn utan även bland till exempel yrkesförare och industriarbetare. Stillasittande arbete ökade under coronapandemin i och med övergången till arbete hemifrån. Distansarbetet förväntas bli allt vanligare även efter pandemin och även vid arbete hemifrån är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön. Aktiva pauser är exempel på åtgärder som främjar rörelsevariation och återhämtning vid stillasittande (eller stillastående) arbete. Enligt dagens kunskapsläge verkar det räcka med några minuters rörelsepaus var 30:e minut för att gynna koncentration och välbefinnande och motverka negativa effekter på hälsan vid långvarigt stillasittande.

Insatser på arbetsplatsen som främjar fysisk aktivitet och minskat stillasittande kan vara riktade mot sociala interaktioner, organisationens struktur och kultur och arbetsplatsens fysiska arbetsmiljö och omgivning. Sådana organisatoriska insatser syftar till att arbetsmiljön ska underlätta hälsosamma val genom att ge möjlighet till fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Det kan till exempel handla om rörelsepauser på möten, lunchpromenader med kollegor och tillgång till cykelförvaring och omklädningsrum. Andra sätt att få in rörelse och variation under arbetsdagen är att använda gåband, kontorscyklar eller andra tekniska åtgärder så som headset för promenadmöten och stolar som möjliggör ett dynamiskt sittande. Fördelen med denna typ av insatser är att de når de flesta medarbetare. Insatser som riktas mot organisation, rutiner och processer kan också leda till mer varaktig förändring.

Insatser på arbetsplatser kan även handla om att erbjuda kunskap och kompetens för att stödja medarbetare till att förändra sitt beteende. Arbetsgivare har en viktig roll när det gäller att stimulera till regelbunden fysisk aktivitet, oavsett om det sker på arbetet eller fritiden. Att stimulera till fysik aktivitet under arbetstid kan gynna de som av olika anledningar har svårt att hitta tid och motivation till det på fritiden, eller som saknar ekonomiska möjligheter. För småbarnsföräldrar kan det exempelvis vara en fördel att kunna vara fysiskt aktiv under arbetsdagen i stället för på kvällen. Människor har olika möjligheter, behov och önskemål, och därför är det önskvärt med olika insatser på olika nivåer.

Boverkets digitala exempelsamling ger inspiration och kunskap om planering, utformning och förvaltning av goda lärmiljöer. Mer information:

Skolor och förskolor – exempelsamling (boverket.se)

Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Boverket genomfört en nationell kartläggning av skolgårdars storlek och utformning. Mer information:

Nationell kartläggning visar att skolgårdarna krymper (boverket.se)

Skolverkets inspirationsmaterial Mer rörelse i skolan ger exempel på hur skolor kan arbeta med mer rörelse under skoldagen; före, under, mellan och efter lektioner. Materialet vänder sig till rektorer och lärare. Mer information:

Mer rörelse i skolan (skolverket.se)

Skolverket ska genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan. För huvudmän finns statsbidrag för hälsofrämjande skolutveckling att söka hos Skolverket. Mer information:

Statsbidrag för likvärdig skola (skolverket.se)

Riksidrottsförbundet arbetar för mer rörelse i skolan, för att förbättra folkhälsan, välbefinnandet och skolresultaten. Satsningen görs i anslutning till skoldagen och leds på regional nivå av distriktsidrottsförbunden i samverkan med kommuner och andra huvudmän. Mer information:

Rörelsesatsning i skolan (rf.se)

Friluftsrörelsen spelar en viktig roll för att skapa intresse och möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig i naturen. Svenskt Friluftsliv bedriver verksamhet för att stärka skolors och elevers förutsättningar för daglig rörelse. Mer information:

Svenskt Friluftsliv.se

Arbetsmiljöstrategin En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 innehåller bland annat delmålet: Ett hälsosamt arbetsliv – arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande. Mer information:

En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 (regeringen.se)

Tillsammans med Arbetsmiljöverket, arbetsmarknadens parter, Prevent och Sunt Arbetsliv driver Myndigheten för arbetsmiljökunskap EU kampanjen Friska arbetsplatser belastar rätt för att öka medvetenheten om arbetsrelaterade belastningsbesvär. Kampanjens tema för år 2021 är stillasittande arbete. Mer information:

Friska arbetsplatser belastar rätt 2020-2022 (mynak.se)

Myndigheten för arbetsmiljökunskaps vägledning Upphandling och genomförande av hälsoundersökningar och Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen är framtagna för att kvalitetssäkra hälsoundersökningar vi arbetsplatsen. Mer information:

Upphandling och genomförande av evidensbaserade hälsoundersökningar – en vägledning för beställare (mynak.se)

Riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen (mynak.se)

Statistik från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning av befolkningens levnadsförhållanden beskriver arbetsmiljö och stillasittande arbete för olika grupper i befolkningen. Mer information:

Nio av tio nöjda med sitt jobb (scb.se)

Ett hälsofrämjande, befolkningsinriktat arbete ger goda förutsättningar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att påverka ojämlikheter i hälsa. I det hälsofrämjande arbetet ingår att stimulera till mer rörelse och minskat stillasittande i hela vård- och omsorgskedjan. Utifrån ett jämlikhetsperspektiv är det angeläget att alla grupper i befolkningen uppmärksammas och ges möjlighet att förebygga och undvika ohälsa genom fysisk aktivitet. Hit hör även anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående och som genom deras anhörigengagemang kan ha begränsade möjligheter att vara fysiskt aktiva.

Regioner och kommuner är enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) skyldiga att bedriva hälso- och sjukvård. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, samt att hälso- och sjukvården ska arbeta hälsofrämjande och förebygga ohälsa. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård fokuserar på att vårdens samlade insatser bidrar till bättre hälsa för den enskilde och för befolkningen och inte enbart på sjukdomsbehandlande åtgärder. Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för stöd vid prioriteringar och val av behandlingar och metoder. Sedan 2011 finns nationella riktlinjer med rekommendationer om åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor.

Många hälsoproblem hänger samman med ohälsosamma levnadsvanor så som otillräcklig fysisk aktivitet. Personer i social och ekonomisk utsatthet har ökad risk att utveckla ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsens uppföljning av hur de nationella riktlinjerna följs visar att många fler skulle behöva få stöd att ändra sina levnadsvanor. För patienter som bedöms vara otillräckligt fysiskt aktiva kan det handla om att ge råd och stöd till beteendeförändring och ordinera fysisk aktivitet. Ordination av fysisk aktivitet kan användas i kombination med annan behandling, eller i vissa fall ersätta läkemedel. Hälso- och sjukvårdens arbete med fysisk aktivitet i främjande, förebyggande och behandlande syfte har genom åren utvecklats utifrån regionala och lokala förutsättningar, och sker ofta i samverkan med förenings- och intresseorganisationer och andra lokala aktörer.

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda personer får det stöd och den hjälp som de behöver för att uppnå en skälig levnadsnivå enligt Socialtjänstlagen, SoL (SFS 2001:453) eller goda levnadsvillkor enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (SFS 1993:387). Personer med stöd utifrån SoL eller LSS ska få möjlighet att vara delaktiga i beslut om och genomförandet av insatser, oavsett ålder och funktionsnedsättning och insatserna behöver anpassas utifrån individuella behov och förutsättningar. Ett övergripande mål för socialtjänsten är att insatser ska inriktas på att utveckla enskildas egna resurser. I praktiken kan det innebära att stödja brukare att göra vardagens göromål av egen kraft, istället för att göra saker åt hen. Med ett stödjande perspektiv finns en stor potential att främja mer rörelse och minskat stillasittande bland äldre och personer med funktionsnedsättning.

I SoL finns bestämmelse om en Nationell värdegrund för äldreomsorgen. I Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden anges att den som bedriver socialtjänst bör beakta att ”personalen ger den äldre personen stöd i att upprätthålla sitt oberoende, t.ex. genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt”, samt att personalen ”skapar förutsättningar för den äldre personen att uppleva en meningsfull tillvaro, alltifrån möjligheten att utöva någon fysisk aktivitet till att han eller hon kan leva enligt sin kultur, livsåskådning och tro”. För funktionshinderområdet finns mål i LSS och SoL som kan uttryckas i termer som exempelvis goda eller skäliga levnadsvillkor, leva som andra och delaktighet i samhällslivet. Dessa målsättningar och allmänna råd i både SoL och LSS ger utrymme för både rörelse, utevistelse, rekreation och fritidsaktiviteter.

Gemensamt för många äldre och personer med stöd från funktionhindersomsorgen är att de är beroende av stöd från andra för att vara fysiskt aktiva och minska sitt stillasittande. Insatserna kan vara praktiskt stöd vid förflyttning och träning men också handla om att motivera till rörelse och minskat stillasittande. Stöd och hjälp med att vidmakthålla eller förbättra den rörelseförmåga som finns kan ge ökad livskvalitet och välbefinnande. I bedömning av brukarens behov bör även deltagande i sociala sammanhang, och rekreation och fritidsaktiviteter beaktas.

För att främja fysisk aktivitet och motverka de negativa effekterna av långvarigt stillasittande kan handläggare och utförare inom socialtjänsten behöva kunskap och stöd. Lokala riktlinjer kan ge vägledning för verksamhetschefer och personal som arbetar till exempel inom daglig verksamhet, på gruppboenden eller som personlig assistent. Genom att utforma och anpassa ordinarie verksamheter och aktiviteter kan främjandet av fysisk aktivitet och minskat stillasittande bli en integrerad del i ordinarie arbete.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer får hälso- och sjukvården rekommendationer om hur de kan stödja personer som behöver förändra en ohälsosam vana. Mer information:

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsen tar fram verktyg, stöd och kunskap om hur hälso- och sjukvårdspersonal kan ge råd och samtala med patienter om fysisk aktivitet. Mer information:

Stöd för samtal om fysisk aktivitet (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsens vägledning Dagverksamhet för personer med demens ger exempel på hur kommunernas dagverksamheter kan utformas så att de bidrar till att stimulera till fysisk aktivitet. Mer information:

Dagverksamhet för personer med demenssjukdom (socialstyrelsen.se)

Vårdhund kan användas som en allmän insats för personer i särskilt boende och stimulera till rörelse och till promenader. Mer information:

Vårdhund för personer i särskilt boende (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsen har tagit fram spel som på ett lekfullt sätt inspirerar hälsosamma mat- och rörelsevanor, Bra vanor! Tänk stort börja smått. Ett praktiskt material för verksamheter som erbjuder insatser enligt LSS eller SoL. Mer information:

Bra vanor! Tänk stort – börja smått – Ett praktiskt material för att inspirera till hälsosamma mat- och rörelsevanor (socialstyrelsen.se)

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) består av Sveriges regioner. HFS tar fram kunskap, verktyg och webbutbildningar om hur fysisk aktivitet kan användas i främjande, förebyggande och behandlande syfte. Mer information:

Fysisk aktivitet (hfsnatverket.se)

På 1177 Vårdguiden finns information och inspiration till ökad fysisk aktivitet i vardagen och tips på övningar för att träna balans, rörlighet, cirkulation och styrka. Mer information:

Rörelse är livsviktigt (1177.se)

Stillasittande aktiviteter dominerar fritiden i allt större grad, en stor del av tiden ägnas åt skärmbaserad underhållning och digital kommunikation. Pulshöjande aktiviteter, till exempel i samband med motion och träning, står för en mycket liten del av dygnets timmar. För att motverka långvarigt stillasittande behövs därför regelbundna aktivitetspauser även under fritiden. Detta gäller även barn och vuxna som uppfyller rekommendationerna om pulshöjande fysisk aktivitet.

I Sverige finns lång tradition av att främja fysisk aktivitet och utevistelse genom friluftsorganisationer och idrottsrörelsens verksamheter. Utöver det finns många organisationer, föreningar och studieförbund med aktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet, exempelvis pensionärsorganisationer. I regeringens mål för friluftspolitiken (Skr. 2012/13:51) ingår att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Allemansrätten är en viktig förutsättning för att nå målet. Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna myndigheters och aktörers arbete för att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet. Ett uttalat intresse i arbetet är att lyfta det tätortsnära friluftslivet, i omedelbar anslutning till människors boende och vardag. Svenskt Friluftsliv och Riksidrottsförbundet är paraplyorganisationer för de två stora folkrörelserna friluftslivet och idrottsrörelsen. Inom idrottsrörelsen pågår ett utvecklingsarbete med målet att alla oavsett bakgrund, ålder, kön, ambitionsnivå eller andra förutsättningar har möjlighet att idrotta i förening under hela livet.

All fysisk aktivitet är förknippad med vissa risker, framförallt skador i samband med fritidsaktiviteter. Skaderisken kan minska med en gradvis ökning av aktivitetsnivå och intensitet. Det finns inga större risker med att ägna sig åt fysisk aktivitet när den är anpassad till hälsotillstånd och fysisk funktion, och hälsofördelarna överväger riskerna.

Genom att stödja föreningslivet kan regionala och kommunala förvaltningar stimulera till ökad fysisk aktivitet för alla åldersgrupper. Det finns en stor potential i att utveckla det främjande och preventiva arbetet inom både befintliga och nya verksamheter. För att lyckas behövs samverkan mellan flera aktörer, och man behöver inkludera offentlig, privat och idéburen sektor med verksamhet som kan främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Utifrån ett jämlikhetsperspektiv ska ingen diskrimineras från att delta i fritidsverksamheter. Lika möjligheter innebär att universella insatser till hela befolkningen behöver anpassas till olika gruppers behov och förmåga.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlade organisation med 19 distrikt och 72 specialidrottsförbund. Målsättningen är att vara en rörelse för livslångt idrottande. En särskild satsning görs för att utveckla verksamheter som erbjuder idrott för äldre. Mer information:

• Riksidrottsförbundet (rf.se)
• Idrott för äldre (rf.se)

Naturvårdverket samordnar myndigheter och aktörer som bidrar till friluftslivsarbetet. Mer information:

Friluftsliv (naturvardsverket.se)

Svenskt Friluftsliv företräder 27 ideella friluftsorganisationer, som verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Luften är fri är ett projekt som Svenskt Friluftsliv driver tillsammans med Naturvårdsverket. Syftet är att få fler människor att utöva friluftsliv och öka medvetenheten om friluftslivets värden och allemansrätten. Mer information:

• Friluftslivet — en av Sveriges största folkrörelser (svensktfriluftsliv.se)
• Luften är fri (svensktfriluftsliv.se)

Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) beskriver befolkningens fritidsaktiviteter utifrån undersökningar av befolkningens levnadsförhållanden (ULF-SILC och Barn-ULF). Mer information:

• Friluftsliv, idrott och kulturvanor (statistikdatabasen.scb.se)
• Vistelser i skog och mark 2018–2019 - I tätort och landsbygd och ur ett ekonomiskt perspektiv (scb.se)
• Barns fritid och kulturella besök (statistikdatabasen.scb.se)

Civilsamhället och ideella föreningar är viktiga aktörer i det lokala arbetet för att stimulera till fysisk aktivitet under fritiden. På många orter sker samverkan mellan kommunala förvaltningar och privata aktörer för att stödja civilsamhällets arbete. För mer information hänvisas till respektive kommun.