Denna rapport är en del i Folkhälsomyndighetens uppföljning av konsekvenser av covid-19-pandemin på folkhälsan. Rapporten handlar om det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete som utfördes av länsstyrelser, kommuner och stadsdelar under 2020.

Många länsstyrelser uppgav att insatserna inom ANDT-samordningen och tillsynsverksamheten minskade under året, men nästan alla bedömde också att arbetet förändrades eller ställdes om. Många länsstyrelser gav exempel på ökade insatser under 2020, till exempel att de genomförde fler digitala utbildningar och gav mer råd och stöd till kommunerna.

En majoritet av kommunerna uppgav minskade ANDT-insatser, särskilt för målgrupperna föräldrar, barn och unga samt personal i kommunal verksamhet. Men många kommuner uppgav också att verksamhet ställdes om, oftast mot målgruppen barn och unga. Inom den kommunala tillsynsverksamheten var det området tillståndsprövning och tillsyn över servering av alkohol som hade störst ökning av insatser och förändringar i arbetet. Ökningen förklarades främst av nya uppgifter med anledning av smittskyddsåtgärder och tillfällig lagstiftning.

Genomgående ser vi en digital omställning i regional och kommunal verksamhet för att nå ut och genomföra insatser under pandemin.

Kommunernas minskade insatser verkar inte ha några tydliga samband med sociodemografiska förhållanden. Däremot uppgav fler stora kommuner, kommuner med hög andel utbildade och kommuner där hushållen hade högre inkomster en ökning av insatser inom ANDT-förebyggande arbete och inom tillståndsprövning och tillsyn över servering av alkohol. Förändrad eller omställd verksamhet visar ett mönster ur ett jämlikhetsperspektiv. I små kommuner och kommuner med låga utbildnings- och inkomstnivåer var det överlag mindre vanligt att uppge att insatser eller verksamheter förändrats eller ställts om.

Det var vanligare att kommuner med mer tid för samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet uppgav att insatser påverkats under 2020. Ju mer avsatt arbetstid, desto högre andel av kommunerna uppgav att arbetet minskat, ökat och förändrats.

Vi har utgått från uppgifter från Länsrapportens undersökning för verksamhetsåret 2020. Där fanns tre frågor om hur covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder hade påverkat det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet, inklusive tillsyn enligt alkohollagen och lagen om tobak och liknande produkter.

Kommunernas uppgifter har också analyserats utifrån ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga mot bakgrund av socioekonomiska och demografiska förhållanden som inkomst, utbildning och befolkningsstorlek. Vi har även analyserat kopplingen mellan arbetstid för övergripande samordning och planering av ANDT-arbetet och hur kommunerna bedömer pandemins påverkan på insatserna.

This report is part of the Public Health Agency of Sweden’s follow-up of the impact of the covid-19 pandemic on public health. The report deals with health promotion and the preventive ANDT (alcohol, drugs, doping, and tobacco) work carried out by county administrative boards, municipalities and city district councils during 2020.

Many county administrative boards reported a reduction of efforts concerning ANDT coordination and supervisory work during the year, but almost all of them also assessed that efforts had changed or adapted. Many county administrative boards also reported increased activities for example; more web based (online) education and an increase in support and guidance to the municipalities.

A majority of the municipalities reported a decrease in ANDT efforts, especially aimed at groups such as parents, children and young people, and staff working for the municipality. However, many municipalities also reported that efforts were adapted, more often those efforts aimed at children and young people. Some municipalities reported an increase in supervisory activities such as permits licensing and inspections of premises serving alcohol. This increase in activities was mainly due to new tasks in line with temporary legislation and infection control measures.

Throughout, we see more of a digital approach when municipalities and county administrative boards reach out and implement activities during the pandemic.

There does not seem to be any obvious correlation between the reduction in municipal activities and socio-demographic conditions. However, there was an increase in preventive ANDT work, permit processing and inspections of premises serving alcohol in many larger municipalities and municipalities with a greater proportion of residents with higher educational backgrounds and higher incomes. Changed or adapted activities show a pattern from an equality perspective. Generally, smaller municipalities and municipalities where residents had lower levels of education and lesser incomes reported overall less of changed or adapted activities.

It was more common for municipalities with more time allocated to the coordination and planning of preventive ANDT work to report that their efforts were affected during 2020. The greater the proportion of work hours allocated, the higher the number of municipalities stating that work had decreased, increased, and changed.

We base our study on a survey comprising data collected from all Swedish municipalities, city district councils in Göteborg and Stockholm and all county administrative boards concerning their work during 2020. The report included three questions on how covid-19 and the measures taken to limit the spread of the virus had affected the health promotion and preventive ANDT work, including inspections conducted under the Swedish Alcohol Act and the Act on Tobacco and Similar Products.

Data from municipalities has also been analysed from an equality perspective, i.e., with reference to socio-economic and demographic conditions such as income, educational background and population size. In addition, we have analysed the correlation between time allocated to coordination and planning of preventive ANDT work and how municipalities assess the impact of the pandemic on health promotion efforts and preventive work.

Under 2020 drabbades Sverige av covid-19-pandemin. För att begränsa smittspridning och förebygga sjukdom sattes det in smittskyddsåtgärder som påverkade såväl individer som verksamheter. Det regionala och lokala hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet fick under året hantera flera utmaningar för att verka och nå ut med insatser.

I denna rapport redovisar vi hur länsstyrelser, kommuner och stadsdelar bedömer att det regionala och lokala hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet påverkades av pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder under 2020. Vi undersöker också om kommunernas demografiska och socioekonomiska förhållanden kan kopplas till skillnader i hur deras verksamheter påverkades.

Vi tror att nationella, regionala och lokala beslutsfattare och praktiker har nytta av erfarenheterna som gjordes under 2020 och kan använda dem som underlag till strategisk planering och utveckling av ANDT-arbetet. Förhoppningen är att det som framkommer i våra analyser bidrar till detta.

Ansvarig chef har varit Anna Månsdotter vid enheten för spelprevention och samordning ANDTS.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö
Avdelningschef, Avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

Den 1 februari 2020 klassificerades covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom i Sverige, och den 11 mars klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. Detta fick konsekvenser för såväl hälso- och sjukvården som många andra av samhällets funktioner. De smittskyddsåtgärder som sattes in påverkade också det hälsofrämjande och förebyggande alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete (ANDT-arbete) som utförs av länsstyrelser, kommuner och stadsdelar.

I Sverige förekom en bred smittspridning av covid-19 under våren 2020, med en minskning under sommaren, följt av ytterligare ökad smittspridning under hösten och vintern. Utifrån antal rapporterade fall under 2020 kan vi se att alla Sveriges kommuner drabbades men i olika utsträckning. Kartan illustrerar antal fall av konstaterad covid-19 per 10 000 invånare för varje kommun i landet. De 25 procent mest drabbade kommunerna återges som ”hög”, och de 25 procent minst drabbade kommunerna återges som ”låg”. Övriga 50 procent av kommunerna är ”medel”. Flest fall per 10 000 invånare fanns i storstadslänen, Jönköpings län och Gävleborgs län.

Figur 1. Karta över antal konstaterade covid-19-fall per 10 000 invånare under 2020.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Även om antalet fall skiljer sig åt mellan kommunerna har alla påverkats av samhällets åtgärder för att begränsa smittspridning och förebygga sjukdom i covid-19. Även om vi har haft lokala allmänna råd hade vi under 2020 i stora delar samma åtgärder oberoende var du befann dig i Sverige. Med detta som bakgrund genomförde länsstyrelser, kommuner och stadsdelar sitt hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete under 2020.

Mycket av folkhälsoarbetet bedrivs på regional och lokal nivå. Länsstyrelserna samordnar och utvecklar det ANDT-förebyggande arbetet i länet och stödjer kommunerna i deras ANDT-arbete. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn av kommunerna och för att ge råd och stöd inom länet enligt alkohollagen och lagen om tobak och liknande produkter, och ska även samordna det förebyggande arbetet på alkohol- och tobaksområdet med tillsynsverksamheten. Kommunerna är huvudsakliga utförare av det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet, inklusive alkohol- och tobakstillsyn. Det handlar exempelvis om insatser inom omsorg, skola och förskola och socialtjänst. Kommunerna samverkar också med olika myndigheter och andra aktörer inklusive ideella organisationer.

Denna rapport ingår i Folkhälsomyndighetens studie av pandemins konsekvenser på folkhälsan (1) och är en fördjupning med fokus på det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete som utförs av länsstyrelser, kommuner och stadsdelar.

För en bredare blick på hur folkhälsoarbetet påverkades under 2020 hänvisar vi till rapporten "Konsekvenser av covid-19-pandemin på lokalt och regionalt folkhälsoarbete".I rapporten analyseras uppgifter som samlats in från kommuner, regioner, nätverk och organisationer genom enkäter och intervjuer. En del av de uppgifter från Länsrapportens undersökning som vi använder i vår studie ingår också i denna rapport. Sammanfattningsvis visade resultaten på att ett stort antal insatser till flera målgrupper ställdes in eller pausades, men över tid ställdes folkhälsoarbetet om och många insatser ersattes med andra alternativ (2).

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur länsstyrelsernas och kommunernas ANDT-arbete och arbete inom tillsynsverksamheterna påverkades av covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna under 2020. Med hjälp av kommunernas beskrivningar av verksamheten under 2020 vill vi också få en bättre förståelse för vilka insatser och målgrupper som berördes.

Att analysera covid-19-pandemins konsekvenser för ANDT-arbetet kan påverka hur insatser inom ANDT-området genomförs och utvecklas, både under och efter pandemin. Detta kan få betydelse för förutsättningarna att uppnå de folkhälsopolitiska målen om en god och jämlik hälsa.

Från tidigare analyser vet vi att kommuner med en mer utsatt sociodemografisk situation (till exempel små kommuner och kommuner där hushållens inkomster i genomsnitt är låga) i mindre utsträckning har ett hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete (3). I denna rapport undersöker vi om skillnader i påverkan på insatser inom ANDT-arbetet under 2020 kan ses utifrån kommunernas olika sociodemografiska förhållanden.

En viktig förutsättning för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete är att det drivs av personal som har kompetens, tid och mandat (4). I de kommuner som avsätter mer arbetstid är aktivitetsnivån högre och strukturen för arbetet bättre (5). Utifrån kommunernas uppgifter om arbetstid för den övergripande samordningen och planeringen av ANDT-arbete under 2020 vill vi undersöka kopplingen mellan arbetstid och pandemins påverkan på kommunernas insatser på ANDT-området.

Resultaten i denna rapport utgår från analyser av data som samlats in i Folkhälsomyndighetens årliga webbaserade undersökning kallad Länsrapportens undersökning. Det är en totalundersökning som vänder sig till landets 21 länsstyrelser och 290 kommuner och till stadsdelarna i Göteborg och Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta fram underlag för uppföljning av den nationella politik som berör alkohol, narkotika, dopning och tobak.

Insamlingen av data pågick från 20 november 2020 till 19 februari 2021. Svarsfrekvenser på de delenkäter som har inkluderats i resultatredovisningen var genomgående höga. Alla länsstyrelser har lämnat uppgifter. De kommunala delenkäterna hade svarsfrekvenser på 82–91 procent. Svarsfrekvensen på delenkäten till stadsdelarna i Stockholm och Göteborg var 96 procent.

I undersökningen för verksamhetsåret 2020 inkluderades tre frågor om hur covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder hade påverkat ANDT-arbetet inklusive tillsyn; om arbetet hade minskat, ökat respektive förändrats. Frågorna bygger på de frågor som ställdes i en datainsamling under hösten 2020 i vilken uppgifter samlades in från regioner och folkhälsonätverk som sedan analyserades och presenterades i rapporten "Konsekvenser av covid-19-pandemin på lokalt och regionalt folkhälsoarbete" (2). Frågorna har anpassats till de respondenter och frågeområden som Länsrapportens undersökning omfattar, det vill säga insatser kopplade till ANDT-arbete inklusive tillsynsverksamhet enligt alkohollagen och lagen om tobak och liknande produkter. Motivet för att utgå från liknande frågeställningar kring pandemins påverkan under verksamhetsåret var att vi ville kunna jämföra hur insatser i olika folkhälsorelevanta verksamheter hade påverkats under året.

På den regionala nivån besvarades frågorna av länsstyrelsernas ANDT-samordningsfunktion och tillsynshandläggare i tre olika delenkäter. På lokal nivå besvarades frågorna av samordnare i kommuner och stadsdelar och av kommunala tillsynshandläggare i fem delenkäter. Av de länsstyrelser, kommuner och stadsdelar som lämnade uppgifter i undersökningen var det få som inte lämnade svar på de tre frågorna om konsekvenser av covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna.

Nedanstående exempel på hur de tre frågorna om påverkan formulerades kommer från den kommunala delenkäten om det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. Formatet användes i övriga delenkäter med anpassning till verksamhetsområde. De kommuner som svarat ”ja” på en fråga om påverkan fick därefter en följdfråga med möjlighet att ge exempel i fritext på hur arbetet påverkats. Kommunerna fick svara på alla tre frågorna om påverkan (minskning, ökning respektive förändring).

1. Var det några hälsofrämjande eller förebyggande insatser på ANDT-området under 2020 i din kommun som minskade till följd av covid-19-pandemin? Svarsalternativen: Ja/Nej/Kan inte bedöma/Vet inte

Följdfråga om ja: uppge några exempel på insatser där minskning skedde under 2020 som en konsekvens av pandemin eller smittskyddsåtgärderna. Beskriv också gärna kort på vilket sätt denna minskning skedde.

2. Var det några hälsofrämjande eller förebyggande insatser på ANDT-området under 2020 i din kommun som ökade till följd av covid-19-pandemin? Svarsalternativen: Ja/Nej/Kan inte bedöma/Vet inte

Följdfråga om ja: uppge några exempel på insatser där ökning skedde under 2020 som en konsekvens av pandemin eller smittskyddsåtgärderna. Beskriv också gärna kort på vilket sätt denna ökning skedde.

3. Var det några hälsofrämjande eller förebyggande insatser på ANDT-området under 2020 i din kommun som förändrades till följd av covid-19-pandemin? Svarsalternativen: Ja/Nej/Kan inte bedöma/Vet inte

Följdfråga om ja: uppge några exempel på insatser där förändring skedde under 2020 som en konsekvens av pandemin eller smittskyddsåtgärderna. Beskriv också gärna kort på vilket sätt denna förändring skedde.

I analyserna ingår tre undersökningsvariabler för att belysa kommunernas förutsättningar utifrån demografiska och socioekonomiska förhållanden. Vi använder i den här rapporten uttrycket sociodemografiska variabler och avser då befolkningsstorlek (6), inkomst (7) och utbildning (8). Dessa variabler har valts för att kunna dela in kommunerna i olika kategorier och analysera skillnader ur ett jämlikhetsperspektiv. Kommunerna har delats in i kategorierna låg, medel och hög utifrån nivån för:

• andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning (tre år eller längre)
• hushållens mediannettoinkomst
• befolkningsstorlek.

Indelningen utgår från percentiler (25:e och 75:e), vilket gör att antalet kommuner i respektive kategori alltid är detsamma. Däremot kan de specifika kommuner som hamnar i en viss kategori variera beroende på vilken variabel som analyseras.

I tabell 1 redovisas fördelningen för de tre sociodemografiska undersökningsvariablerna. Här framgår minimum, maximum och median samt 25:e och 75:e percentilen. De två sistnämnda utgör gränserna för indelningen av kommunerna i kategorierna låg, medel och hög.

I denna studie har vi använt kommunernas rapporterade arbetstid för samordning och planering av kommunens övergripande ANDT-arbete som en av undersökningsvariablerna. Det är en återkommande fråga i Länsrapportens undersökning och den ställs i delenkäten om kommunens ANDT-förebyggande arbete. Frågan är formulerad:

• Hur mycket arbetstid avsatte kommunen under 2020 för övergripande samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet?

Respondenten uppger arbetstid i procent av en heltid eller i totalt antal timmar på hela verksamhetsåret. För att kommunernas uppgifter ska bli jämförbara räknas uppgiften om till årsarbetskraft där 1 motsvarar en heltid under ett verksamhetsår och till exempel 0,5 motsvarar en halvtid.

Vi har delat in kommunerna i tre kategorier låg, medel och hög utifrån rapporterad arbetstid. Av tabell 2 framgår minimum, maximum och median samt 25:e och 75:e percentilen. Indelningen utgår från percentiler där kategori låg är kommuner upp till 25:e percentilen och kategori hög är från 75:e percentilen.

I tabell 3 redovisas korrelationer (samband) mellan undersökningsvariabler med Spearmans korrelationskoefficienter. Korrelationskoefficienten kan anta ett värde mellan -1 och 1. Ett värde på 1 motsvarar en perfekt positiv linjär korrelation, vilket innebär att ett högt värde på en variabel ger ett högt värde på en annan variabel. En negativ linjär korrelation innebär att när ett värde på en variabel ökar så minskar värdet på den andra variabeln, och det visas genom en negativ korrelationskoefficient. Ju närmare 0, desto svagare korrelation. Ett värde på 0 innebär att det inte finns någon linjär korrelation.

Det finns samband mellan flera undersökningsvariabler, även om det inte säger något om eventuella orsakssamband. Det starkaste sambandet finns mellan utbildning och befolkningsstorlek, där vi ser ett samband mellan högre utbildning och större befolkningsmängd (0,72) och det finns också ett starkt samband mellan utbildning och inkomst (0,69). Det finns ett visst samband mellan befolkningsstorlek och inkomst (0,51) samt för befolkning och arbetstid för samordning och planering av ANDT-arbete (0,32).

Kvantifierbara data, det vill säga svar utifrån fasta svarsalternativ, har analyserats deskriptivt med frekvenser och med regressionsanalyser. Regressionsanalyserna använder vi för att undersöka om det finns ett samband när vi betraktar utfallet (minskning, ökning och förändring) utifrån ett jämlikhetsperspektiv (utbildning, inkomst och befolkning) och utifrån hur mycket arbetstid kommunerna avsätter. Andel kommuner som svarat ”Ja” på frågor om minskning, ökning och förändring i kategori låg och hög jämförs med kommuner i referenskategorin medel. Resultat får vi i oddskvoter som säger något om hur vanligt något är (här att uppge Ja på en fråga). Vi redovisar inte oddskvoterna i resultatskrivningen men vi använder dem som stöd när vi beskriver de skillnader som finns mellan kategorier av kommuner.

De kommuner och länsstyrelser som svarat ”ja” på frågor om påverkan gav i fritextsvar exempel på insatser inom ANDT-området och tillsynsverksamheterna som minskat, ökat och förändrats (eller ställts om). Fritextsvaren analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I ett första steg tematiserades svaren utifrån målgrupper som antingen omfattas av en insats eller som påverkats i sin roll som utförare. I ett andra steg grupperades kommunernas exempel på insatser som minskat, ökat och förändrats inom de olika målgrupperna.

Resultatredovisningen bygger på de uppgifter som vi samlat in genom Länsrapportens undersökning under perioden 20 november 2020 till och med 19 februari 2021. Vid denna tidpunkt hade alla länsstyrelser lämnat uppgifter. Av de totalt 24 stadsdelarna i Göteborg och Stockholm hade 23 lämnat uppgifter om det ANDT-förebyggande arbetet i stadsdelen. Svarsfrekvenser för de kommunala delenkäterna framgår av tabell 4.

Nästan alla länsstyrelser bedömer att arbetet förändrades eller ställdes om under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna. Som framgår av figur 2 var det också många länsstyrelser som uppgav att insatserna inom ANDT-samordningen och tillsynsverksamheten minskade. Men olika insatser inom främst ANDT-samordningen och tillsynen enligt alkohollagen ökade också som en följd av pandemin.

Figur 2. Antal länsstyrelser som uppgav minskning, ökning och förändring i ANDT-samordning och tillsynsverksamhet enligt alkohollagen och enligt lagen om tobak och liknande produkter under 2020.

De flesta länsstyrelser uppgav en minskning av sina insatser på ANDT-området under 2020 som en konsekvens av pandemin eller smittskyddsåtgärderna. Detta gäller både samordningsfunktionen och tillsynsverksamheten. Vanliga exempel på minskade insatser var inställda utbildningar och nätverksträffar, färre kommunbesök och mindre samverkan. Länsstyrelsen uppgav också minskad verksamhetstillsyn och färre tillsynsbesök samt mindre av löpande granskning av kommunernas tillsyn.

Många länsstyrelser uppgav även en ökning i insatser under 2020. Som exempel uppgav ANDT-samordningen fler digitala utbildningar och ökad kunskapsinhämtning och spridning av kunskap. Här beskrivs en ökad samverkan med både interna och externa aktörer på grund av nya behov och synliggjorda kopplingar mellan ANDT och andra områden, exempelvis psykisk hälsa. För tillsynsverksamheten uppgav många länsstyrelser en ökning i råd och stöd till kommunerna, inte minst kring tillämpning av smittskyddsåtgärder och tillfällig lagstiftning. Länsstyrelserna uppgav också en ökning av det som kallas skrivbordstillsyn, det vill säga en granskning av kommunala beslut och handlingar som inkommit eller begärts in.

De flesta länsstyrelser beskriver en digital omställning, till exempel av nätverksträffar, konferenser, utbildningar, samverkansmöten och kommundialoger. Många beskriver att smittskyddsåtgärderna lett till ökade risker kopplat till bruk av ANDT. Nya eller mer synliggjorda behov har lett till förändringar i samverkan, till exempel nya samverkanspartner. I tillsynsverksamheten uppgav hälften av länsstyrelserna en omställning till digital verksamhetstillsyn och digitalt genomförda tillsynsbesök. Några länsstyrelser uppgav förändringar med nya uppgifter i länsstyrelsens stab med anledning av pandemin.

Som framgår av figur 3 var det vanligast att kommunerna uppgav en minskning av insatser på ANDT-området under 2020. Det var också vanligt att kommunerna hade ställt om insatser till följd av pandemin och smittskyddsåtgärderna. Det var minst vanligt att kommunerna uppgav en ökning av insatser under 2020.

Figur 3. Andel kommuner som uppgav minskning, ökning och förändring av insatser på ANDT-området 2020.

Tjugosex procent av kommunerna svarade ja på alla tre frågorna om minskning, ökning och förändring av insatser på grund av pandemin och smittskyddsåtgärderna. Ungefär 8 procent av alla kommuner uppgav att de inte kunde bedöma eller inte visste om pandemin och smittskyddsåtgärderna hade haft påverkan på insatserna under 2020.

De kommuner som svarat att insatser minskat, ökat eller förändrats (ställts om) i det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet fick i fritextsvar ge exempel på insatser och beskriva på vilket sett de påverkats. Utifrån exemplen har vi tematiserat utifrån målgrupper som antingen omfattas av en insats eller som i sin roll som utförare har påverkats av pandemin eller smittskyddsåtgärderna, och de vanligaste typerna av insatser för dessa målgrupper.

De målgrupper som vi identifierat i materialet och som på olika sätt påverkades under 2020 var:

• Föräldrar
• Barn och unga
• Personal i kommunal verksamhet
• Samverkansaktörer
• Näringsidkare
• Allmänheten
• Ideella organisationer
• Utsatta grupper

Figur 4 redovisar de vanligaste exemplen på insatser som minskat enligt kommunerna. Målgrupperna är ordnade i fallande ordning med de vanligaste överst. De vanligaste exemplen på insatserna som minskade under 2020 hade föräldrar som målgrupp. Här uppgav kommunerna insatser som information om ANDT till föräldrar vid föreläsningar och möten. Andra exempel var föräldraskapsstödjande insatser och forum. Barn och unga samt personal i kommunal verksamhet var också mycket vanliga målgrupper för exempel på minskade insatser.

Figur 4. Målgrupper och typ av insatser på ANDT-området som minskat under 2020 utifrån kommunernas exempel.

De insatser som kommunerna uppgav hade ökat under pandemin är främst riktade mot allmänheten, föräldrar och barn och unga. Även utsatta grupper och personal i kommunal verksamhet nämns liksom samverkansaktörer. Ett fåtal kommuner uppger exempel på insatser som ökat där näringsidkare och ideella föreningar är målgrupper. Figur 5 visar de vanligaste målgrupperna och de insatser som kommunerna uppgav hade ökatunder 2020. Målgrupperna är ordnade i fallande ordning med de vanligaste överst.

Figur 5. Målgrupper och typ av insatser på ANDT-området som ökat under 2020 utifrån kommunernas exempel.

I figur 6 framgår exempel på insatser eller verksamheter som kommunerna uppgav hade förändrats som en konsekvens av pandemin eller smittskyddsåtgärderna. Målgrupperna är ordnade i fallande ordning med de vanligaste överst. Barn och unga är den vanligaste målgruppen, men även allmänheten och föräldrar nämns av relativt många kommuner. En digital omställning ses i insatser för alla målgrupper. Att flytta aktiviteter utomhus och att ses i mindre grupper är också vanligt.

I flera fall är det liknande insatser som nämns som exempel på både ökning och förändring, till exempel att ett digitalt arbetssätt möjliggjort fler utbildningar och utbildningstillfällen och ökad information och närvaro på sociala medier.

Figur 6. Målgrupper och typ av insatser på ANDT-området som förändrats under 2020 utifrån kommunernas exempel.

Av figur 7 framgår att det var vanligast att kommunerna uppgav en minskning av tillsynsverksamheterna under 2020. Det var också vanligt att kommunerna uppgav att verksamheten hade ställts om till följd av pandemin och smittskyddsåtgärderna. Däremot var det ovanligt att kommunerna uppgav en ökning av insatser inom tillsynsverksamheten under 2020.

Figur 7. Fördelning av kommunernas Ja-svar på frågor om minskning, ökning och förändring av tillsynsverksamhet enligt alkohollagen och lagen om tobak och liknande produkter 2020.

I en jämförelse mellan de olika tillsynsområdena är tillståndsprövning och tillsyn över servering av alkoholdrycker det område där kommunerna bedömer att pandemin och smittskyddsåtgärderna hade störst påverkan på insatserna under 2020. När det gäller detta tillsynsområde var det drygt 80 procent som uppgav att insatserna hade minskat och 18 procent som svarade ja på alla tre frågorna om minskning, ökning och förändring. Vidare bedömde 5 procent att pandemin och smittskyddsåtgärderna inte hade haft någon påverkan på tillsynsverksamheten; dessa kommuner svarade alltså nej på samtliga tre frågor.

Figur 8 sammanfattar de vanligaste exemplen på insatser som minskade under 2020 i kommunernas tillsyn enligt alkohollagen och lagen om tobak och liknande produkter. Majoriteten av kommunerna som uppgav en minskning lämnade färre genomförda tillsynsbesök som det vanligaste exemplet. Kommunerna förklarar att detta berodde på bland annat nedstängda verksamheter och färre tillstånd att utöva tillsyn över, men också att risken för smittspridning gjorde att färre tillsynsbesök genomfördes och att det fanns personal som var i riskgrupp för allvarlig sjukdom. Enligt exemplen genomfördes också mindre samverkan och färre informations- och utbildningsinsatser för näringsidkare och deras personal under 2020. Exempel på utbildningar som drabbades var bland andra Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot knark. Under 2020 minskade enligt kommunerna också antalet ansökningar om tillstånd för alkoholservering och därmed kommunernas hantering av dessa ärenden. Färre ansökningar förklaras enligt exemplen av inställda evenemang för såväl allmänheten som privata sällskap.

Figur 8. De vanligaste exemplen på insatser i tillsynsverksamheterna som minskade under 2020, samt kommentar till minskningen.

Det var mindre vanligt att kommunerna uppgav en ökning av insatser inom tillsynsverksamheterna. En ökning var vanligare vad gäller tillståndsprövning för alkoholservering och tillsyn över alkoholservering. Enligt exemplen bestod ökningen främst i utökad tillsyn på grund av smittskyddsåtgärder och tillfällig lagstiftning som berör servering av alkohol (trängsel, öppettider och alkoholförbud), men också ökade informationsinsatser med anledning av smittskyddsåtgärderna. Av exemplen framgår även mer samverkan med andra nämnder i kommunen och med externa aktörer, samt mer internt arbete med bland annat nya rutiner, omvärldsbevakning och remisshantering.

Beroende på tillsynsområde var det 40–70 procent av kommunerna som uppgav förändring eller omställning i sin tillsynsverksamhet under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna. Sammanfattningsvis avser förändringarna främst en övergång till fler digitala möten och utbildnings- och informationstillfällen istället för fysiska möten. Men även en förändrad tillsyn där kommunerna till exempel genomfört mer inre tillsyn, tillsyn enligt smittskyddslagstiftningen, också i samverkan med andra nämnder, samt mer skrivbordstillsyn.

En majoritet av stadsdelarna i Stockholms och Göteborgs kommuner bedömer att ANDT-arbetet minskat under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna (figur 9). Ungefär hälften av stadsdelarna uppgav också att insatser inom ANDT-området ökat eller förändrats under 2020.

Stadsdelarnas exempel på vilka målgrupper och insatser som påverkats liknar i stort kommunernas svar på motsvarande frågor. Föräldrar och barn och unga är vanliga målgrupper som påverkats av både minskningar, ökningar och förändringar i hälsofrämjande eller förebyggande insatser på ANDT-området. Stadsdelarna uppgav till exempel en minskning av föräldraskapsstöd och föreläsningar för föräldrar. Stadsdelarna uppgav också minskade fritidsaktiviteter som drabbat barn och unga, men flera stadsdelar tog även upp exempel på ökade fritidsaktiviteter för ungdomar. Liksom för kommunerna var en digital omställning i form av digitala möten och aktiviteter exempel på förändringar för alla målgrupper.

Figur 9. Antal stadsdelar som uppgav minskning, ökning och förändring inom ANDT-arbete under 2020.

Nedan redovisas skillnader i hur kommunerna uppgav att det förebyggande ANDT-arbetet och tillsynsverksamheterna påverkats under pandemin utifrån de tre sociodemografiska undersökningsvariablerna utbildningsnivå, hushållsinkomst och befolkningsstorlek.

Bland de kommuner som uppgav att insatser minskat under 2020 framgår inget generellt mönster utifrån utbildning, inkomst eller befolkning. Det finns inga tydliga skillnader mellan kommunerna med undantag för tillsynsområdena detaljhandel med folköl och detaljhandel med tobaksvaror.

Figur 10 visar de kommuner som svarat att verksamhet minskat inom detaljhandel med folköl och detaljhandel med tobak. I kommuner med lägst hushållsinkomster var det mindre vanligt att uppge att tillsynen av detaljhandel med folköl och tobak minskat under 2020. I stora kommuner var det däremot vanligare att uppge en minskning av tillsynen.

Figur 10. Andel kommuner (procent) som svarat ”ja” på frågan om minskning av insatser under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna inom tillsynsområdena detaljhandel med folköl och tobak inom kategorierna låg, medel och hög utifrån sociodemografiska variabler.

Figur 11 visar de kommuner som svarat att insatserna ökat under 2020 inom det ANDT-förebyggande arbetet och inom tillsynsverksamhet för tillståndsprövning och tillsyn över alkoholservering. Det är inom dessa två områden som den högsta andelen kommuner uppgav att insatserna ökat.

För tillståndsprövning och tillsyn över alkoholservering ökar andelen som uppgav ökning gradvis från låg, genom medel, till hög för utbildning, inkomst och befolkning. I stora kommuner, kommuner med högst hushållsinkomster och högst andel utbildade var det vanligare att uppge att tillsynsverksamheten ökat. Inom ANDT-området var det också vanligare att stora kommuner uppgav att insatserna ökat.

Figur 11. Andel kommuner (procent) som svarat ”ja” på frågan om ökning av insatser under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna inom ANDT-förebyggande arbete och tillståndsprövning och tillsyn över alkoholservering inom kategorierna låg, medel och hög utifrån sociodemografiska variabler.

Inom övriga tillsynsområden (rökfria miljöer och detaljhandel med folköl och tobak) uppgav mindre än tio procent av kommunerna att arbetet ökade under 2020. Det finns ingen skillnad mellan hur kommuner svarat utifrån utbildning, inkomst eller befolkning i kommunen.

Figur 12 visar de kommuner som uppgav att ANDT-arbete och tillsynsverksamhet förändrats under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna.

Det finns ett mönster i hur stor andel kommuner som uppgav att insatser förändrats inom ANDT-arbetet och tillsynsverksamheten. I små kommuner och kommuner med låga utbildnings- och inkomstnivåer var det överlag mindre vanligt att uppge att insatser eller verksamheter förändrats eller ställts om under 2020.

I stora kommuner var det vanligare att uppge att verksamheten förändrats. Detta ses inom både ANDT-arbetet och tillsynsverksamheterna detaljhandel med folköl och med tobak.

Figur 12. Andel kommuner (procent) som svarat ”ja” på frågan om förändring av insatser under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna inom kategorierna låg, medel och hög utifrån sociodemografiska variabler.

I figur 13 redovisas andelen kommuner som bedömt att insatser inom ANDT-arbetet har minskat, ökat och ställts om under 2020 utifrån hur mycket arbetstid kommunen avsatte för övergripande samordning och planering av kommuns ANDT-arbete.

Som framgår av figuren var det vanligare att kommuner som hade mer tid för samordning och planering uppgav att hälsofrämjande eller förebyggande insatser på ANDT-området minskat, ökat respektive förändrats under 2020. I kommuner där arbetstiden uppgick till en halvtid eller mer (hög) bedömde 60 procent att insatserna hade ökat under 2020. Närmare 95 procent av kommunerna bedömde att insatserna hade minskat och lika stor andel uppgav också att de ställts om. I kommuner där arbetstiden uppgick till 5 procent av en heltid eller mindre för arbetet (låg) bedömde 60 procent av kommunerna att insatserna hade minskat, men enbart 40 procent bedömde att insatser hade ställts om.

Figur 13. Andel kommuner (procent) som uppgav minskning, ökning och förändring av insatser under 2020 som en konsekvens av pandemin och smittskyddsåtgärderna utifrån hur mycket arbetstid kommunen avsatt för arbetet med samordning och planering av ANDT-arbetet. En årsarbetskraft (åa) motsvarar en heltid under ett år.

Vi har undersökt hur länsstyrelsernas och kommunernas ANDT-förebyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheterna påverkades som en konsekvens av covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna under 2020. Med hjälp av kommunernas uppgifter om verksamheten bidrar denna studie till en förståelse för vilka insatser och vilka målgrupper som berördes. Här är de resultat som vi vill lyfta som viktiga fynd:

• Förändring eller omställning av verksamhet visar ett mönster ur ett jämlikhetsperspektiv. Det var bland annat mindre vanligt i kommuner med mer sociodemografiskt utsatt situation att uppge omställning.
• De mer drabbade målgrupperna för kommunens minskade ANDT-insatser var föräldrar, barn och unga och personal i kommunal verksamhet. När kommunerna ställde om verksamhet var insatserna oftast riktade mot målgruppen barn och unga.
• Det var vanligare att kommuner med mer tid för samordning och planering av det ANDT-förebyggande arbetet uppgav att insatser påverkats under 2020. Ju mer avsatt arbetstid, desto högre andel uppgav att arbetet minskat, ökat och förändrats.
• Vi ser en digital omställning i regional och kommunal verksamhet för att nå ut och genomföra insatser trots restriktioner och begränsningar under pandemin.

Vi vet sedan tidigare att kommuner med en mer utsatt sociodemografisk situation, exempelvis med en lägre andel högutbildade och med lägre hushållsinkomster, har mer omfattande ANT-relaterade skador. Samtidigt har de generellt ett mindre omfattande ANDT-förebyggande arbete (3). Vår studie visar att kommunernas förutsättningar att ställa om sin verksamhet för att hantera utmaningar under pandemin också skiljer sig åt utifrån sociodemografisk situation. En majoritet av kommunerna, oavsett utbildnings- och inkomstnivåer eller befolkningsstorlek, uppgav att insatser inom ANDT-området minskat under 2020. Däremot var det vanligare att kommuner med en mer gynnsam sociodemografisk situation uppgav att de förändrat eller ställt om sin verksamhet som en konsekvens av pandemin.

Omfattningen av ANDT-relaterade skador och dödlighet är betydande, och dessutom skiljer de sig mellan olika grupper i befolkningen (9). Många insatser inom ANDT-området syftar till att främja hälsa och bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. Därför riskerar en minskning av insatser att särskilt drabba grupper med högre risk för ohälsa, om det inte samtidigt finns förutsättningar för att ställa om verksamheten. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det därför viktigt att vi fortsätter med ett brett hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete som också når utsatta grupper.

Inom det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet finns ett starkt samband mellan arbetstid och hur kommunerna uppfattat att arbetet påverkats under 2020. Ju mer arbetstid en kommun har avsatt för övergripande samordning och planering av arbetet, desto högre andel bedömer att insatserna minskat, ökat och förändrats. Tidigare studie har visat att kommuner med mer tid avsatt för samordning och planering hade fler insatser och en bättre struktur för det arbetet än kommuner med mindre arbetstid avsatt (5).

Kommunernas insatser påverkades under 2020 som en konsekvens av covid-19-pandemin, men vi ser att förmågan att ställa om när situationen kräver det ökar i en organisation som stöttar arbetet med struktur och resurser. Kommuner som avsätter mer arbetstid uppfattar också att insatserna har minskat i större utsträckning än kommuner som avsätter mindre arbetstid. Det avspeglar sannolikt att det har funnits mer verksamhet som har kunnat påverkas av konsekvenserna av covid-19-pandemin. Men dessa kommuner har genom ett förändrat sätt att arbeta ändå kunnat genomföra olika insatser i större utsträckning än kommuner som avsatt mindre resurser.

Många kommuner beskriver en digital omställning för att kunna nå sina målgrupper med insatser inom ANDT-området trots restriktioner i samhället. Digitala möten och föreläsningar kan ge en ökad samverkan, öka tillgängligheten och göra så att fler kan delta. Flera länsstyrelser tar till exempel upp att de nått fler kommuner än tidigare med digitala nätverksträffar. Men en digital omställning kan också minska tillgängligheten för vissa grupper. Inte alla kommunens målgrupper har de digitala verktyg eller den digitala kompetens som krävs.

En annan fråga handlar om skillnader mellan kommuner i ”digital mognad”. Vissa kommuner har kanske under 2020 ökat sin pågående användning av digitala arbetssätt, medan det för andra kommuner kan ha varit en resurskrävande omställning. En fråga för fortsatt undersökning är därmed hur omställningen till digitala arbetssätt har fungerat, både när det gäller effektivitet generellt och konsekvenser för jämlikhet i hälsa.

De tre frågorna om konsekvenser av covid-19-pandemin anpassades för de olika enkäterna. Vi har i instruktionstexter gett exempel på insatser som hjälp att tolka frågorna, men detta kan också ha styrt länsstyrelsernas och kommunernas svar i viss mån.

Frågan om förändring kan, och har troligen i vissa fall, tolkats olika av de som svarat på enkäterna. Både minskningar och ökningar av insatser kan samtidigt vara förändringar, och därför kunde vi snarare ha frågat om insatser eller verksamheter ställts om under 2020. De exempel som länsstyrelser och kommuner gav var dock i de flesta fall just exempel på omställning av verksamhet.

För en god och jämlik hälsa i befolkningen är det viktigt med ett hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete som når alla. De erfarenheter som vi har med oss från pandemiåret 2020 behöver uppmärksammas av beslutsfattare och utförare på alla nivåer. Det vi lärt från verksamheterna under 2020 blir viktigt för det fortsatta hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet och för vår möjlighet att nå det folkhälsopolitiska målet.

1. Folkhälsomyndigheten. Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån internationell forskning och svensk empiri under 2020. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hur-har-folkhalsan-paverkats-av-covid-19-pandemin/
2. Folkhälsomyndigheten. Konsekvenser av covid-19-pandemin på lokalt och regionalt folkhälsoarbete. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/k/konsekvenser-av-covid-19-pandemin-pa-lokalt-och-regionalt-folkhalsoarbete/
3. Folkhälsomyndigheten. Jämlikhetsperspektiv på lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2020. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/j/jamlikhetsperspektiv-pa-lokalt-halsoframjande-forebyggande-arbete/
4. Folkhälsomyndigheten. Att lyckas med ANDTS-prevention – en snabbguide för kvalitetssäkring och utveckling av hälsofrämjande och förebyggande arbete. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/a/att-lyckas-med-andts-prevention--snabbguiden/
5. Folkhälsomyndigheten. Kommunala förutsättningar för det ANDT-förebyggande arbetet 2011–2016. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2017. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/abb1047437d8467fb4c1ac9c5b6d76cf/kommunala-forutsattningar-andt-forebyggande-arbetet-2011-2016-02688-2017-2-blad-2.pdf (PDF, 300 kB)
6. Statistiska centralbyrån (SCB). Medelbefolkning 2020: matrisnamn BE0101A5. 2020. [citerad 28 feb 2021]. Hämtad från: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/
7. Statistiska centralbyrån (SCB). Hushållens medianinkomst 2019: matrisnamn 000000KE. 2019. [citerad 28 feb 2021]. Hämtad från: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/
8. Statistiska centralbyrån (SCB). Andel högutbildade i befolkningen 2019: matrisnamn UF0506A1. 2019. [citerad 28 feb 2021]. Hämtad från: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/
9. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2021. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling--arsrapport-2021/