Denna undersökningsdokumentation beskriver kortfattat syfte och bakgrund till frågorna i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024 och hur Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa resultaten. För mer detaljerad information om enkätfrågor, datainsamling och resultatredovisning hänvisar vi till 2024 års undersökningsdokumentation Statistikens framställning respektive Kvalitetsdeklaration. För frågor om HLV finns även funktionsbrevlådan folkhalsoenkaten@folkhalsomyndigheten.se.

Syftet med dokumentet är i första hand att de som arbetar med data från HLV eller liknande undersökningar på folkhälsoområdet får information om vilka frågor vi ställt i den här undersökningen och varför, och hur vi redovisar resultaten utifrån frågorna. Information om svarsbortfall per fråga ingår också. För publikationen har Pi Zetterquist varit projektledare och Maria Axelsson ansvarig enhetschef.

Folkhälsomyndigheten

Enheten för folkhälsorapportering och utvärdering, Avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling

Nationella folkhälsoenkäten genomförs i syfte att följa hur befolkningen mår samt att följa förändringar i hälsa över tid. Den omfattar frågor om bland annat hälsa och välbefinnande, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer, könsidentitet och sexuell identitet. Undersökningen startade 2004 och genomförs idag vartannat år. HLV kan användas som underlag för analyser och beslut om folkhälsoinsatser i en mängd olika sammanhang, på nationell, regional och lokal nivå. Folkhälsomyndigheten presenterar resultat i de öppet tillgängliga databaserna Folkhälsodata och Folkhälsostudio på vår webbplats som del av Sveriges officiella statistik.

Om Folkhälsodata och Folkhälsostudio

Genomförandet av HLV grundar sig i Folkhälsomyndighetens instruktion (SFS 2021:248). Där anges att myndigheten ska verka för en god och jämlik folkhälsa, följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta, samt genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja hälsa och förebygga sjukdomar. Det innebär en sektorsövergripande uppföljning, där även faktorer som påverkar hälsan ska följas.

I denna rapport redogörs för frågorna i 2024 års undersökning samt de förändringar som gjorts sedan föregående undersökning (förändringar jämfört med 2022 års omgång listas i bilaga 1). För information om historiken bakom tidigare enkäters frågor och förändringar hänvisas till sidorna om undersökningen på Folkhälsomyndighetens webbsida, där tidigare rapporter om syfte och bakgrund till frågorna i folkhälsoenkäten ligger.

Information om hur undersökningen har genomförts, rättningsinstruktioner och framtagning av kalibreringsvikter som använts vid resultatframställning finns i den tekniska rapport som utföraren SCB överlämnar till Folkhälsomyndigheten efter varje omgång av undersökningen.

De flesta frågorna i HLV har sitt ursprung i tidigare landstingsenkäter samt SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/Statistics on Income and Living Conditions survey. Folkhälsomyndigheten ser regelbundet över enkätens frågor och reviderar dem vid behov.

Nedan följer en beskrivning av enkätfrågorna som ingick i 2024 års undersökning. Per fråga återges dess koppling till folkhälsa, frågeformuleringen (med eventuell hjälptext kursiverad) samt svarsalternativ. Efter det nämns partiellt bortfall, det vill säga andelen respondenter som inte har besvarat den aktuella frågan av det totala antalet respondenter, för det nationella urvalet. Slutligen anges vilken eller vilka målvariabler som myndigheten redovisar i den modul i Folkhälsodata som benämns Nationella folkhälsoenkäten.

Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i flera studier visat sig ha samband med framtida hälsa och dödlighet (1). Frågan är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid och kan även användas för att dimensionera hälso- och sjukvårdens verksamhet (2, 3).

Fråga 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?

• Mycket bra
• Bra
• Någorlunda
• Dåligt
• Mycket dåligt

Det partiella bortfallet för frågan var 1,7 procent år 2024.

Folkhälsomyndigheten redovisar de två första svarsalternativen som Bra eller mycket bra hälsa (målvariabel) och de två sista svarsalternativen som Dålig eller mycket dålig hälsa (målvariabel). Mittenalternativet redovisas inte.

BMI (Body Mass Index) uttrycker förhållandet mellan längd och vikt hos en person och kan indikera överskott (eller underskott) på fettmassa. Övervikt föreligger om BMI ligger mellan 25 och 29,9 och obesitas (fetma) om BMI är 30 eller högre. Svårighetsgraden av fetma delas vidare in på följande sätt: Fetma grad 1 - BMI 30,0–34,9, Fetma grad 2 - BMI 35,0–39,9, Fetma grad 3 - BMI 40,0 och högre.

Övervikt och fetma kan definieras som ett överskott på fettmassa i sådan grad att den påverkar hälsan negativt (4). Fetma är ett tilltagande folkhälsoproblem globalt (4, 5) och är i sig en kronisk komplex sjukdom, men även en betydande riskfaktor för en rad andra sjukdomar, så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer (4, 6–8). Fetma ökar även risken för social stigmatisering och dess konsekvenser (9). I Sverige är övervikt och fetma en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår (6, 10, 11).

Frågorna om längd och vikt ligger till grund för beräkningar av BMI (Body Mass Index) för att kunna följa förekomsten av framför allt övervikt och fetma på befolkningsnivå.

Fråga 2. Hur lång är du? Svara i hela centimeter.

Fråga 3. Hur mycket väger du? Svara i hela kilo. Om du är gravid ange hur mycket du brukar väga.

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 1,6 procent för frågan om längd och 2,1 procent för frågan om vikt.

De metoder som utarbetats för att direkt bestämma mängden kroppsfett är komplicerade och endast tillgängliga på speciallaboratorier. Den indirekta metod som bäst avspeglar mängden kroppsfett är BMI, det vill säga vikt (i kg) dividerat med längd i kvadrat (m²), så kallad kroppsmasseindex (Body Mass Index). Folkhälsomyndigheten har valt att exkludera värden för längd som är mindre än 101 cm eller större än 249 cm samt värden för vikt som är mindre än 30 kg eller större än 250 kg, då sådana värden kan antas vara felaktigt ifyllda.

BMI redovisas enligt WHO:s klassificering för Undervikt (målvariabel), Normalvikt (målvariabel) respektive Övervikt (målvariabel) samt för Fetma grad 1 (målvariabel), grad 2 (målvariabel) respektive grad 3 (målvariabel; se tabell 1; 4). Redovisning görs även för större grupper; Övervikt och fetma, BMI 25,0 eller högre, respektive Fetma, BMI 30,0 eller högre (målvariabel).

Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa och är ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga (12, 13). Psykiskt välbefinnande är en grundläggande resurs för att kunna bemästra svårigheter, balansera positiva och negativa känslor, känna tillfredsställelse med livet, ha goda sociala relationer och känna njutning, lust och lycka (13, 14).

För att mäta psykiskt välbefinnande används i HLV en kortversion av mätinstrumentet Warwick Edinburgh Mental Well Being Scale (15). Den kortare versionen kallas Short WEMWBS (SWEMWBS). Kortversionen är validerad på svenska 15-åringar. Instrumentet innehåller en rad påståenden som svarande får ta ställning till genom att välja ett av fem svarsalternativ (Alltid, Oftast, Ibland, Sällan, Aldrig) på vart och ett av de sju delfrågorna a–g:

Fråga 4. Ange här hur väl påståendena nedan stämmer överens med hur du upplevt din situation de senaste 2 veckorna.

a) Jag har haft en positiv syn på framtiden

b) Jag har känt att jag har varit till nytta

c) Jag har känt mig lugn

d) Jag har hanterat problem på ett bra sätt

e) Jag har tänkt på ett klart sätt

f) Jag har känt mig nära andra människor

g) Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting

Det partiella bortfallet för frågorna var 1,3–1,6 procent i 2024 års undersökning.

Svarsalternativet Alltid ges råpoäng 5, Oftast ges 4, i steg om ett (1) till Aldrig som ges 1 råpoäng. Råpoängen för de sju delfrågorna summeras.

Närliggande dubbelmarkeringar räknas som det övre värdet. Partiellt bortfall från en (1) delfråga hanteras genom att multiplicera summan av råpoängen med sju sjättedelar och avrunda. Vid partiellt bortfall på fler än en delfråga sker ingen uppräkning; frågan i sin helhet blir då partiellt bortfall.

Råpoängen konverteras sedan till metriska poäng enligt tabell 2.

Folkhälsomyndigheten redovisar sedan 2020 Gott psykiskt välbefinnande (målvariabel) med mätverktyget SWEMWBS för resultat från enkäter från och med 2018. Med gott psykiskt välbefinnande menas de med en metrisk poäng över 21 i HLV 2018 och inkluderar således även de med mycket gott psykiskt välbefinnande.

Nedsatt psykiskt välbefinnande redovisades i Folkhälsodata för perioden 2004–2018 baserat på General Health Questionnaire (GHQ). För att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande (aspekt av hälsa; 12, 13) eller (allvarlig) psykisk påfrestning används nu istället instrumentet Kessler-6 (K6; 17), som har 6 delfrågor. Svarsalternativen för varje delfråga är i denna ordning: Hela tiden, Mesta delen av tiden, Viss del av tiden, Liten del av tiden, Ingen del av tiden.

Fråga 5. Följande frågor handlar om hur du känt dig under de senaste 30 dagarna. För varje fråga, vänligen markera det som bäst beskriver hur ofta du hade denna känsla.

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig...

a) …orolig?

b) …utan hopp?

c) …rastlös?

d) …så pass nedstämd att inget kunnat muntra upp dig? 

e) …som att allt varit ansträngande?

f) …värdelös?

Det partiella bortfallet för frågorna var 1,3–1,7 procent i 2024 års undersökning.

Vi har här använt en skala från 0–4 i steg om ett så att Hela tiden kodas som 4 och Ingen del av tiden kodas som 0. Poängen för de sju delfrågorna summeras. Närliggande dubbelmarkeringar räknas som medelvärde. Partiellt bortfall från en delfråga hanteras genom att multiplicera summan av poängen med sju sjättedelar och avrunda. Vid partiellt bortfall på fler än en delfråga sker ingen uppräkning; frågan i sin helhet blir då partiellt bortfall.

Vid en summering av de sju delfrågorna delas frågan in så att de med summan 5–12 har Psykisk påfrestning (redovisas inte) och de med summan 13–24 har Allvarlig psykisk påfrestning (målvariabel), enligt en uppdatering 2021. Det som mäts i Kessler-6, Allvarlig psykisk påfrestning i nuvarande indelning från 2021, är andelen av befolkningen som skulle kunna uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

För att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan och hälsans förutsättningar bland personer med olika typer av funktionsnedsättning ställs sammanlagt åtta frågor; två övergripande om besvär som ger långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller motsvarande och sex frågor om hur specifika nedsättningar av funktioner som syn, hörsel och rörelseförmåga påverkar hälsan (12, 13).

Fråga 6.a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?

• Nej Gå vidare till fråga 7
• Ja

Fråga 6.b) Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar besvären dig i dina andra dagliga sysselsättningar?

• Nej inte alls
• Ja, i någon mån
• Ja, i hög grad

Fråga 7. Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning?

• Ja, utan glasögon eller linser
• Ja, med glasögon eller linser
• Nej

Fråga 8. Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer?

• Ja, utan hörapparat
• Ja, med hörapparat
• Nej

Fråga 9. Kan du springa en kortare sträcka (ca 100 m)?

• Ja Gå vidare till fråga 13
• Nej

Fråga 10. Kan du gå upp ett trappsteg utan besvär? Till exempel stiga på buss eller tåg.

• Ja
• Nej

Fråga 11. Kan du ta en kortare promenad (ca 5 min) i någorlunda rask takt?

• Ja
• Nej

Fråga 12. Behöver du hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta dig utomhus?

• Ja
• Nej

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet på fråga 6a) och b) 1,5 respektive 3,5 procent. Det partiella bortfallet för frågan om syn och frågan om hörsel var båda 0,6 procent. Gällande frågorna om rörelseförmåga var det partiella bortfallet 0,8 procent för förmåga att springa medan partiella bortfall på resterande tre frågor var 2,1–2,5 procent.

Folkhälsomyndigheten redovisar Långvarig sjukdom (målvariabel), respektive Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga (målvariabel), vilket gäller dem som svarat Ja på fråga 6a, respektive dem som svarat ja på fråga 6a och sedan svarat Ja, i hög grad på fråga 6b.

Folkhälsomyndigheten redovisar Kraftigt nedsatt syn (målvariabel) och Kraftigt nedsatt hörsel (målvariabel). Dessa avser andelarna som har besvär med att se trots glasögon/linser, respektive besvär med att höra trots hörapparat. Det är alltså andelarna som svarat Nej på frågorna 7 respektive 8.

Folkhälsomyndigheten redovisar fyra målvariabler utifrån olika kombinationer av svar på alla åtta frågor om funktionsförmåga; Nedsatt rörelseförmåga, Rörelsehinder, Svårt rörelsehinder och Funktionsnedsättning.

Nedsatt rörelseförmåga (målvariabel) avser personer som inte kan springa en kortare sträcka och inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär och/eller inte kan ta en kortare promenad i någorlunda rask takt och/eller behöver hjälpmedel eller hjälp av annan person för att förflytta sig utomhus (Tabell 3).

Rörelsehinder (målvariabel) definieras som andelen personer som inte kan springa en kortare sträcka och som dessutom inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus (Tabell 4).

Myndigheten redovisar även Svårt rörelsehinder (målvariabel), definierat som andelen personer som inte kan springa en kortare sträcka och som därtill behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus (Tabell 4).

För att definiera Funktionsnedsättning (målvariabel) använder Folkhälsomyndigheten alla de åtta frågorna i enkätavsnittet Funktionsförmåga. Utifrån var och en av de åtta frågorna skapas fyra dikotoma variabler som är 1 om individen uppfyller kriteriet för funktionsnedsättning och 0 om individen inte uppfyller kriteriet, se punkterna 1–4 nedan. Det räcker med att minst en av de fyra dikotoma variablerna är 1 för att individen ska anses ha en funktionsnedsättning. De fyra dikotoma variablerna skapas utifrån följande kriterier:

1. För de två delfrågorna som handlar om långvariga hälsoproblem: Svarsalternativet Nej på 6a) eller något av svarsalternativen Nej, inte alls eller Ja, i någon mån i fråga 6b) ger värdet 0 för den dikotoma variabeln, medan svarsalternativet Ja, i hög grad i 6b) ger värdet 1.
2. För frågan om syn: Svarsalternativen Ja, utan glasögon eller Ja, med glasögon ger värdet 0 för den dikotoma variabeln. Svarsalternativet Nej ger värdet 1.
3. För frågan om hörsel: Svarsalternativen Ja, utan hörapparat eller Ja, med hörapparat ger värdet 0 för den dikotoma variabeln. Svarsalternativet Nej ger värdet 1.
4. För frågorna 9–12 om rörelseförmåga: Svarsalternativet "Ja" i fråga 9 ger värdet 0 för den dikotoma variabeln, oavsett vilket svarsalternativ som angivits i fråga 10, 11 och 12. Ett Nej i fråga 10 eller Nej i 11 eller Ja i 12 ger värdet 1. Ett Nej i fråga 9 tillsammans med ett svarsalternativ som är annat än Nej i fråga 10, annat än Nej i fråga 11 och annat än Ja i 12 ger också värdet 0 för den dikotoma variabeln.

En mer fullständig matris av hur svaren kombineras för att skapa respektive målvariabel kan fås genom att kontakta

folkhalsoenkaten@folkhalsomyndigheten.se.

Frågorna om symtom och besvär syftar till att följa prevalensen av besvär som är vanligt förekommande i befolkningen över tid och som kan påverka hälsa och välbefinnande (12, 13). Frågorna fokuserar framför allt på psykosomatiska symtom och ställs, beträffande a–f nedan, på följande sätt och med tre svarsalternativ: Nej, Ja, lätta besvär, Ja, svåra besvär:

Fråga 13. Har du något eller några av följande besvär eller symtom?

a) Värk i skuldror, nacke eller axlar?

b) Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias?

c) Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän?

d) Inkontinens (urinläckage)?

e) Ängslan, oro eller ångest?

f) Sömnsvårigheter?

Det partiella bortfallet för de olika delfrågorna var 0,6–1,1 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar lätta eller svåra besvär tillsammans grupperat på symtom, till exempel Värk i nacke mm (målvariabel). Vi särredovisar även svåra besvär, till exempel Svår ängslan, oro eller ångest (målvariabel) eller Svår värk i rygg mm (målvariabel). För ängslan, oro eller ångest respektive sömnbesvär särredovisas även de som endast rapporterat lätta besvär, det vill säga Lätt ängslan, oro eller ångest (målvariabel), respektive Lätta sömnbesvär (målvariabel).

Stress är ett ospecifikt begrepp som har olika betydelse för olika människor. I HLV definieras stress som ett tillstånd (18). Stress som inverkar skadligt på hälsan uppkommer om stressreaktioner blir mycket långvariga och individen inte får tillfälle till återhämtning (19). Denna definition av skadlig stress tangerar begreppet utbrändhet eller utmattning.

Fråga 14. Känner du dig för närvarande stressad?

Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.

• Inte alls
• I viss mån
• Ganska mycket
• Väldigt mycket

Det partiella bortfallet för frågan var 0,4 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar Stressad (målvariabel) utifrån de som angivit något av svarsalternativen Ganska mycket eller Väldigt mycket. Myndigheten särredovisar även Mycket stressad (målvariabel) utifrån de som endast angivit Väldigt mycket som svarsalternativ. Alternativen I viss mån och Inte alls redovisas inte.

Oral hälsa, eller munhälsa, är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande samt frånvaro av oral sjukdom (13, 20). Kvaliteten på tänderna har även samband med kostvanorna, framför allt genom att kosten påverkar tandhälsan men också genom att tandkvaliteten påverkar kostintaget (21).

Nedanstående fråga avser att följa hur tandhälsan upplevs och förändras över tid.

Fråga 15. Hur tycker du att din tandhälsa är?

• Mycket bra
• Ganska bra
• Varken bra eller dålig
• Ganska dålig
• Mycket dålig

Det partiella bortfallet för frågan var 0,3 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar de två första svarsalternativen (Mycket bra, Ganska bra) som Bra tandhälsa (målvariabel) och de två sista svarsalternativen (Ganska dålig, Mycket dålig) som Dålig tandhälsa (målvariabel). Mittenalternativet redovisas inte.

Frågorna nedan avser att följa konsumtionen av tandläkarvård. Frågorna syftar framför allt till att på sikt följa eventuella socioekonomiska skillnader i konsumtionen av tandläkarvård (22) och förekomst av tandvårdsbehov som inte mötts (23).

Fråga 16. a) Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?

• Nej Gå vidare till fråga 17
• Ja

Fråga 16. b) Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård? Flera alternativ kan anges.

• Besvären gick över
• Ekonomiska skäl
• Drar mig för att gå (tandläkarskräck)
• Hade inte tid
• Annan orsak

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 0,6 procent för den första frågan och 1,7 procent för den andra frågan.

Folkhälsomyndigheten redovisar Ja på fråga 16a som Avstått tandläkarvård trots behov (målvariabel). Andel som svarat Ekonomiska skäl på fråga b, bland alla som besvarat fråga a eller b, redovisas som Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov (målvariabel).

Fråga 17 om sjukdomar relaterar till aspekter av nedsatt hälsa och syftar till att följa prevalensen av diabetes, högt blodtryck, astma och allergi över tid (13). Frågan om nedanstående sjukdomar/diagnoser ställdes på följande sätt, med svarsalternativen Nej, Ja, men inga besvär, Ja, lätta besvär, Ja, svåra besvär:

Fråga 17. Har du någon eller några av följande sjukdomar?

a) Högt blodtryck?

b) Astma?

c) Allergi?

d) Diabetes? Nej Gå vidare till fråga 19

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5–0,8 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar de olika sjukdomstillstånden/diagnoserna om respondenten fyllt i något av de tre jakande svarsalternativen (Ja, men inga besvär, Ja, lätta besvär, Ja, svåra besvär). Vidare grupperas jakande svar ihop för lätta och svåra besvär vid redovisningen av besvär för den rapporterade sjukdomen till exempel Besvär av allergi (målvariabel) eller Besvär av astma (målvariabel). Avseende högt blodtryck, astma respektive allergi särredovisas svåra besvär, till exempel Svåra besvär av astma (målvariabel) som andelen som svarat Ja, svåra besvär.

Frågan om typ av diabetes inkluderades i undersökningen 2020.

Fråga 18. Vilken typ av diabetes har du?

• Typ 1 diabetes
• Typ 2 diabetes
• Annan typ av diabetes
• Vet ej typ av diabetes

Det partiella bortfallet för frågan var 1,0 procent i 2024 års undersökning.

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i världen och den främsta orsaken till nedsatt funktionsförmåga (24, 25). Syftet med frågan om depression är att studera hur många som rapporterar att de av läkare fått diagnosen depression.

Fråga 19. Har du någon gång fått diagnosen depression av läkare?

• Nej, aldrig
• Ja, för mer än 12 månader sedan
• Ja, under de senaste 12 månaderna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,9 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar Diagnosen depression av läkare (målvariabel), baserat på de som svarat Ja, under de senaste 12 månaderna.

För att förebygga självmord är det viktigt att följa utvecklingen av suicidtankar och suicidförsök i befolkningen, eftersom självmord alltid föregås av suicidtankar och ibland av ofullbordade suicidförsök. Självmordsrisken är hög bland personer som har suicidtankar (26) och ännu högre bland personer som tidigare har gjort ett suicidförsök (27).

Fråga 20. Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?

• Nej, aldrig
• Ja, för mer än 12 månader sedan
• Ja, under de senaste 12 månaderna

Fråga 21. Har du någon gång försökt ta ditt liv?

• Nej, aldrig
• Ja, för mer än 12 månader sedan
• Ja, under de senaste 12 månaderna

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 0,8 procent för den första frågan och 0,6 procent för den andra frågan.

Folkhälsomyndigheten redovisar Suicidtankar (målvariabel) baserat på de som svarat att de någon gång de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att de allvarligt övervägt att ta sitt liv, respektive Försökt ta sitt liv (målvariabel) baserat på de som angett att de någon gång de senaste 12 månaderna försökt ta sitt liv.

Regelbunden fysisk aktivitet förebygger högt blodtryck, övervikt och fetma samt motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdom, stroke, diabetes typ 2 och tjocktarmscancer (28, 29). Fysisk aktivitet har även stor betydelse för att främja psykisk hälsa och ökat välbefinnande (30–32) samt motverka demens (33).

I HLV mäts fysisk aktivitet med följande två frågor sedan 2016:

Om din aktivitet varierar under året, försök ta något slags genomsnitt. Fråga 22 a) handlar om regelbunden motion och träningsaktiviteter som gör att du blir andfådd och svettas medan fråga 22 b) handlar om måttligt ansträngande fysisk aktivitet som får dig att andas något kraftigare än normalt till exempel promenader i rask takt, trädgårdsarbete, cykling eller simning.

Räkna samman all tid.

Fråga 22.a) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?

• 0 minuter/ingen tid
• Mindre än 30 minuter
• 30–59 minuter (0,5–1 timme)
• 60–89 minuter (1–1,5 timmar)
• 90–119 minuter (1,5–2 timmar)
• 2 timmar eller mer

Fråga 22.b) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete?

• 0 minuter/ingen tid
• Mindre än 30 minuter
• 30–59 minuter (0,5–1 timme)
• 60–89 minuter (1–1,5 timmar)
• 90–149 minuter (1,5–2,5 timmar)
• 150–299 minuter (2,5–5 timmar)
• 5 timmar eller mer

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 1,4 procent för fråga 22a) och 0,6 procent för fråga 22b).

Ovanstående två frågor presenteras utifrån en beräkning av aktivitetsminuter där Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) utifrån de nationella riktlinjerna, som baseras på Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer, definierar otillräcklig fysisk aktivitet som mindre än 150 minuters fysisk aktivitet per vecka (34). Resultaten från fråga 1 och 2 vägs samman till ett gemensamt mått som kallas aktivitetsminuter. När resultaten vägs samman räknas tiden i den mer intensiva aktiviteten fysisk träning (fråga 1) dubbelt; 45 minuters löpning plus 45 minuters promenad blir alltså 135 aktivitetsminuter (90 + 45 = 135, fysisk träning * 2 + vardagsmotion = aktivitetsminuter).

För frågorna med fast svarsalternativ, som är aktuella för undersökningen, föreslår Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) att antalet aktivitetsminuter beräknas genom att ta mittenvärdet i intervallet i det angivna svaret. Som exempel räknas mittenvärdet för mindre än 30 minuter som 15 minuter, mittenvärdet i intervallet 30–60 minuter som 45 minuter, mittenvärdet i intervallet 60–90 minuter som 75 minuter osv. Svarsalternativet 0 min/ingen tid räknas som 0 minuter och det högsta värdet räknas som 120 respektive 300 minuter.

Folkhälsomyndigheten redovisar Aktiv minst 150 min/vecka (målvariabel). På samma sätt redovisas också den högre nivån Aktiv minst 300 min/vecka. Mellan 2004 och 2015 redovisade myndigheten målvariablerna Aktiv minst 60 min/dag och Aktiv minst 30 minuter per dag, som baserades på frågor om daglig fysisk aktivitet som utgått ur enkäten.

Vid sidan av otillräcklig fysisk aktivitet är stillasittande en egen, oberoende riskfaktor (35, 36). Mellan 2004 och 2015 redovisade Folkhälsomyndigheten målvariabeln Stillasittande fritid. En stillasittande fritid innebär att man ägnar sig åt läsning, tv, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden och promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt i mindre än två timmar i veckan. Det är dock inte enbart på fritiden vi sitter, och därför behöver frågor om stillasittande fånga den totala sittiden under det vakna dygnet. Frågan som ställs i HLV från och med 2016 har validerats av GIH (31).

Fråga 23. Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn?

• Mer än 15 timmar
• 13–15 timmar
• 10–12 timmar
• 7–9 timmar
• 4–6 timmar
• 1–3 timmar
• Aldrig

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2024 års undersökning.

Tid som tillbringas sittande under vaken tid utgår ofta från ett antagande om att vi sover eller ligger ned 8 timmar per dygn. Således finns 16 timmar kvar av dygnet. Folkhälsomyndigheten redovisar fyra målvariabler för Stillasittande som indikator på fysisk inaktivitet (Tabell 5).

Forskning visar att ett tillfredsställande sexliv kan bidra till ökat välbefinnande (37). Frågan om sexuell nöjdhet ställs i HLV för att göra det möjligt att utforska sambandet mellan sexuell nöjdhet och fysisk och psykisk hälsa och på vilka sätt sociala bestämningsfaktorer, som exempelvis könsidentitet, socioekonomi eller födelseland, skapar resurser eller sårbarheter i relation till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Fråga 24. Hur nöjd är du med ditt nuvarande sexliv?

Svarsalternativen är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Inte så nöjd, Inte alls nöjd.

Det partiella bortfallet för frågan var 4,9 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar Mycket nöjd eller Ganska nöjd som Nöjd med sexlivet (målvariabel).

Hälsosamma matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Intag av frukt, grönsaker och fibrer samt ett lågt intag av socker och salt har samband med exempelvis minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer (38, 39). Kost och matvanor har även betydelse för förekomsten av diabetes typ 2, övervikt och fetma (38, 39). För att uppnå en balanserad kost bör vuxna äta minst 500 gram frukt och grönsaker per dag, äta fisk och skaldjur 2–3 gånger per vecka samt begränsa intaget av socker och sötade drycker (40).

Folkhälsomyndigheten redovisar frekvensen av intag av frukt och grönsaker, men svaren kan översättas till en ungefärlig mängd. Vanligtvis beräknas ett konsumtionstillfälle motsvara cirka 100 gram frukt eller grönsaker. Sedan 2016 ingår även två frågor om intag av läsk, saft eller andra sötade drycker, respektive intag av fisk och skaldjur.

Frågorna 25a-b om frukt- och grönsakskonsumtion syftar till att följa andelen i olika befolkningsgrupper som uppnår den rekommenderade dagliga intaget på minst cirka 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag. Frågorna testades i en valideringsstudie av Livsmedelsverket (41) och analysen visade att de förenklade frågorna som användes i HLV hade ett starkt samband med mer detaljerade frågor.

För fråga 25 a-d kan det kanske variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ.

Fråga 25.a) Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor m.m.

• 3 gånger per dag eller oftare
• 2 gånger per dag
• 1 gång per dag
• 5–6 gånger per vecka
• 3–4 gånger per vecka
• 1–2 gånger per vecka
• Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig

b) Hur ofta äter du frukt och bär? Gäller alla typer av frukt och bär (färska, frysta, konserverade, juicer, kompott m.m.).

• 3 gånger per dag eller oftare
• 2 gånger per dag
• 1 gång per dag
• 5–6 gånger per vecka
• 3–4 gånger per vecka
• 1–2 gånger per vecka
• Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 0,4 procent för fråga a) och 0,3 procent för fråga b).

Svarsalternativen har fått olika vikter (Tabell 6) för att beräkna andelen som tycks uppnå det rekommenderade intaget av frukt och/eller grönsaker (minst 5 gånger per dag), och de bägge frågornas vikter räknas samman till ett index.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en summavariabel där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värdena 0,07–6. En dikotom variabel skapas enligt följande:

• Summa mindre än 5 ger värdet 0
• Summa 5 eller mer ger värdet 1

De som har värdet 1 kan anses konsumera tillräckligt mycket frukt och grönt i förhållande till det nationella målet, minst fem gånger per dag. Det är dock en liten del av befolkningen som når upp till detta. Folkhälsomyndigheten redovisar därför, förutom Frukt- och grönsaksintag minst 5 gånger per dag (målvariabel); Frukt- och grönsaksintag mer än 3 gånger per dag (75:e percentilen år 2004; målvariabel), Frukt- och grönsaksintag mer än 1,3 gånger men högst 3 gånger per dag (målvariabel) samt Frukt- och grönsaksintag högst 1,3 gånger per dag (25:e percentilen år 2004; målvariabel). Dessutom redovisas Intag av grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag respektive Intag av frukt och bär minst 2 gånger per dag.

Nedanstående frågor har ingått i en valideringsstudie som Livsmedelsverket genomfört (35). Studien visade att dessa två frågor fungerade som indikatorer på hälsosamma matvanor.

c) Hur ofta dricker du läsk, saft eller andra sötade drycker?

• 4 gånger per vecka eller oftare
• 2–3 gånger per vecka
• 1 gång per vecka
• Mindre än 1 gång per vecka
• Aldrig

d) Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt?

• 4 gånger per vecka eller oftare
• 2–3 gånger per vecka
• 1 gång per vecka
• Mindre än 1 gång per vecka
• Aldrig

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 0,4 procent för fråga c och 0,3 procent för fråga d.

Folkhälsomyndigheten redovisar tre målvariabler för Intag av sötad dryck som indikator för kostvanor (Tabell 7). Fisk- och skaldjursintag följer samma kodningsupplägg.

Rökning är en av de främsta riskfaktorerna för flera sjukdomar, till exempel cancer, lungsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar (28). Nikotin i sig innebär risk för en rad ohälsotillstånd, exempelvis kardiovaskulära, respiratoriska och magtarmrelaterade sjukdomar (42). Hälsorisker med rökfria tobaksprodukter, så som snus, har visat sig variera med avseende på innehåll och den geografisk region där de används (region där aktuell studie om negativa hälsoutfall utförts; 43).

Från och med 2018 års enkät förändrades frågan om rökning och delades upp i två. En fråga handlar om icke e-cigaretter och en fråga om e-cigaretter, samt en följdfråga om e-cigaretternas innehåll av nikotin. Genom att slå ihop svaren på båda dessa frågor ska svaren motsvara svaren på den tidigare frågan som inte var uppdelad.

Fråga 26. Röker du? Omfattar tobaksvaror som cigaretter, upphettade tobaksprodukter/ Heat-not-burn, cigarrer, cigariller och piptobak. E-cigaretter ingår inte.

• Nej
• Ja, ibland
• Ja, dagligen. Ange stycken per dag:

Fråga 27.a) Använder du e-cigaretter?

• Nej
• Ja, ibland
• Ja, dagligen

Fråga 27.b) Är det e-cigaretter med eller utan nikotin?

• Med nikotin
• Utan nikotin
• Både med och utan nikotin
• Vet inte

Det partiella bortfallet i 2024 års undersökning var 0,3 procent för frågan om tobaksrökning och 1,4 procent för frågan om e-cigaretter. För följdfrågan angående tobaksrökning (antal cigaretter) var det partiella bortfallet 1,6 procent, medan det partiella bortfallet för följdfrågan angående e-cigaretter var 0,9 procent.

De målvariabler avseende rökning som Folkhälsomyndigheten redovisar utifrån rökningsfrågorna i HLV från 2016 och framåt konstrueras enligt tabell 8.

(a) Otolkbart svar.

Av tabellen framgår att målvariablerna Inte rökt… och Tidigare rökt… påverkas av frågan om man tidigare rökt cigaretter eller andra tobaksvaror under minst 6 månader, som i sin tur är beroende av ett icke jakande svar på frågan Röker du? Målvariabeln Tidigare rökt tobak dagligen exkluderar alltså alla jakande svar från personer som har rökt cigaretter eller andra tobaksvaror tidigare under minst 6 månader och samtidigt svarat att de (idag) röker tobak dagligen eller ibland.

För fråga 27a och b om e-cigaretter redovisar Folkhälsomyndigheten sex olika målvariabler; tre handlar om e-cigarettanvändning oavsett nikotininnehåll (dagligen, ibland och den sammanlagda andelen som använder dagligen eller ibland), och tre om användning av e-cigaretter med nikotin (dagligen, ibland och den sammanlagda andelen som använder dagligen eller ibland).

Från och med 2022 års enkät har även snusfrågan delats upp i två, med en fråga om snus som innehåller tobak och en fråga om tobaksfritt nikotinsnus.

Fråga 28. Använder du snus som innehåller tobak (portion- eller baksnus)?

• Nej
• Ja, ibland
• Ja, dagligen

Fråga 29. Använder du tobaksfritt nikotinsnus (nikotinportioner/nikotinpåsar)?

• Nej
• Ja, ibland
• Ja, dagligen

Det partiella bortfallet för fråga 28 var 0,7 och för fråga 29 0,8 procent 2024.

Tabell 9 visar samma upplägg som tabell 4 men för snusanvändning.

(a) Från 2022 motsvarat av fråga 28 och 29 summerat.

Vad gäller snusanvändning exkluderas, på samma sätt som för rökning, tidigare bruk under minst 6 månader hos alla som antingen svarat att de använder snus dagligen eller ibland.

Tilläggsfrågan om tidigare användning av tobak eller tobaksfria nikotinvaror ser ut på följande sätt:

Fråga 30. Har du tidigare rökt eller snusat dagligen under minst 6 månader? Flera alternativ kan anges.

• Nej
• Ja, rökt cigaretter eller andra tobaksvaror
• Ja, använt e-cigaretter
• Ja, använt snus som innehåller tobak
• Ja, använt tobaksfritt nikotinsnus

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2024 års undersökning.

Som framgår av tabell 8 och 9 ovan påverkar aktuellt bruk historiskt bruk på så sätt att tidigare dagliganvändning underskattas. En jämförelse av andelen aktuella tobaks-/snusanvändare där man inkluderar tidigare dagligrökning respektive daglig snusanvändning i beräkningen och där man inte gör det, har visat marginella skillnader. Andelen avseende tidigare tobaksrökning respektive snusanvändning kan förväntas påverkas avsevärt mer om framställningen av målvariabler för tidigare tobaksrökning respektive tidigare snusanvändning sker oavhängigt av hur man svarat på de andra frågorna om tobak/snus. Det behöver beaktas vid eventuella tvärsnittsanalyser av trender för tobaks-/snusanvändares övergångar mellan produkter.

Folkhälsomyndigheten redovisar Tidigare rökt tobak dagligen (målvariabel) och Tidigare snusat dagligen (målvariabel) sedan 2016, och Tidigare använt tobakssnus dagligen (målvariabel) och Tidigare använt nikotinsnus dagligen (målvariabel) sedan 2022.

Folkhälsomyndigheten redovisar även ett samlat mått på användningen av tobaks- och nikotinprodukter. Målvariabeln som finns från 2022 och framåt heter Använder tobaks- och/eller nikotinprodukter dagligen och summerar de som svarat Ja på frågan om dagligrökning, daglig användning av tobaks- och/eller nikotinsnus, och/eller daglig användning av e-cigarett med nikotin.

Bruk och skadligt bruk och beroende av narkotiska preparat, så som cannabis, amfetamin, kokain, heroin, ecstasy och LSD för med sig en rad problem kopplade till hälsa och socialt liv (44–47). Substansbrukssyndrom som ersatt tidigare diagnoser missbruk och beroende, är en diagnos som ges när vissa kriterier är uppfyllda, såsom sug efter substansen, fortsatt bruk trots olika konsekvenser, ökad tolerans samt abstinens och kan graderas som mild, måttlig eller svår (48). Den allvarligaste konsekvensen av narkotikabruk är dödsfall till följd av överdos, vilket framför allt gäller opioider (bland annat heroin, tramadol, fentanyl och morfin; 49). Utöver de tre frågorna om narkotika som ställs i HLV ställs även en fråga om dopningsmedel i form av anabola androgena steroider eller tillväxthormon, eftersom användning av sådana preparat för med sig en rad hälsorisker (50).

Frågorna om narkotika och andra preparat som används med eller utan förskrivning av läkare avser att visa prevalens och eventuella förändringar över tid i användning. Frågorna ger inte information om användning av specifika preparat men fyller andra viktiga funktioner eftersom de ger bättre möjligheter att titta på samband mellan narkotikaanvändning och andra hälsoindikatorer eller förutsättningar för hälsa.

Fråga 31. Har du använt cannabis (till exempel hasch eller marijuana)?

• Nej
• Ja, för mer än 12 månader sedan
• Ja, under de senaste 12 månaderna
• Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2024 års undersökning.

Fråga 32. Har du använt någon annan narkotika än cannabis (till exempel amfetamin, kokain, heroin, ecstacy eller LSD)?

• Nej
• Ja, för mer än 12 månader sedan
• Ja, under de senaste 12 månaderna
• Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2024 års undersökning.

Fråga 33. Har du använt anabola androgena steroider eller tillväxthormon utan förskrivning av läkare?

• Nej
• Ja, för mer än 12 månader sedan
• Ja, under de senaste 12 månaderna
• Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2024 års undersökning.

Fråga 34. Har du använt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel (till exempel Tramadol eller bensodiazepiner) på annat sätt än läkare förskrivet? Det vill säga att du tagit sådana läkemedel utan läkares förskrivning, oftare än vad läkare förskrivit eller större mängd än vad läkare förskrivit.

• Nej
• Ja, för mer än 12 månader sedan
• Ja, under de senaste 12 månaderna
• Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent år 2024.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa alla frågorna, med undantag för anabola androgena steroider på grund av små och därmed osäkra tal, utifrån andel som använt narkotika eller andra preparat Någon gång (målvariabel), Senaste 12 månaderna (målvariabel) eller Senaste 30 dagarna (målvariabel).

Frågorna i HLV som rör spel om pengar avser framför allt att mäta prevalensen av riskabelt spelande, som är kopplat till hälsa genom att det kan leda till ett beroende enligt Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders som är ett internationellt system för att kategoriska psykiatriska sjukdomar och tillstånd) (DSM). Inom folkhälsoområdet används ofta mätinstrumentet PGSI (Problem Gambling Severity Index), som består av nio frågor, för att mäta grad av spelproblem (51, 52). I HLV används fyra av frågorna som ett kortinstrument. Få screeningsfrågor gör dock att olika kombinationer av frågor alstrar falskt positiva och falskt negativa svar i olika grad. Utifrån en riksrepresentativ prevalensstudie (53) analyserades olika kombinationer av frågorna i relation till prevalensen av problematiskt spelande. Dessa analyser ligger till grund för valet av nedanstående spelfrågor.

Fråga 35. Har du under de 12 senaste månaderna satsat pengar på spel eller köpt lotter till dig själv? Med spel menas till exempel lotter, skraplotter eller bingolotto, bingo, poker, spelautomater, andra kasinospel, tips (till exempel Stryktipset), spel på hästar eller liknande, inklusive spel om pengar online såsom poker eller vadslagning. Det inkluderar även privata spel, som att slå vad eller spela poker med vänner, om ni satsar pengar som någon vinner.

• Ja
• Nej Gå vidare till fråga 37

Alltsedan 2004 redovisar Folkhälsomyndigheten Spelat (målvariabel) respektive Har ej spelat (målvariabel). Frågan ändrades 2024 och fick då ett tidsseriebrott, se kapitlet Ändrade frågor. De nya målvariablernas namn är desamma men med tillägget (2024-).

Fråga 36. Har du under de senaste 12 månaderna … (Aldrig, Ibland, Ofta, Nästan alltid)

a) … spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora?

b) … behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning?

c) … återvänt en annan dag för att försöka vinna tillbaka pengarna du förlorat?

d) … lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för?

För att få fram ett mått på riskabelt spelande enligt kortinstrumentet beräknas ett index utifrån de fyra delfrågorna. Det första svarsalternativet aldrig ger värdet 0, det andra Ibland ger värdet 1, det tredje Ofta ger värdet 2 och det fjärde alternativet nästan alltid ger värdet 3. De fyra frågorna kan därmed maximalt ge 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabelt spelande.

Det partiella bortfallet för frågorna var 0,4–2,3 procent år i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar från 2014 Riskabelt spelande (målvariabel). Mellan 2004 och 2014 redovisades Riskabla spelvanor baserad på en annan frågelydelse; frågorna ändrades för att de som ställdes före 2014 underskattade andelen med ett riskabelt spelande.

Alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter, till exempel alkoholförgiftning och olycksfall, gastrit, alkoholpsykos, leverskador och flera olika former av cancer (28, 54).

De tre frågorna om alkohol i HLV är en kortversion av screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT), som i sin helhet består av tio frågor. AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verktyg för att tidigt upptäcka personer med en skadlig konsumtion av alkohol (55). De tre första frågorna (AUDIT-C) är en direkt översättning av förlagan och är testade (56, 57). Frågorna reviderades 2016 och tidsperioden de senaste 12 månaderna specificerades i varje fråga. De ser nu ut enligt nedan.

Med alkohol menas folköl, mellan- eller starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit.

Fråga 37. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?

• 4 gånger/vecka eller mer
• 2–3 gånger/vecka
• 2–4 gånger/månad
• 1 gång/månad eller mer sällan
• Aldrig Gå vidare till fråga 40

Figur 1. Bilden visar vad som avses med ett glas. Olika antal centiliter för olika typ av alkohol.

Fråga 38. Hur många glas drack du en typisk dag då du drack alkohol under de senaste 12 månaderna? Se exempel ovan på vad som motsvarar ett glas.

• 1–2
• 3–4
• 5–6
• 7–9
• 10 eller fler
• Vet inte

Fråga 39. Hur ofta drack du sex glas eller fler vid ett och samma tillfälle under de senaste 12 månaderna?

• Dagligen eller nästan varje dag
• Varje vecka
• Varje månad
• Mer sällan än en gång i månaden
• Aldrig

För att definiera riskkonsumtion av alkohol poängsätts svarsalternativen på de tre frågorna i AUDIT-C och poängen summeras. Svarsalternativen på vardera av fråga 37 och 39 ger 4, 3, 2, 1 eller 0 poäng och svarsalternativen på fråga 38 ger 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng. Svaret Vet inte i fråga 38 hanteras som internbortfall. Samtliga som svarat på minst en av frågorna 37–39 ingår i beräkningen. Summan kan bli maximalt 12 poäng. Gränsvärdet för riskkonsumtion av alkohol har satts till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män.

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 0,4 procent för fråga 37, 1,0 procent för fråga 38, och 0,8 procent för fråga 39.

Folkhälsomyndigheten redovisar Riskkonsumenter alkohol (målvariabel), Ej riskkonsumenter alkohol (målvariabel) samt, för andelen som inte druckit alkohol de senaste 12 månaderna, Ej druckit alkohol (målvariabel).

Omgivningsbuller är den typ av störning i miljön som berör flest människor i Sverige och den vanligaste källan är trafik. Uppskattningar visar att nästan 20 procent av befolkningen (motsvarande 2 miljoner människor) är utsatt för trafikbuller över riktvärdena. Buller i omgivningsmiljön påverkar hälsan på många sätt, allt från en allmän störning till påverkan på både inlärning och prestation och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom (58).

Naturvårdsverket såg 2013–2015 över riktvärdena för trafikbuller med det uttalade målet att underlätta bostadsbyggande i bullriga områden. En ny förordning trädde i kraft den 1 juni 2015 (58) som bland annat innebär att det är viktigt att följa hur hälsan påverkas och befolkningen störs. Frågans formulering är hämtad från Miljöhälsoenkätens (59) bullerfrågor för jämförbarhet. Svarsalternativen för delfråga a) - f) är fem: Ja, dagligen, Ja, varje vecka året runt, Ja, varje vecka vissa delar av året, Ja, men mer sällan, och Nej, aldrig.

Fråga 40. Medför trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafik), i eller i närheten av din bostad, några av följande störningar? Med i eller i närheten av din bostad menas inomhus samt utomhus alldeles i närheten, som till exempel på balkong, på innergård, i trädgård eller vid entrén.

a) Svårt att vistas på balkong eller uteplats

b) Svårt att föra ett vanligt samtal

c) Svårt att somna

d) Blir väckt

e) Svårt att ha fönster öppet på dagtid

f) Svårt att sova med öppet fönster

Det partiella bortfallet för frågorna var 1,1–1,4 procent år i 2024 års undersökning. För alla delfrågor utom c) och d) redovisar Folkhälsomyndigheten de som svarat ja på svarsalternativ 1 (Ja, dagligen) eller 2 (Ja, varje vecka året runt) som följande målvariabler: Svårt att vistas på balkong/uteplats, Svårt att föra ett vanligt samtal respektive Svårt att sova med öppet fönster.

För delfråga c) och d) redovisas Svårt att somna/blir väckt (målvariabel) baserat på de som uppgav att de minst en gång per vecka har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller. Dit räknas de som svarat ja (alternativ 1 eller 2) på minst en av frågorna om att bli väckt respektive ha svårt att somna.

Forskning visar att utomhusaktiviteter, så som trädgårdsarbete, motion och naturbaserad terapi kan förbättra psykisk hälsa, varför en fråga om detta inkluderats i HLV (60).

Fråga 41. Hur ofta är du utomhus i park, natur- eller grönområden (tänk även på sjöar, vattendrag och hav)?

• Varje dag
• Några gånger per vecka
• Några gånger per månad
• Någon eller några gånger under året
• Aldrig

Det partiella bortfallet för frågan var 0,6 procent år i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa två kategorier av utevistelse; Varje dag eller några gånger per vecka (målvariabel) för andelen som uppgett svarsalternativet Varje dag eller Några gånger per vecka, samt Några gånger per år eller mer sällan (målvariabel) för andelen som uppgett svarsalternativet Någon eller några gånger under året eller Aldrig . Mittenalternativet Några gånger per månad redovisas inte.

De två frågorna om ekonomiska förhållanden avser att mäta ekonomisk marginal och ekonomisk kris. Frågan ger också en bild av ojämlikhet i befolkningen och kan indikera ojämlikhet i hälsa genom att kopplas till olika hälsoutfall.

Följande fråga ställs för att se vilken kontantmarginal svarspersonerna har; den speglar svårigheten att få tag på pengar vid en oförutsedd händelse om man inte får låna pengar från vänner eller ta enkla sms-lån eller liknande.

Fråga 42. Skulle du eller ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?

• Ja
• Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa de som svarat Nej som Klarar inte oväntad utgift (målvariabel och redovisningsgrupp). Variabeln redovisas sedan 2016 och beloppen räknas upp i enlighet med motsvarande fråga i SCB:s årliga undersökningar av levnadsförhållanden/Statistics on Income and Living Conditions survey (ULF/SILC).

Åren 2004–2015 fanns en något annorlunda fråga samt ett högre belopp: Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 15 000 kronor, skulle du klara det?, med Ja/Nej som svarsalternativ (2004–2005 var beloppet 14 0000 kr). Tidsserierna före och efter 2016 är därför inte jämförbara med varandra.

Nedanstående fråga om förmågan att betala löpande utgifter ställs för att se andelen som lever i ekonomisk kris.

Fråga 43. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?

• Nej
• Ja, vid ett tillfälle
• Ja, vid flera tillfällen

Det partiella bortfallet för frågan var 0,6 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar, baserat på de som valt något av de två Ja-alternativen, Haft ekonomisk kris, respektive Ekonomisk kris (målvariabel respektive redovisningsgrupp). Redovisningsgruppen Ej ekonomisk kris bildas av andelen som svarat Nej på frågan. Frågan är oförändrad sedan 2004.

Frågorna om sysselsättning, yrke och arbetsuppgifter avser att mäta sysselsättningsstatus och socioekonomisk tillhörighet. Uppgifterna kan i likhet med ekonomiska förhållanden möjliggöra undersökningar av ojämlikhet i hälsa mellan grupper om de kombineras med hälsoutfall.

Frågan om sysselsättning syftar till att identifiera framför allt grupperna förvärvsarbetande, arbetslösa och sjukskrivna. Frågan ändrades mellan 2022 och 2024 av mättekniska skäl (se vidare under rubriken Revideringar 2022–2024).

Fråga 44. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning just nu? Markera endast ett alternativ. Om flera alternativ är aktuella, markera det som stämmer bäst.

• Anställd. Ange % av heltid
• Egen företagare/lantbrukare
• Studerande
• Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Gå till fråga 46
• Föräldraledig eller tjänstledig
• Långtidssjukskriven (mer än 3 månader)
• Har sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension, sjukpension eller sjukbidrag)
• Pensionär (ålderspensionär, avtalspensionär) Gå vidare till fråga 46
• Hemmafru/hemmaman (inte pensionär) Gå vidare till fråga 46
• Annat

Det partiella bortfallet för frågan var 0,8 procent i 2024 års undersökning.

Sysselsättning delas in i fyra redovisningsgrupper:

1. Yrkesarbetande: Summan av personer 16 år eller äldre som angett något av de tre svarsalternativen Anställd; Egen företagare/lantbrukare; Föräldraledig eller tjänstledig.
2. Arbetslös: Summan av personer 16–64 år som angett svarsalternativet Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
3. Sjukpenning/ersättning: Summan av personer 16–64 år som uppgett något av de två svarsalternativen Har sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension, sjukpension eller sjukbidrag); Långtidssjukskriven (mer än 3 månader).
4. Studerande/praktiserande: Summan av personer 16–64 år som uppgett svarsalternativet Studerande.

Svarsalternativen Pensionär, Hemmafru/hemmaman (inte pensionär) och Annat redovisas inte. Sedan 2021 års undersökning har frågor om yrke och arbetsuppgifter tagits bort, vilket innebär att det inte går att koda in yrket enligt SEI (61).

Fråga 45 besvaras endast av dig som yrkesarbetar (även du som är sjukskriven eller föräldra- eller tjänstledig ska svara). Du som inte yrkesarbetar går vidare till fråga 46.

Fråga 45. Är du orolig för att förlora ditt arbete inom de närmaste 12 månaderna?

• Ja
• Nej

Frågan om oro för att förlora arbetet ska mäta upplevd anställningstrygghet och det beräknas för dem som är sysselsatta. Frågan har koppling till hälsa på så sätt att de som är oroliga för att förlora sitt arbete anger i mindre utsträckning att de mår bra (62, 63). Partiellt bortfall för frågan går inte att beräkna.

Folkhälsomyndigheten redovisar Orolig att förlora arbetet (målvariabel), baserat på de yrkesarbetande personer 16–64 år som svarat ja på frågan.

Att utsättas för kränkningar, hot om våld och fysiskt våld påverkar den psykiska och fysiska hälsan negativt (64). Känslan av trygghet kan påverkas av utformningen av den fysiska miljön i stads- och tätortsmiljöer (65). Våld i nära relationer har en tydlig koppling till sexuell och reproduktiv hälsa och utgör ett prioriterat jämställdhetspolitiskt delmål (66).

Fråga 46. Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?

• Nej
• Ja, ibland
• Ja, ofta

Det partiella bortfallet för frågan var 0,8 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar svarsalternativen Ja, ibland respektive Ja, ofta hopslaget, som Avstått från att gå ut ensam på grund av rädsla (målvariabel).

Fråga 47.a) Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld?

• Ja
• Nej Gå vidare till fråga 48

Fråga 47.b) Personen som utsatte mig för våldet var… Flera alternativ kan anges.

• Nuvarande eller före detta partner
• Annan familjemedlem eller släkting
• Annan närstående eller bekant
• Någon jag mött i mitt arbete/studier (till exempel chef eller klient)
• Idrottsledare eller liknande ledare
• Någon okänd
• Vill inte svara

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 0,6 procent för delfråga a) och 17,5 procent för delfråga b).

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen som svarat ja på fråga 47a), som Utsatt för fysiskt våld (målvariabel). Från delfråga b) redovisas inga svar. Delfråga b) är ny för 2024, se motivering i avsnittet Revideringar 2022–2024.

Fråga 48. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd?

• Ja
• Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 0,9 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen som svarat ja på frågan som Utsatt för hot om våld (målvariabel). Vi särredovisar även, som målvariabeln Utsatt för fysiskt våld eller hot om våld, andelen personer som svarat Ja på minst en av frågorna 47a och 48.

Frågan nedan ska belysa om man utsatts för kränkning och om den kränkande behandlingen eller bemötandet hade samband med någon aspekt kopplad till den utsatta personen, framför allt någon av diskrimineringsgrunderna.

En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att en person missgynnas eller kränks och där det finns ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (67). Därför inkluderas följdfrågan om eventuella samband med dessa. Ett samhälle där individer eller grupper trakasseras, diskrimineras, mobbas eller på annat sätt kränks står i motsats till ett inkluderande samhälle och försämrar samhällets förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen (68, 69).

Fråga 49.a) Har du under de senaste 3 månaderna blivit behandlad eller bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt?

• Nej Gå vidare till fråga 50
• Ja, någon gång
• Ja, flera gånger

Fråga 49.b) Hade den kränkande behandlingen eller bemötandet samband med något av följande? Flera alternativ kan anges.

• Etnisk tillhörighet eller hudfärg
• Kön
• Sexuell identitet
• Ålder
• Funktionsnedsättning
• Religion
• Könsidentitet eller/och könsuttryck
• Annat
• Vet inte

I 2024 års undersökning var det partiella bortfallet 0,7 procent för fråga a) och 1,6 procent för fråga b).

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen som svarat Ja, någon gång eller Ja, flera gånger på första frågan, som Utsatt för kränkande behandling eller bemötande (målvariabel). Folkhälsomyndigheten redovisar inga svar från fråga 49b i Folkhälsodata/Folkhälsostudio.

Folkhälsopolitikens mål är en jämlik hälsa där alla grupper ska ha samma möjligheter till en god hälsa. För att kunna redovisa eventuella samband mellan grupptillhörighet och bestämningsfaktorer respektive hälsoutfall för olika nationella minoriteter ställs frågan om huruvida den svarande tillhör en eller flera nationella minoriteter.

Fråga 50. Tillhör du någon av Sveriges nationella minoriteter: judar, romer sverigefinnar, tornedalingar eller urfolket samer? Flera alternativ kan anges.

• Ja, jag är jude
• Ja, jag är rom
• Ja, jag är sverigefinne
• Ja, jag är tornedaling
• Ja, jag är same

Det partiella bortfallet för frågan var 0,9 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar inga svar från fråga 50 i Folkhälsodata/Folkhälsostudio.

Det finns många termer som kan användas för att belysa olika sociala relationers hälsofrämjande effekt, till exempel sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, socialt sammanhang, integrering och socialt kapital. Det finns starka samband mellan indikatorer på socialt kapital (till exempel tillit och delaktighet) och mortalitet (70). Vidare kan socialt kapital definieras som de resurser, för individen och gruppen, som finns tillgängliga genom sociala kontakter och sociala relationer med andra människor (71). Socialt deltagande kan indirekt påverka hälsan genom dess inverkan på olika levnadsvanor (72).

Det finns en positiv relation mellan socialt stöd och hälsa (73). Socialt stöd har olika dimensioner varav de mest använda är: emotionellt stöd, instrumentellt stöd, informativt stöd och uppskattning (74). Två frågor i HLV avser att indikera emotionellt stöd och en tredje gäller instrumentellt stöd.

Fråga 51. Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?

• Ja
• Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 0,8 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen som svarat Nej, som Saknar emotionellt stöd (målvariabel).

Fråga 52. Kan du få hjälp av någon eller några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? Till exempel få råd, låna saker, hjälp med matinköp eller reparationer.

• Ja, alltid
• Ja, för det mesta
• Nej, för det mesta inte
• Nej, aldrig

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen som svarat något av de två sista svarsalternativen (Nej, för det mesta inte, Nej, aldrig), som Saknar praktiskt stöd (målvariabel).

Fråga 53. Har du besvär av ensamhet?

• Nej
• Ja, men sällan
• Ja, ibland
• Ja, ofta
• Ja, alltid

Det partiella bortfallet för frågan var 0,6 i 2024 års undersökning.

Frågan ställdes i HLV för första gången 2022, målvariabelns namn var då Besvär av ensamhet och isolering. Från 2024 har Folkhälsomyndigheten ändrat frågan och infört nya svarsalternativ, se motivering under avsnittet Ändrade frågor. Från 2024 redovisas Ofta eller alltid besvär av ensamhet (målvariabel) genom att summera andelen som svarat Ja, alltid eller Ja, ofta. Även Ibland besvär av ensamhet (målvariabel) redovisas. Den består av andelen som svarat Ja, ibland.

Tillit har samband med exempelvis självskattad hälsa, tillfredsställelse med livet, funktionell hälsa och mortalitet (75). I områden med stora inkomstskillnader är individer mindre benägna att lita på varandra och det är mer vanligt med våld och svagare sociala relationer (76). Låg social status kan till exempel medföra känslor av underlägsenhet och otrygghet, vilka interagerar med andra viktiga hälsovariabler.

Fråga 54. Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?

• Ja
• Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 1,2 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen som svarar Nej, som Svårt att lita på andra (målvariabel).

Fråga 55. Vilket förtroende har du för följande institutioner i samhället? (Mycket stort, Ganska stort, Ganska litet, Mycket litet, Ingen åsikt)

a) Sjukvården

b) Polisen

c) Skolan

d) Riksdagen

e) Politikerna i din kommun

f) Politikerna i din region

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7–1,9 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar resultat för de som gett svar angående minst en institution. Ett sammantaget indexvärde redovisas som bygger på värden för respektive nivå av förtroende för de sex institutionerna (Tabell 10).

Indexvärdet summeras för de sex institutionerna (kan variera mellan 0 och 24) och indexsumman divideras sedan med antal svar med alternativen 1–4, vilket genererar ett medelvärde. Medelvärde 2 eller lägre definieras som Låg tillit till samhällets institutioner (målvariabel). Folkhälsomyndigheten redovisar andelar för de som svarat på minst en av frågorna (HLV-kod 1–5).

En snarlik fråga fanns i HLV 2004–2014, men inte med exakt samma svarsalternativ och den är därför inte jämförbar med 2024 års fråga.

Bakgrundsfrågor om könsidentitet och sexuell identitet ställs för att bestämningsfaktorer och hälsoutfall ska kunna redovisas för olika grupper i samhället och för att eventuellt samband mellan grupptillhörighet och bestämningsfaktorer respektive hälsoutfall ska kunna undersökas.

Frågorna om könsidentitet och eventuell transerfarenhet finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan i olika grupper. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Fråga 56. Hur definierar du din könsidentitet?

• Kvinna
• Man
• Icke-binär
• Vill inte kategorisera mig
• Osäker

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar inte resultat från den här frågan i Folkhälsodata/Folkhälsostudio.

Fråga 57. Är du eller har du varit transperson? En transperson har en könsidentitet och/eller ett könsuttryck som inte stämmer överens med det juridiska kön som personen fick vid födseln. Det kan till exempel vara någon som föds och uppfostras som kvinna men som snarare känner sig som man.

• Ja
• Nej
• Osäker

Det partiella bortfallet för frågan var 0,9 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar inte resultat från den här frågan.

Frågan om sexuell identitet finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan i olika grupper. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett sexuell identitet. Sexuella minoriteter uppvisar sämre fysisk och psykisk hälsa än befolkningen i övrigt och upplevt stigma kan hindra personer i denna grupp från att vara öppna med sin sexuella identitet (77).

Utsatthet för olika former av stigma kan i enlighet med teorin om minoritetsstress leda till att hbtq-personer döljer eller undviker att avslöja sin sexuella identitet eller transidentitet (78). Stress kring att inte vara öppen med sin sexuella läggning eller transidentitet har kopplats till negativa hälsoutfall (79–82).

Fråga 58. Hur definierar du din sexuella identitet?

• Heterosexuell Det här var sista frågan
• Homosexuell
• Bisexuell
• Pansexuell
• Asexuell
• Vill inte kategorisera mig
• Osäker Det här var sista frågan

Det partiella bortfallet för frågan var 2,4 procent i 2024 års undersökning.

Fråga 59. Är du så öppen med din sexuella identitet som du vill vara?

• Ja
• Delvis
• Nej
• Osäker

Det partiella bortfallet för frågan var 2,2 procent i 2024 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar inga svar från fråga 58 eller 59 i Folkhälsodata/Folkhälsostudio.

Frågeformulär behöver kontinuerligt ses över och utvecklas i takt med att kunskapsläge och samhälle förändras. En avvägning måste dock alltid göras av nyttan av förändringar eftersom det kan påverka möjligheten till jämförelser med tidigare år. Att känna till förändringarna kan hjälpa statistikanvändare tolka resultaten som visas i Folkhälsomyndighetens databas Folkhälsodata och visualiseringsverktyg Folkhälsostudio.

Inför 2024 års undersökning gjordes en genomgripande översyn av frågeformuläret. Kognitiva intervjuer på 2022 års frågeformulär genomfördes av SCB hösten 2022 och resultaten från den användes som utgångspunkt i översynen. Användningen av HLV-frågor på Folkhälsomyndigheten utforskades inklusive vilka av dem som ligger till grund för indikatorer inom uppföljningssystem såsom Agenda 2030 och statistik som Sverige rapporterar internationellt. Våren 2023 skickades en enkät ut till alla 21 regioner för att kartlägga regionernas användning av frågor som Folkhälsomyndigheten inte använder, 13 regioner svarade.

Även om en kort enkät kan ge mindre mät- och bortfallsfel än en längre var det i översynen av enkäten framför allt motiverat utifrån uppgiftsminimeringsprincipen i dataskyddsförordningen att ta bort frågor som saknar ett tydligt användningsområde, frågor som inte används återkommande av flera regioner och frågor som kan ersättas med registeruppgifter. En borttagen fråga kan vid behov läggas tillbaka i enkäten i framtida undersökningsomgångar.

Översynen resulterade i att en del frågor ändrades, några togs bort och ett par nya frågor kom till. Nedan redovisas de ändringar som gjordes till 2024 jämfört med 2022 års frågeformulär. Här ges även en kortfattad motivering till ändringarna och en bedömning av konsekvenser. Konsekvenser som tidsseriebrott har granskats med hjälp av statistisk analys av skillnader i svarsandelar mellan 2022 och 2024 och med stöd av interna sakkunnigas bedömningar om möjliga tidsseriebrott.

Nöjdhet med sexlivet, säker sex och sexuell hälsolitteracitet är resurser inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Området är en del i jämlik hälsa, och en jämlik hälsa i hela befolkningen ingår i Sveriges övergripande folkhälsomål från 2018. Det övergripande syftet med frågan i Nationella folkhälsoenkäten om sexuell nöjdhet är att utforska på vilka sätt sociala bestämningsfaktorer, som exempelvis könsidentitet, socioekonomi eller födelseland, skapar resurser eller sårbarheter i relation till SRHR. Frågan om sexuell nöjdhet är avsedd att mäta det positiva sambandet mellan sexuell nöjdhet och fysisk och psykisk hälsa och behövs, tillsammans med andra undersökningar på SRHR-området, i Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp det övergripande folkhälsomålet i Sverige såväl som den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR-strategin).

Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett högt prioriterat jämställdhetspolitiskt delmål från regeringen och ett känt folkhälsoproblem. Indikatorn faller inom Delmål 3 Egenmakt, integritet och identitet med koppling till hälsa i den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR-strategin). Våld i nära relationer har en tydlig koppling till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Kunskap om vem som utsätter någon annan för våld är viktigt för det våldsförebyggande och behandlande arbetet. Därför behövde den tidigare följdfrågan om våldsutsatthet i HLV ändras. Den fokuserade på var våldet skedde, fångade enbart indirekt våld i nära relationer och användes inte av Folkhälsomyndigheten. Den nya delfrågan kan användas för att följa upp nationella SRHR-strategin, vilket den gamla delfrågan inte kan med samma precision. Den reviderade frågan skulle också kunna ligga till grund för Agenda 2030-indikatorn Andelen av befolkningen 16–84 år som utsatts för fysiskt, sexuellt eller psykologiskt våld av en nuvarande eller före detta intim partner (SDG 5.2.1), en indikator som hittills saknat källa i Sverige.

Olika varianter av denna fråga har använts i flera olika enkätundersökningar, både i Sverige och andra länder. Exempel från Sverige är SOM-institutet och region Stockholm. SOM-institutet har använt olika versioner av frågan sedan 1986, men ändrat formulering något 2008. Tillit till samhällets institutioner är en av de beslutade kärnindikatorerna i uppföljningssystemet Folkhälsan i Sverige under målområde 7: Kontroll, inflytande och delaktighet. Denna indikator har tills nu inte varit tillgänglig med möjlighet att koppla svaren till de redovisningsgrupper som i Folkhälsan i Sverige har behov av.

Den nya frågan är konstruerad ur den fråga om vertikal tillit som användes i HLV 2004–2014. De första åren ingick tio institutioner; efter några år lades ytterligare en till och en annan togs bort. De sista åren frågan fanns i HLV (2012–2014) lades två institutioner till. Hela frågan togs bort vid en större revidering av enkätformuläret inför 2015 års omgång. Det finns dokumenterade problem med frågan 2004–2014. Exempelvis hade några av svarsalternativen (institutionerna) ett stort internbortfall och det var inte möjligt att särskilja en avsaknad av åsikt från ett förtroende för institutionen som var varken stort eller litet.

Till återinförandet 2024 har svarsalternativ (institutioner) med stort internbortfall tagits bort, i avsikt att öka kvaliteten. Valet av institutioner gjordes med ambitionen att ha med alternativ som täcker både beslutsfattare och utförare på varje politisk nivå. Svarsskalan ändrades till Mycket stort, ganska stort, ganska litet, mycket litet, dvs inget mellanalternativ, samt ett femte svarsalternativ Ingen åsikt, i syfte att lösa problemet med tolkningen av svar.

Frågan är tänkt att ligga till grund för indikatorn Andel av icke-heterosexuella personer i befolkningen 16–84 år som lever öppet med sin sexuella identitet i uppföljningssystemet kopplat till den nationella SRHR-strategin, en indikator som hittills saknat källa. Med start 2022 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag att följa upp och främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter samt att samordna och ge stöd till de hbtqi-strategiska myndigheterna.

Fråga 11 i HLV2022 innehöll flera delfrågor om besvär och symtom som till 2024 har tagits bort. Huvudfrågan löd Har du något eller några av följande besvär eller symtom? (svarsalternativ Nej, Ja, lätta besvär och Ja, svåra besvär):

d) Eksem eller hudutslag?

e) Öronsus (tinnitus)?

g) Återkommande mag- eller tarmbesvär?

l) Yrsel?

i) Huvudvärk eller migrän?

k) Trötthet?

Översynen av enkäten 2023 visade att ovanstående delfrågor inte används av Folkhälsomyndigheten i någon rapportering och de används inte heller regelbundet av regionerna; ett fåtal regioner angav dock en sporadisk användning. Utöver oklart användningsområde var dessa frågor troligen behäftade med ett visst mätfel. I SCB:s kognitiva intervjuer framkom att respondenter måste ägna relativt mycket tankekraft på att förstå och besvara dessa frågor och att det kan ha en negativ påverkan på undersökningen som en helhet.

Fråga 13 i HLV2022 I vilken utsträckning har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att själv bli allvarligt sjuk i covid-19? och 14, I vilken utsträckning har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19? ställdes under pandemiåren och varken Folkhälsomyndigheten eller regionerna använder längre dessa frågor.

Fråga 43 i HLV2022 Vilken är din högsta genomförda utbildning? (med sex svarsalternativ) används varken av Folkhälsomyndigheten eller regionerna; istället används samkörda registeruppgifter från Utbildningsregistret. Anledningen till att frågan om utbildning har funnits med i enkäten är för att komplettera registeruppgifterna vid underteckning. Detta har dock i praktiken aldrig gjorts. Undertäckningen i utbildningsregistret är 2,6 % totalt, och 9,2 % bland utrikes födda, men enligt en bortfallsanalys genomförd av SCB saknas ett tydligt samband mellan bortfall och utbildningsnivå. Antalet respondenter som saknar en registeruppgift för utbildning men som besvarade frågan om utbildning var 180 personer i HLV 2020, 195 i HLV 2021 respektive 133 i HLV 2022. Därmed var det inte längre motiverat att inkludera frågan om utbildning, särskilt med tanke på att frågan inte användes.

Fråga 46 i HLV2022 Hur många dagar har du under de senaste 12 månaderna varit borta från arbetet på grund av dålig hälsa? (med fyra svarsalternativ: Inga dagar, 1–7 dagar, 8–30 dagar, Fler än 30 dagar) saknar tydligt användningsområde vid Folkhälsomyndigheten och enbart två regioner uppgav i enkätöversynen att de återkommande använder frågan. Dessa regioner kan lägga till frågan i sina respektive tilläggsurval. Frågan var problematisk från ett mättekniskt perspektiv då det för många rimligtvis är svårt och tankekrävande att minnas och räkna samman hur många dagar man varit sjukskriven under ett helt år. Med undantag för korta perioder (kortare än 15 kalenderdagar) kan sjukskrivning dessutom följas via registeruppgifter från Försäkringskassan, registeruppgifter som myndigheten sedan 2015 samkör med HLV-data.

Fråga 55 i HLV 2022 Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna? med 13 olika svarsalternativ, där flera kunde anges och ett fjortonde svarsalternativ var Inget av ovanstående, var inte funktionell i sitt utförande, även om det står klart att det är motiverat med en fråga i HLV om formellt socialt deltagande. Det finns ett positivt samband mellan socialt deltagande och hälsa (83–85) och aktuell fråga var tänkt att ligga till grund för indikatorn Deltagande i sociala aktiviteter inom uppföljningssystemet Folkhälsan i Sverige. På grund av bristande datakvalitet har frågan dock inte använts, och indikatorn saknade källa. Frågan behöver revision för ökad kvalitet. Mätinstrument validerade i svensk kontext saknas. Det större utvecklingsarbete som krävs kunde inte göras till HLV 2024. Frågan togs därför bort till dess att en ny fråga om social delaktighet är framtagen.

Fråga 56 i HLV2022 Vilket år är du född? Används inte av Folkhälsomyndigheten eller regioner. SCB har tidigare använt frågan i syfte att kontrollera att urvalspersonen faktiskt är den som besvarat enkäten, men de gör inte detta längre.

Fråga 61 a) i HLV2022 Vem eller vilka bor du tillsammans med? och b) Om du har barn: Hur många? används inte av Folkhälsomyndigheten och enbart tre regioner uppger att de har återkommande användning av dem. Dessa regioner kan mot en mindre avgift lägga till dessa frågor i sina tilläggsurval. Frågorna är därtill skrymmande i formuläret och relativt komplexa att besvara, särskilt följdfrågan (vilken missuppfattades av två testpersoner i SCB:s kognitiva intervjuer). Familjeställning samt antal barn kan följas via registeruppgifter från RAMS; Folkhälsomyndigheten samkör redan dessa registeruppgifter med HLV. Registeruppgifterna inkluderar dock inte barn som periodvis bor i hemmet men som är folkbokförda på annan adress. Givet otydligt användningsområde, mätproblematik och att registeruppgifter erbjuder en proxy togs frågorna bort ur HLV2024.

Två av svarsalternativen har ändrats. Ja, utan glasögon ändrades till Ja, utan glasögon eller linser och Ja, med glasögon ändrades till Ja, med glasögon eller linser. Att inkludera linser gör svarsalternativen mer kompletta och minskar risken för missförstånd med åtföljande mätfel. Denna ändring har bedömts inte medföra ett tidsseriebrott.

Frågorna 10, 11 och 12 var tidigare del-/följdfrågor till frågan Är du på grund av ditt hälsotillstånd begränsad i någon av följande aktiviteter? I enlighet med SCB:s rekommendation, samt bedömning från enkätspecialister, togs huvudfrågan bort och delfrågorna blev fristående i 2024 års enkät. Detta har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

Kursiverade ord var i 2022 års enkät i stället understrukna. Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

I 2022 års enkät fanns instruktionen Räkna samman all tid efter frågetecknet. I 2024 års enkät lades den direkt nedanför instruktionstexten till hela frågan om fysisk aktivitet, vilket tydliggör att instruktionen att räkna samman all tid gäller både delfråga a och b.

De två första svarsalternativen har ändrats från Ja, med nikotin till Med nikotin respektive från Ja, utan nikotin till Utan nikotin.

Anledningen till ändringen är att svarsalternativ som börjar med Ja riskerar att förvirra respondenten och generera onödig tankeverksamhet. Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

Hjälptext till fråga 34: Det vill säga att du tagit sådana läkemedel utan läkares förskrivning, oftare än vad läkare förskrivit eller större mängd än vad läkare förskrivit. I 2022 års enkät inkluderade alla dessa fyra frågor begreppet någon gång, det vill säga om man någon gång hade använt preparaten. Eftersom svarsalternativen har tre olika tidsperioder bedömdes svarandet försvåras av den formuleringen. Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

Hjälptext: Med spel menas t.ex. lotter, skraplotter eller bingolotto, bingo, poker, spelautomater, andra kasinospel, tips (t.ex. Stryktipset), spel på hästar eller liknande, inklusive spel om pengar online såsom poker eller vadslagning. Det inkluderar även privata spel, som att slå vad eller spela poker med vänner, om ni satsar pengar som någon vinner. I 2022 års enkät löd frågan och hjälptexten: Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? Med spel menas t.ex. trisslott, bingolotto, kasinospel, tips, spel på hästar eller liknande och spel om pengar över Internet såsom poker eller vadslagning. Anledningen till ändringen i frågeformuleringen är att en del personer köper lotter enbart för att ge bort, vilket rent principiellt inte är att betrakta som spel om pengar och dessa personer ska därför inte behöva besvara följdfrågan. Ändringen av hjälptexten gjordes för att förtydliga vad som menas med att satsa pengar på spel eller att köpa lotter idag. Förändringen har bedömts orsaka tidsseriebrott.

Hjälptext: Med alkohol menas folköl, mellan- eller starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit. I 2022 års enkät följdes hjälptexten av tillägget Besvara frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Anledningen till att texten om noggrannhet och ärlighet togs bort är att hela enkäten ska (förväntas) besvaras så noggrant och ärligt som möjligt, inte bara alkoholfrågorna. Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

Kursiverade ord var i stället understrukna i 2022 års enkät (trafikbuller respektive i eller i närheten av din bostad). Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

I 2022 års enkät löd frågan Hur ofta är du utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader eller cyklat)? Ändringen av frågans exemplifiering/ associationshjälp grundar sig i att Folkhälsomyndigheten enligt sin instruktion har samordningsansvar för mål 9 inom friluftspolitiken, som kan associeras även med sjöliv. Vidare var det i 2022 års frågelydelse otydligt vad som mättes då man frågade om utomhusvistelse men exemplifierade med motion. Exemplen var inte heller inkluderande. Förändringarna har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

I 2022 års enkät var summan 13 000 kr. Ändringen grundar sig på att frågan ska motsvara den som finns i ULF/SILC-undersökningen. Uppräkning av beloppet orsakar inget tidsseriebrott.

Hjälptext: Markera endast ett alternativ. Om flera alternativ är aktuella, markera det som stämmer bäst. I 2022 års enkät löd frågan Vilken är din nuvarande sysselsättning? med hjälptexten Flera alternativ kan anges. Dessutom är svarsalternativen i 2024 års enkät ändrade:

2024

Anställd […] % av heltid

Egen företagare/lantbrukare

Studerande

Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Gå till fråga 46

Föräldraledig eller tjänstledig

Långtidssjukskriven (mer än 3 månader)

Har sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension, sjukpension eller sjukbidrag)

Pensionär (ålderspensionär, avtalspensionär) Gå vidare till fråga 46

Hemmafru/hemmaman (inte pensionär) Gå vidare till fråga 46

Annat

2022

Arbetar som anställd […] % av heltid
Egen företagare
Tjänstledig eller föräldraledig
Studerar, praktiserar
Arbetsmarknadsåtgärd
Arbetslös
Ålderspensionär
Sjuk- eller aktivitetsersättning (förtids-, sjukpensionerad)
Långtidssjukskriven (mer än 3 månader)
Sköter eget hushåll
Annat

Genom kognitiva intervjuer har SCB noterat att 2022 års svarsalternativ orsakar problem för respondenter, och rekommenderat de sysselsättningsalternativ som förekommer i ULF-undersökningen. Genom ändringen till 2024 års alternativ har frågan anpassats på detta sätt, exklusive fritextsvar som finns i ULF, men inklusive ruta om andel av heltid bredvid svarsalternativet Anställd. Även tidigare kunde man endast tillhöra en sysselsättningskategori, och de svarsalternativ som bildar varje kategori är snarlika. Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

I 2022 års enkät löd frågan Är du orolig för att förlora ditt arbete inom det närmaste året? Anledningen till ändringen är en ambition att harmoniera tidsuttrycket med hur tidsspann anges i de övriga frågorna i enkäten. Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

I 2024 års enkät är svarsalternativen ändrade enligt följande:

2024

Etnisk tillhörighet eller hudfärg
Kön
Sexuell identitet
Ålder
Funktionsnedsättning
Religion
Könsidentitet och/eller könsuttryck
Annat
Vet inte

2022

Etnisk tillhörighet
Kön
Sexuell identitet
Ålder
Funktionsnedsättning
Religion
Hudfärg
Utseende
Könsidentitet och/eller könsuttryck
Annat
Vet inte

Anledningen till ändringen är en ambition att ha svarsalternativ som bättre motsvarar de juridiska diskrimineringsgrunderna. Svarsalternativet utseende överlappar dessutom med alla andra svarsalternativ, vilket gjort resultaten svårtolkade. Den befintliga frågan används inte vid Folkhälsomyndigheten i dagsläget men ligger till grund för Agenda-2030 indikatorn Andel av befolkningen som uppger sig upplevt diskriminering eller kränkande behandling de senaste 12 månaderna baserat på diskrimineringsgrund under internationell folkrätt. Ändringarna kan ha orsakat tidsseriebrott.

I 2022 års undersökning löd frågan som följer: Sverige har fem erkända nationella minoriteter och urfolk: judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Identifierar du dig till någon av dessa nationella minoriteter eller urfolk?

Dessutom är svarsalternativen i 2024 års enkät ändrade enligt följande:

2024

• Nej
• Ja, jag är jude
• Ja, jag är rom
• Ja, jag är sverigefinne
• Ja, jag är tornedaling
• Ja, jag är same

2022

• Nej
• Ja, judar
• Ja, romer
• Ja, sverigefinnar
• Ja, tornedalingar
• Ja, samer

Inom ramen för ett regeringsuppdrag om nationella minoriteters hälsa föreslogs en förenkling av frågan, d.v.s. att två svåra ord skulle tas bort; erkända och tillhörighet. Vidare föreslogs klargörande angående att det är samerna som är urfolk. 2024 års fråga uppfattas förhoppningsvis som enklare, mer rakt på sak och tydligare för respondenten än den fråga som ingick i 2022 års enkät. Ändringarna kan ha orsakat tidsseriebrott.

Hjälptext: T.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp eller reparationer. I 2022 års enkät fanns förkortningen etc. efter reparationer. Anledningen till ändringen är att förkortningen t.ex. i början av hjälptexten redan uttrycker att det finns fler typer av praktisk hjälp än dem som exemplifieras. Förändringen har bedömts inte orsaka tidsseriebrott.

I 2022 års undersökning löd frågan Upplever du besvär av ensamhet och isolering? Dessutom är svarsalternativen i 2024 års enkät ändrade enligt följande:

2024: Nej; Ja, men sällan; Ja, ibland; Ja, ofta; Ja, alltid.

2022: Nej; Ja, lätta besvär; Ja, svåra besvär.

Anledningen till ändringen av frågan är att 2022 års version är svårtolkad; vad innebär det exempelvis att uppleva lätta besvär av ensamhet? Frågan innehöll dessutom två frågor i en (isolering och ensamhet), vilket kan göra det svårt att svara. Ändringarna innebär ett tidsseriebrott.

Svarsalternativen i 2024 års enkät är ändrade enligt följande:

2024: Kvinna; Man; Icke-binär; Vill inte kategorisera mig.

2022: Kvinna; Man; Annan; Jag vet inte.

I de kognitiva intervjuerna noterade SCB att 2022 års svarsalternativ kan uppfattas som omoderna och exkluderande, vilket är anledningen till att svarsalternativen ändrats i 2024 års enkät.

Hjälptext: En transperson har en könsidentitet och/eller ett könsuttryck som inte stämmer överens med det juridiska kön som personen fick vid födseln. Det kan t.ex. vara någon som föds och uppfostras som kvinna men som snarare känner sig som man. I 2022 års enkät löd hjälptexten: Transperson är ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln.

Dessutom är svarsalternativet Vet inte i 2022 års enkät ändrat till Osäker i 2024 års enkät. I de kognitiva intervjuerna noterade SCB att 2022 års hjälptext var svårförstådd, vilket är anledningen till att den ändrats i 2024 års enkät. Ändringen från Vet inte till Osäker beror på att Folkhälsomyndigheten använder detta alternativ i UngKAB, en återkommande enkät till unga där samma fråga ställs.

Hjälptext: Markera endast ett alternativ. Om flera alternativ är aktuella, markera det som stämmer bäst. I 2022 års enkät fanns ingen hjälptext. Dessutom har svarsalternativen i 2024 års enkät ändrats enligt följande:

2024:

Heterosexuell Det här var sista frågan
Bisexuell
Jag vet inte

Pansexuell
Asexuell
Vill inte kategorisera mig
Osäker Det här var sista frågan

2022:

Heterosexuell
Bisexuell
Homosexuell
Annat
Jag vet inte

I de kognitiva intervjuerna noterade SCB att 2022 års svarsalternativ kan uppfattas som omoderna och exkluderande, vilket är anledningen till att svarsalternativen ändrats i 2024 års enkät.

1. Fayers PM, Sprangers MAG. Understanding self-rated health. Lancet. 2002;359(9302):187–8. DOI:10.1016/S0140-6736(02)07466-4.
2. Palladino R, Tayu Lee J, Ashworth M, Triassi M, Millett C. Associations between multimorbidity, healthcare utilisation and health status: evidence from 16 European countries. Age Ageing. 2016;45(3):431–5. DOI:10.1093/ageing/afw044.
3. Eurostat. Self-perceived health statistics [Internet]. Luxembourg: Eurostat Statistics Explained; 2019 [uppdaterad 2024-10-16; citerad 2024-02-10-10]. Hämtad från: ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Self-perceived_health_statistics
4. World Health Organization. Obesity and overweight [Internet]. Geneva: World Health Organization; 2024 [uppdaterad 2024-03-01; citerad 2024-06-12]. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight
5. Organisation for Economic Co-operation and Development. The heavy burden of obesity: the economics of prevention. Paris: OECD; 2019.
6. Murray CJL, Aravkin AY, Zheng P, Abbafati C, Abbas KM, Abbasi-Kangevari M, et al. Global burden of 87 risk factors in 204 countries and territories, 1990–2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019. Lancet. 2020;396(10258):1223-49. DOI:10.1016/S0140-6736(20)30752-2.
7. World Health Organization. Global Status Report on Noncommunicable Diseases 2014. Geneva: World Health Organization; 2014. [citerad 2024-01-14]. Hämtad från: https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/148114/9789241564854_eng.pdf?sequence=1
8. Mohammadi H, Ohm J, Discacciati A, Sundstrom J, Hambraeus K, Jernberg T, et al. Abdominal obesity and the risk of recurrent atherosclerotic cardiovascular disease after myocardial infarction. Eur J Prev Cardiol. 2020;27(18):1944–52. DOI:10.1177/2047487319898019.
9. Westbury S, Oyebode O, van Rens T, Barber TM. Obesity Stigma: Causes, Consequences, and Potential Solutions. Curr Obes Rep. 2023;12(1):10-23. DOI:10.1007/s13679-023-00495-3.
10. Folkhälsomyndigheten. Övervikt och fetma [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2024 [uppdaterad 2024-07-03; citerad 2024-08-28]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/.-och-fetma/overvikt-och-fetma/
11. Folkhälsomyndigheten. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2017 [citerad 2024-12-12]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5514b381077f4175b13fca5fe1089abe/forslag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf
12. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner. Begrepp inom området psykisk hälsa: version 2020 [Internet] Stockholm; Sveriges Kommuner och Regioner; 2020. [citerad 2024-10-01] Hämtad från: https://skr.se/download/18.4d3d64e3177db55b1663b360/1615533855867/PM_Begrepp-inom-omradet-psykisk-halsa.pdf
13. World Health Organization. Constitution of the World Health Organization. Geneva: World Health Organization; 2006. [citerad 2024-01-14]. Hämtad från: https://www.afro.who.int/sites/default/files/pdf/generic/who_constitution_en.pdf.2006
14. Helliwell JF, Layard R, Sachs JD, De Neve J-E, Aknin LB, Wang S, redaktörer. World Happiness Report 2021. New York: Sustainable Development Solutions Network; 2021. [citerad 2024-01-14] Hämtad från: https://happiness-report.s3.amazonaws.com/2021/WHR+21.pdf
15. Tennant R, Hiller L, Fishwick R, Platt S, Joseph S, Weich S, et al. The Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS): development and UK validation. Health Qual Life Outcomes. 2007;5(1):63. DOI:10.1186/1477-7525-5-63.
16. Warwick Medical School. The Warwick-Edinburgh Mental Wellbeing Scales – WEMWBS [Internet]. Coventry: Warwick Medical School; 2021 [uppdaterad 2021-11-11; citerad 2024-10-01]. Hämtad från: https://warwick.ac.uk/fac/sci/med/research/platform/wemwbs/
17. Kessler RC, Barker PR, Colpe LJ, Epstein JF, Gfroerer JC, Hiripi E, et al. Screening for Serious Mental Illness in the General Population. Arch Gen Psychiatry. 2003;60(2):184-9. DOI:10.1001/archpsyc.60.2.184.
18. World Health Organization. Stress [Internet]. Geneva: World Health Organization; 2023. [uppdaterad 2023–02; citerad 2024-04-01]. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/stress
19. Albus C. Psychological and social factors in coronary heart disease. Ann Med. 2010;42(7):487-94. DOI:10.3109/07853890.2010.515605.
20. Jansson L, Kalkali H, Mulk Niazi F. Mortality rate and oral health – a cohort study over 44 years in the county of Stockholm. Acta Odontol Scand. 2018;76(4):299–304. DOI:10.1080/00016357.2018.1423576.
21. Socialdepartementet. Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa (dir 2018:16) [Internet]. Stockholm: Regeringskansliet; 2018. [uppdaterad 2018-03-08; citerad 2024-10-01]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/03/dir-201816/
22. Folkhälsomyndigheten. Jämlik tandhälsa - En analys av självskattad tandhälsa i Sveriges befolkning. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019.
23. Anticona C, Lif Holgerson P, Gustafsson PE. Assessing inequities in unmet oral care needs among adults in Sweden: An intersectional approach. Community Dent Oral Epidemiol. 2023;51(3):428-35. DOI:10.1111/cdoe.12836.
24. Marcus M, Yasamy MT, Ommeren M, Chisholm D, Saxena S. Depression: A global public health concern. World Health Organization Paper on Depression. 2012:6-8. DOI: 10.1037/e517532013-004.
25. Schlein L. Depression largest cause of disability worldwide [Internet]. Washington, DC: Voice of America; 2017 [uppdaterad 2017-02-23; citerad 2024-10-20]. Hämtad från: https://www.voanews.com/a/who-depression-statistics/3737024.html
26. Dekkers OM, Giltay EJ, Hubers AAM, Moaddine S, Peersmann SHM, Stijnen T, et al. Suicidal ideation and subsequent completed suicide in both psychiatric and non-psychiatric populations: a meta-analysis. Epidemiol Psychiatr Sci. 2018;27(2):186-98. DOI:10.1017/S2045796016001049.
27. Bostwick JM, Pabbati C, Geske JR, McKean AJ. Suicide Attempt as a Risk Factor for Completed Suicide: Even More Lethal Than We Knew. Am J Psychiatry. 2016;173(11):1094-100. DOI:10.1176/appi.ajp.2016.15070854.
28. Gakidou E, Afshin A, Abajobir AA, Abate KH, Abbafati C, Abbas KM, et al. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2017;390(10100):1345-422. DOI:10.1016/S0140-6736(17)32366-8.
29. World Cancer Research Fund. Third Expert Report. Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. London: World Cancer Research Fund; 2017. [2024-10-12]. Hämtad från: https://www.wcrf.org/diet-activity-and-cancer/global-cancer-update-programme/about-the-third-expert-report/
30. Schuch FB, Vancampfort D, Richards J, Rosenbaum S, Ward PB, Stubbs B. Exercise as a treatment for depression: A meta-analysis adjusting for publication bias. J Psychiatr Res. 2016;77:42-51. DOI:10.1016/j.jpsychires.2016.02.023.
31. Mammen G, Faulkner G. Physical Activity and the Prevention of Depression: A Systematic Review of Prospective Studies. American Am J Prev Med. 2013;45(5):649-57. DOI:10.1016/j.amepre.2013.08.001.
32. Das P, Horton R. Rethinking our approach to physical activity. Lancet. 2012;380(9838):189-90. DOI:10.1016/S0140-6736(12)61024-1.
33. Livingston G, Sommerlad A, Orgeta V, Costafreda SG, Huntley J, Ames D, et al. Dementia prevention, intervention, and care. Lancet. 2017;390(10113):2673-734. DOI:10.1016/S0140-6736(17)31363-6.
34. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). FYSS nya allmänna Rekommendationer om Fysisk Aktivitet och Stillasittande! 2021 [citerad 2024-08-13]. Hämtad från: https://www.yfa.se/2021/03/yfas-nya-rekommendationer-om-fysisk-aktivitet-och-stillasittande/
35. Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, Saunders TJ, Carson V, Latimer-Cheung AE, et al. Sedentary Behavior Research Network (SBRN) – Terminology Consensus Project process and outcome. Int J Behav Nutr Phys Act. 2017;14(1):75. DOI:10.1186/s12966-017-0525-8.
36. Owen N, Healy GN, Matthews CE, Dunstan DW. Too Much Sitting: The Population Health Science of Sedentary Behavior. Exerc Sport Sci Rev. 2010;38(3):105-13. DOI:10.1097/JES.0b013e3181e373a2.
37. Vasconcelos P, Paúl C, Serruya SJ, Ponce de León RG, Nobre P. A systematic review of sexual health and subjective well-being in older age groups. Rev Panam Salud Publica. 2022. DOI:10.26633/RPSP.2022.179.
38. GBD 2021 Risk Factors Collaborators. Global burden and strength of evidence for 88 risk factors in 204 countries and 811 subnational locations, 1990-2021: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2021. Lancet. 2024;403(10440):2162-203. DOI:10.1016/s0140-6736(24)00933-4.
39. World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research. Diet, nutrition, physical activity and cancer: a global perspective [Internet]. World cancer research fund international; 2018 [citerad 2024-03-031]. Hämtad från: https://www.wcrf.org/wp-content/uploads/2021/02/Summary-of-Third-Expert-Report-2018.pdf
40. Nordic Nutrition Recommendations 2023. Integrating environmental aspects [Internet]. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers; 2023. Nordic Council of Minsters; 2023. [citerad 2024-10-11]. Hämtad från: https://pub.norden.org/nord2023-003/nord2023-003.pdf
41. Becker W. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna – analys av förenklade kostfrågor. Uppsala: Livsmedelsverket; 2005.
42. Mishra A, Chaturvedi P, Datta S, Sinukumar S, Joshi P, Garg A. Harmful effects of nicotine. Indian J Med Paediatr Oncol. 2015;36(1):24-31. DOI:10.4103/0971-5851.151771.
43. Hajat C, Stein E, Ramstrom L, Shantikumar S, Polosa R. The health impact of smokeless tobacco products: a systematic review. Harm Reduct J. 2021;18(1):123. DOI:10.1186/s12954-021-00557-6.
44. National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine. The health effects of cannabis and cannabinoids: The current state of evidence and recommendations for research [Internet]. Washington, DC: The National Academies Press; 2017. [citerad 2024-06-12]. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK423845/pdf/Bookshelf_NBK423845.pdf
45. McKetin R, Leung J, Stockings E, Huo Y, Foulds J, Lappin JM, et al. Mental health outcomes associated with of the use of amphetamines: A systematic review and meta-analysis. EClinicalMedicine. 2019;16:81-97. DOI:10.1016/j.eclinm.2019.09.014.
46. Rogers G, Elston J, Garside R, Roome C, Taylor R, Younger P, et al. The harmful health effects of recreational ecstasy: a systematic review of observational evidence. Health Technol Assess. 2009;13(6):iii-iv, ix-xii, 1-315. DOI:10.3310/hta13050.
47. Abraham HD, Aldridge AM. Adverse consequences of lysergic acid diethylamide. Addiction. 1993;88(10):1327-34. DOI:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02018.x.
48. American Psychiatric Association. DSM-5 Task Force.American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. 5 uppl. Arlington, VA: American Psychiatric Association; 2013.
49. Paulozzi LJ. Prescription drug overdoses: a review. J Safety Res. 2012;43(4):283-9. DOI:10.1016/j.jsr.2012.08.009.
50. Pope HG, Jr., Wood RI, Rogol A, Nyberg F, Bowers L, Bhasin S. Adverse health consequences of performance-enhancing drugs: an Endocrine Society scientific statement. Endocr Rev. 2014;35(3):341-75. DOI:10.1210/er.2013-1058.
51. Ferris J, Wynne, H. The Canadian Problem Gambling Index: Final report [Internet]. Ottawa: Canadian Centre on Substance Abuse; 2001. [citerad 2024-06-15]. Hämtad från: https://www.greo.ca/Modules/EvidenceCentre/files/Ferris%20et%20al(2001)The_Canadian_Problem_Gambling_Index.pdf
52. Folkhälsomyndigheten. PGSI Problem gambling severity index. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2016.
53. Folkhälsomyndigheten. Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008-2018 – Resultat över tid från Swelogs longitudinella befolkningsundersökningar [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2021. [citerad 2024-10-02]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/spel-om-pengar-och-spelproblem-i-sverige-2008-2018/
54. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580-93. DOI:10.1038/bjc.2014.579.
55. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, De La Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption-II. Addiction. 1993;88(6):791-804. DOI:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.x.
56. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA, Project ftACQI. The AUDIT Alcohol Consumption Questions (AUDIT-C): An Effective Brief Screening Test for Problem Drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. DOI:10.1001/archinte.158.16.1789.
57. Backans M. En analys av AUDIT-frågorna i VoT (Vanor och trygghet) odat.
58. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2017 [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2017. [citerad 2024-06-02]. Hämtad från/: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c44fcc5df7454b64bf2565454bbdf0e3/miljohalsorapport-2017-02096-2016-webb.pdf
59. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsoenkäten. 2023 [Internet]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten;2023 [uppdaterad 2024-05-01; citerad 2024-07-03]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/miljohalsoenkaten/.soenkaten/
60. Coventry PA, Brown JE, Pervin J, Brabyn S, Pateman R, Breedvelt J, et al. Nature-based outdoor activities for mental and physical health: Systematic review and meta-analysis. SSM Popul Health. 2021;16:100934. DOI:10.1016/j.ssmph.2021.100934.
61. Statistiska centralbyrån. Socioekonomisk indelning (SEI) [Internet]. Örebro: Statistiska centralbyrån; 2023 [citerad 2024-03-04]. Hämtad från: https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning-sei/
62. Andersen T, Hemmingsson O. Anställningsformers betydelse för hälsa [examensarbete på Internet]. Östersund; Mittuniversitetet; 2010 [citerad 2024-03-15]. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:420067/FULLTEXT01.pdf
63. Waenerlund A-K, Virtanen P, Hammarström A. Is temporary employment related to health status? Analysis of the Northern Swedish Cohort. Scand J Public Health. 2011;39(5):533-9. DOI:10.1177/1403494810395821.
64. Sethi D, Butchart A. Violence/Intentional Injuries – Prevention and Control. I: Quah SR, redaktör. International Encyclopedia of Public Health. 2 uppl. Oxford: Academic Press; 2017. s. 351-9.
65. Boverket. Plats för trygghet – Inspiration för stadsutveckling [Internet]. Karlskrona: Boverket; 2010 [citerad 2024-10-01]. Hämtad från: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_trygghet.pdf
66. Jämställdhetsmyndigheten. Uppföljning av jämställdhetspolitiken [Internet]. Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten; 2021 [uppdaterad 2024-06-13; citerad 2024-09-08]. Hämtad från: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhetsmyndigheten/uppfoljning-av-jamstalldhetspolitiken/
67. Diskrimineringslag 2008:567. Ändring införd t.o.m. SFS 2017:1128. [Internet]. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet MRD [citerad 2024-08-15]. Hämtad från: https://www.do.se/download/18.277ff225178022473141e3b/1618941287598/stod-diskrimineringslag-2008-567-faktablad.pdf
68. Panza GA, Puhl RM, Taylor BA, Zaleski AL, Livingston J, Pescatello LS. Links between discrimination and cardiovascular health among socially stigmatized groups: A systematic review. PLoS One. 2019;14(6):e0217623. DOI:10.1371/journal.pone.0217623.
69. Okechukwu CA, Souza K, Davis KD, de Castro AB. Discrimination, harassment, abuse, and bullying in the workplace: contribution of workplace injustice to occupational health disparities. Am J Ind Med. 2014;57(5):573-86. DOI:10.1002/ajim.22221.
70. Kawachi I, Kennedy BP, Lochner K, Prothrow-Stith D. Social capital, income inequality, and mortality. Am J Public Health. 1997;87(9):1491-8. DOI:10.2105/AJPH.87.9.1491.
71. Cannuscio C, Block J, Kawachi I. Social Capital and Successful Aging: The Role of Senior Housing. Ann Intern Med. 2003;139(5_Part_2):395-9. DOI:10.7326/0003-4819-139-5_Part_2-200309021-00003.
72. Lindström M. Social participation, social capital and socioeconomic differences in health-relatedbehaviours. An epidemiological study [doktorsavhandling på Internet]. Malmö: Lunds universitet; 2000 [citerad 2025-09-15]. Hämtad från: https://www.lu.se/lup/publication/c2cd2f16-b9c5-4b3e-9977-378326670036
73. Heinze JE, Kruger DJ, Reischl TM, Cupal S, Zimmerman MA. Relationships Among Disease, Social Support, and Perceived Health: A Lifespan Approach. Am J Community Psychol. 2015;56(3-4):268-79. DOI:10.1007/s10464-015-9758-3.
74. Langford CPH, Bowsher J, Maloney JP, Lillis PP. Social support: a conceptual analysis.J Adv Nurs. 1997;25(1):95-100. DOI:10.1046/j.1365-2648.1997.1997025095.x.
75. Barefoot JC, Maynard KE, Beckham JC, Brummett BH, Hooker K, Siegler IC. Trust, Health, and Longevity. J Behav Med. 1998;21(6):517-26. DOI:10.1023/A:1018792528008.
76. Wilkinson RG. Health, Hierarchy, and Social Anxiety. Ann N Y Acad Sci. 1999;896(1):48-63. DOI:10.1111/j.1749-6632.1999.tb08104.x.
77. Brooks H, Llewellyn CD, Nadarzynski T, Pelloso FC, De Souza Guilherme F, Pollard A, et al. Sexual orientation disclosure in health care: a systematic review. Br J Gen Pract. 2018;68(668):e187-e96. DOI:10.3399/bjgp18X694841.
78. Bränström R. Minority stress factors as mediators of sexual orientation disparities in mental health treatment: a longitudinal population-based study. J Epidemiol Community Health. 2017;71(5):446-52. DOI:10.1136/jech-2016-207943.
79. Pachankis JE, Bränström R. Hidden from happiness: Structural stigma, sexual orientation concealment, and life satisfaction across 28 countries. J Consult Clin Psychol. 2018;86(5):403-15. DOI:10.1037/ccp0000299.
80. Pachankis JE. The psychological implications of concealing a stigma: a cognitive-affective-behavioral model. Psychol Bull. 2007;133(2):328-45. DOI:10.1037/0033-2909.133.2.328.
81. Hatzenbuehler ML, Pachankis JE. Stigma and Minority Stress as Social Determinants of Health Among Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Youth: Research Evidence and Clinical Implications. Pediatr Clin North Am. 2016;63(6):985-97. DOI:10.1016/j.pcl.2016.07.003.
82. Hatzenbuehler ML, Pachankis JE. Stigma and Minority Stress as Social Determinants of Health Among Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Youth: Research Evidence and Clinical Implications. Pediatr Clin North Am. 2016;63(6):985-97. DOI: 10.1016/j.pcl.2016.07.003 participation.
83. Suppa N. Walls of glass. Measuring deprivation in social participation. J Econ Inequal. 2021;19(2):385-411. DOI:10.1007/s10888-020-09469-0.
84. Bourassa KJ, Memel M, Woolverton C, Sbarra DA. Social predicts cognitive functioning in aging adults over time: comparisons with physical health, depression, and physical activity. Aging Ment Health. 2017;21(2):133-46. DOI:10.1080/13607863.2015.1081152.
85. Takagi D, Kondo K, Kawachi I. Social participation and mental health: moderating effects of gender, social role and rurality. BMC Public Health. 2013;13 (1):701. DOI:10.1186/1471-2458-13-701.