Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Analyserad och kommenterad statistik om matvanor samt statistik i tabeller och diagram.

Analyserad och kommenterad statistik samt statistik i tabeller och diagram om allmän hälsa och självuppskattad hälsa.

Databasen består av uppgifter från flera olika delar: Folkhälsan i Sverige, Antibiotikastatistik, Nationella miljöhälsoenkäten, Nationella folkhälsoenkäten, Skolbarns hälsovanor, Smittsamma sjukdomar, Spelundersökningen SWELOGS, Vaccinationer, Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende (svenska HALT) samt Övriga data.

En majoritet bland både kvinnor och män uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, vilket är i linje med rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.

Ungefär var fjärde 6–9-åring har övervikt eller fetma, visar data från kommunerna som samlats in av Folkhälsomyndigheten. När det gäller äldre barn som ingår i undersökningen Skolbarns hälsovanor ligger förekomsten av övervikt och fetma kvar på en hög nivå bland barn 11–15 år.

Analyserad och kommenterad statistik om tobaks- och nikotinanvändning samt statistik i tabeller och diagram.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Användning av nikotinprodukter, som nikotinsnus och e-cigaretter, har ökat bland unga. Det visar resultat från undersökningarna Skolbarns hälsovanor och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) nationella skolundersökning.

Statistik i Folkhälsodata och Folkhälsostudio uppdateras löpande under året och uppdatering sker samtidigt i båda verktygen från en gemensam databas.

Mer än var femte elev i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller fetma. Många insatser behövs för att förändra detta. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en central roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både som utbildningsansvarig men också i det hälsofrämjande

Filmer från webbinariet 28 april 2022. Under webbinariet presenterade forskare resultat kring hur skolfaktorer, mobbning och fysisk aktivitet påverkar barns och ungas mående. Även familjens socioekonomiska villkor samt nyanlända och asylsökande barns och ungas uppväxtvillkor belystes. Resultaten

Det är viktigt med insatser som minskar risken att barn använder digitala medier på ett sätt som påverkar hälsan negativt. Det konstaterar WHO Europa i en ny rapport, som visar på en kraftig ökning av problematisk användning av sociala medier.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt den ofrivilliga ensamheten och ska föreslå en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser. Uppdraget ska vara klart senast 1 februari 2025.

Här presenteras utvecklingen av alkoholkonsumtion bland barn och unga i Sverige. Samtliga mått som används visar att alkoholkonsumtionen totalt sett har minskat bland unga under 2000-talet.

Övervikt och fetma är en riskfaktor för att drabbas av ett flertal sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till dig som är beslutsfattare, tjänsteperson eller praktiker som arbetar med skolfrågor, särskilt på lokal nivå, exempelvis rektor eller annan skolpersonal, eller tjänsteperson på barn- och utbildningsförvaltning.

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska

Barns matvanor har förändrats över tid och varierar med kön och ålder. Andelen barn som dagligen äter grönsaker har ökat medan andelen som dagligen äter frukt har minskat.

Faktabladet vänder sig till dig som arbetar regionalt med psykisk hälsa eller suicid och som vill veta mer om den statistik som används för att följa utvecklingen inom området.

Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.