Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Svenska resultat från den europeiska internetundersökningen EMIS-2017 – en studie om män som har sex med män (MSM)

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Frågor och svar om RS-virus och RS-virusvaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader. De biverkningar…

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Det ena godkända vaccinet (det utan förstärkningsmedel, adjuvans) är godkänt för vaccination av gravida i graviditetsvecka 24-36 för att ge skydd under spädbarnets första sex levnadsmånader. Folkhälsomyndigheten har ännu inte utrett gravidvaccination mot RS-virus och därmed finns inför kommande säsong ingen nationell rekommendation…

RSV-vaccination rekommenderas säsongen 2023/24 till personer från det året de fyller 75 år och äldre. Enligt utredningar har dessa åldersgrupper en högre risk för allvarlig nedre luftvägsinfektion orsakad av RS-virus. Personer från 60 år med vissa sjukdomar, diagnoser eller tillstånd som leder till en ökad risk för allvarlig…

Bilaga till rapporten på väg mot en god och jämlik hälsa

RS-virus kan orsaka övre och nedre luftvägsinfektioner hos äldre personer och ge alltifrån en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation. Även yngre personer med underliggande sjukdom som nedsatt hjärt-/lungfunktion, lever- eller njursvikt, diabetes eller nedsatt immunförsvar kan drabbas av nedre luftvägsinfektioner på grund av RS-virus. RS-virusinfektion…

Information från Folkhälsomyndigheten