Frågor och svar om skärmanvändning bland barn och unga

Rekommendationerna handlar om skärmanvändning på fritiden, exempelvis sociala medier, videoklipp, streamade filmer, tv och dataspel. Att lyssna på musik, radio, poddar eller att läsa e-böcker tas inte upp i rekommendationerna, och inte heller skolrelaterad skärmanvändning, hjälpmedel till barn och unga med funktionsnedsättning eller digitala verktyg till olika samhällstjänster

Kunskapsunderlaget för rekommendationerna utgörs av kunskapssammanställningen som vi presenterade i juni 2024. Den i sin tur baseras på forskning och bygger på ett stort antal litteraturöversikter. Dessutom ingår nationell statistik och dialoger. Vi har också haft stöd av en rådgivande expertgrupp som har bestått av 20 forskare med aktiv forskning inom området. Forskarnas expertis sträcker sig från neurovetenskap och utvecklingspsykologi till medie- och kommunikationsvetenskap samt tillämpad IT.

När vi utformat rekommendationerna har vi också tagit hänsyn till bästa tillgängliga kunskap om barns och ungas utveckling och hälsa.

Rekommendationerna om sömn har särskilt starkt forskningsstöd, där det finns många studier som visar på ett orsakssamband. Detta gäller även hög användning av sociala medier kopplat till negativ kroppsuppfattning.

Tidsangivelserna bygger på en sammanvägning av vad forskningen visar om digitala mediers påverkan på barn och ungas hälsa, och vad man vet om vad barn och unga behöver för att må bra och utvecklas. Vissa forskningsstudier finner skadliga effekter redan efter en halvtimmes daglig användning, och i andra ser man negativa hälsoeffekter först efter tre och en halv timmes användning per dag. För de allra flesta går gränsen någonstans där emellan, men det beror också på individuella saker, som vad man gör på nätet och hur livet ser i ut i övrigt. Till exempel om man spelar själv eller tillsammans med kompisar, hur man trivs i skolan, eller hur mycket man rör på sig.

Vi vet också att barn och unga behöver få tillräckligt med tid till bland annat sömn, skolarbete eller förskola, fysisk aktivitet, måltider, lek och umgänge. Som ett stöd eller en tumregel för föräldrar har vi räknat ut ungefär hur mycket tid som återstår till skärmanvändning utan att det tränger bort dessa viktiga delar av livet, anpassat efter olika åldrar. Tidsangivelserna ska alltså ses som tips och stöd för att skärmanvändningen inte ska konkurrera ut olika hälsofrämjande aktiviteter.

Forskningen visar att olika åldersgrupper blir påverkade på olika sätt av skärmanvändningen, därför ser vi det som lämpligt att anpassa rekommendationerna efter olika åldersgrupper. Det är också tydligt från statistik och dialoggrupper att barn i olika åldrar använder digitala medier på olika sätt, och att de behöver olika former av stöd. Det är alltid en avvägning hur man ska lägga gränser, det finns skillnader inom de här åldersspannen vad gäller behov och förmågor, och man kan också tänka på att det blir och en ökande självständighet med åldern. Det finns förstås också skillnader mellan olika individer.

Skärmtiden är inte det viktigaste i detta. Rekommendationerna syftar främst på att styra innehållet, anpassat efter olika åldrar, att ha en nyfiken dialog med sina barn om vad man gör på digitala medier och hur det får en att må. Samt att inte använda skärmar innan man ska sova, eller under natten.

De riktar sig till föräldrar och aktörer i barns och ungas närhet, såväl som till barn och unga själva.

De rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten bygger på bästa tillgängliga kunskap. I det här fallet är det kunskap från forskning, statistik och dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. Rekommendationerna bygger även på kunskap om vad barn och unga behöver för att utvecklas och må bra, och om utveckling och mognad i olika åldrar.

Man kan se det som tips och stöd för den som vill använda dem, men det finns inget krav på att följa dem.

Vår förhoppning är att rekommendationerna ska fungera som ett stöd och kunna vara till hjälp i vardagen. Vi uppmuntrar föräldrar att försöka ha ett öppet samtal med barnen om vad de gör med digitala medier och hur de kan påverkas av det. Du som är förälder kan gärna diskutera skärmanvändning med föräldrar till barnens klasskamrater och övriga vänner. Det kan underlätta om flera barn och unga har liknande regler och rutiner i hemmet.

Det ingår redan nu i rekommendationerna att vårdnadshavare behöver tänka på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet samt barns skärmvanor. Föräldrar och andra vuxna är viktiga förebilder för barn och unga.

• Läs mer om digitala medier, skärmvanor och psykisk hälsa (dinpsykiskahalsa.se)
• Här hittar du tips för hållbara skärmvanor (dinpsykiskahalsa.se)
• Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning
• Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga
• Här hittar du stöd, tips och pedagogiska material om barn och ungas medievanor (mediemyndigheten.se)

Att ta reda på om någon har ett skärmberoende är inte helt lätt, men det handlar om att se över tiden man lägger på digitala medier, om man prioriterar bort andra saker och varför, att man inte kan sluta eller glömmer bort tiden även om man märker att det påverkar en negativt. Till exempel att man inte kommer i säng i tid, inte hinner med skolarbetet eller att man får fysiska besvär av till exempel stillasittande eller att det är mycket konflikter kring digitala medier. En person som är skärmberoende kan använda sociala medier eller dataspel för att slippa negativa känslor, har svårt att tänka på annat eller struntar i andra aktiviteter på grund av digitala medier.

Läs mer om beroendeliknande användning och vilka frågor man kan ställa sig när man funderar kring detta: Hantera problematisk och beroendeliknande användning av digitala medier

Många digitala medier är utformade för att användarna ska lägga mer och mer tid på dem, genom att förhöja positiva känslor och dämpa negativa. Det kan vara svårt att stå emot, men genom att lära sig mer om hur det fungerar kan det också vara lättare att förhålla sig till det och bryta beteenden.

För att ändra vanor är det viktigt att förändra rutiner på ett genomtänkt sätt, och i lagom takt. Det kan både handla om att minska tiden eller förändra vad man gör på digitala medier.

Man kan börja med att se över hur mycket tid man lägger på olika typer av skärmaktiviteter och fundera över vad som är lättast att ta bort. Vilka är minst givande? Börja där och rensa bort. En annan fråga är vad i dina digitala medier som får dig att må bra och vad som får dig att må sämre. Minska ned på det som inte får dig att må bra.

En annan väg är att sätta regler för sin användning. Det kan till exempel vara att:

• bestämma att vissa saker måste vara avklarade innan man börjar med digitala medier, som läxor, träning eller att hjälpa till med hushållssysslor
• ställa in en sluttid på kvällen när man ska avsluta för att hinna sova tillräckligt
• låta bli att använda digitala medier på morgonen innan en viss tid.

Mer om att styra innehållet och tiden i digitala medier

Att sätta tydliga gränser och samtidigt visa empati och värme är en bra strategi att utgå från för föräldrar som sätter upp rutiner för skärmanvändande hemma. Det är bra att först fundera över vilken funktion som skärmen fyller hemma hos er, och planera utifrån det.

För dig med yngre barn (2-6 år)

Kan du hitta något mönster i vilka situationer som brukar bli knepiga? Är det till exempel när barnet är trött eller hungrigt? Kanske kan du avleda innan utbrottet hinner komma?

Ta reda på vad barnet faktiskt gör på digitala medier, genom att prata om det tillsammans, och använda statistikverktyg som de flesta plattformar har. Kom överens om hur mycket tid som är okej att lägga på olika plattformar.

Planera gärna barnets skärmtid i förväg för att hitta naturliga sätt att avsluta barnets skärmaktivitet på. Om ett program eller spel tar 30 minuter låter man barnet ha just 30 minuters skärmtid. Med 40 minuter tvingas barnet avsluta mitt i andra avsnittet eller omgången, och det finns risk för onödiga konflikter.

Och slutligen, prata gärna ihop dig med andra föräldrar om skärmanvändande.

För dig med äldre barn (7-18 år)

Äldre barn är ofta mer självständiga användare av digitala medier. Det är viktigt att skapa en gemensam förståelse för vad som diskuteras. Vad behöver du som förälder och ditt barn veta och förstå för att ni ska kunna prata om detta på ett bra sätt och respektera varandras perspektiv?

Ibland är det svårt för barn och unga att prata om sitt eget beteende. Det kan kännas som påhopp och samtalsförsöken kan leda till konflikter. Ett sätt att komma runt detta är att prata generellt om ungas skärmvanor, för att sedan jämföra med ditt barns situation.

Mer om att hantera och minska risken för konflikter

Om spelandet eller användandet av digitala medier liknar ett beroende kan ni vända er till elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Elevhälsan erbjuder stödsamtal, och kan skicka vidare till specialiserad barn- och ungdomspsykiatri om eleven har stora svårigheter.

I vissa regioner finns kliniker som är inriktade på spelberoende och skärmhälsa, exempelvis:

• Göteborg: Mottagning för spelberoende och skärmhälsa (sahlgrenska.se)
• Skåne: Gamingprojektet - för dig som spelar för mycket dataspel (vard.skane.se)

Förklara för ditt barn vad man behöver för att må bra och hjälp till att hitta en balans mellan skolarbete, sömn, att röra på sig, fritidsaktiviteter, sociala relationer och skärmanvändning. Prata gärna utifrån dygnshjulet och utgå från vad som behöver hinnas med under dagen, när man måste lägga sig och när det finns tid för digitala medier. Det kan vara en bra utgångspunkt för gemensamma regler för digitala medier.

Det är viktigt att skapa en gemensam förståelse för vad ni pratar om. Vad behöver du som förälder och ditt barn veta och förstå för att ni ska kunna prata på ett bra sätt och respektera varandras perspektiv?

Mer om hur man kan prata om dygnshjulet här: Få balans i vardagen och bättre sömn

Ett annat sätt är att göra en mediaplan, som kan göra det lättare att hantera digitala medier och skärmtid i familjen. Det handlar om att tillsammans skapa regler som passar er familj och situation. Det kan till exempel handla om:

• att middagsbordet ska vara en skärmfri zon, för att familjen ska få matro och mer kvalitetstid tillsammans
• att inga skärmar ska användas vid läxläsning eller före det är dags att sova, för att digitala medier inte ska störa inlärning och sömn
• att man använder en skärm i taget och stänger av enheter som inte används, för att minska på saker som distraherar.

Alla i familjen kan behöva en egen mediaplan, även de vuxna som ju är viktiga förebilder när det gäller bra vanor för digitala medier. Mediaplanen behöver också uppdateras ibland så att den är anpassad efter familjens situation och barnets ålder, till exempel i början av varje läsår eller under lov.

Innehållet spelar roll. Vissa inslag i digitala medier kan vara underhållande, lärorika, intresseväckande och spännande. Men det finns också mycket innehåll som inte är lämpligt för barn. För att undvika olämpligt innehåll är det bra att följa de åldersgränser som finns för barnprogram, filmer, appar och spel. Det är bra att undvika plattformar som innehåller marknadsföring eller innehåll som styrs av algoritmer. Håll koll på vilka program och appar ditt barn använder, och välj sådana som är anpassade för barnets ålder.

Prata om vad som händer i den digitala vardagen på samma sätt som ni pratar om skolan eller träningen. Om du till exempel har hört på nyheterna om något otäckt eller oroväckande som händer i den digitala vardagen kan du fråga om ditt barn har hört talas om detta eller varit med om något liknande.

Många föräldrar upplever att de antingen måste leka med barnen, eller låta dem underhållas av en skärm. Men det är inte fel att säga åt barnet att man till exempel måste laga mat eller diska, och att barnet antingen kan hjälpa till eller hitta på något att göra själv. Och det är inte farligt för barn att ha tråkigt; tvärtom kan det leda till ökad kreativitet. Det är inte heller farligt om barn blir arga, ledsna eller missnöjda för att man säger nej till skärm. Barn behöver lära sig att hantera att de inte alltid kan få som de vill.

Ett tips är att ha en särskild korg med leksaker som du bara tar fram när du behöver göra annat. Man kan också försöka skapa lekstämning och lugn innan genom att först leka eller pyssla tillsammans så att barnet blir bekräftat, uppmärksammat och får prata lite. Sen kan det vara lättare för barnet att leka eller pyssla själv en stund. Många barn tycker också att det är roligt att hjälpa till med matlagning, till exempel skära gurka eller röra om i en bunke.

Barn och unga berättar att de upplever att skärmanvändning kan vara roligt, lärorikt och ett bra sätt att hålla kontakt med andra och umgås. För barn och unga med särskilda behov kan skärmanvändning också ha en viktig inkluderande och hälsofrämjande betydelse.

Forskningen visar att både omfattningen av skärmtid, användning av skärm innan man lägger sig för att sova och under natten, kan leda till sämre och kortare sömn. Skärmavändning kan leda till depressiva symtom, delvis genom påverkan på sömnen. Att mycket skärmanvändning kan leda till sämre sömn ses redan för barn under ett års ålder. Användning av sociala medier kan också leda till missnöje med den egna kroppen.

När det gäller kommersiella digitala medier, såsom sociala medier, spel och videodelningstjänster, visar den sammantagna kunskapen att den tekniska utformningen kan leda till att barn och unga exponeras för skrämmande eller olämpligt innehåll, och att de stimuleras till beroendeliknande användning.

Vi vet att de intryck vi får via digitala medier aktiverar våra belöningssystem i hjärnan, vilket frisätter dopamin som ger en positiv känsla. Då vill vi ha mer av samma känsla. Och som med all annan belöning vänjer vi oss snabbt och vill ha fler och starkare intryck för att känna ännu mer. Det upplevs också tråkigare att göra saker som inte ger snabb belöning vilket kan påverka vår förmåga att göra andra saker som att läsa en bok eller göra läxor.

Det är viktigt att träna sin koncentrationsförmåga under uppväxten, för att kunna göra viktiga men inte alltid så roliga saker och för att utvecklas och lära sig nytt. Fantasi och abstrakt tänkande behöver också utvecklas. Om vi ständigt matas av till exempel korta roliga klipp på rad som ger belöning direkt behöver vi inte träna dessa förmågor på samma sätt.

Företag inom digitala medier använder kunskap om hur belöningssystemet i våra hjärnor fungerar och tar fram algoritmer och design som ska öka användningen, vilket i sin tur ger större annonsintäkter för dem.

Närsynthet är ärftligt, men kan bli värre om man ofta tittar på något på nära håll. När det gäller skärmar är det därför ofta bättre att se på TV än på padda, och bättre att se på padda än på mobil.

Stillasittande påverkar muskel- och skeletthälsan som grundas i barndomen. Att sitta med böjd nacke eller i andra ställ­ningar som inte är ergonomiska kan också leda till spänningar och smärta.

Forskning visar att de som har mer än tre timmar skärmtid per dag också har mer generell smärta i muskler och skelett och smärta i ländrygg. De som har mer skärmtid har också mer huvudvärk. Därför är det viktigt att inte sitta för länge i samma ställning, att gärna göra rörelsepaus minst var 45:e minut och att hålla sig till tumreglerna om skärmtid.

Mer om rekommendationer om skärmanvändning

Fundera på om barnet är moget att ha en mobil. Några tecken på att barnet börjar bli redo kan vara att hen tar ansvar för sina vardagssysslor och inte tappar bort, har sönder eller glömmer viktiga ägodelar. Mognad handlar även om att bete sig schysst mot andra människor, både i vanliga livet och på digitala medier.

Fundera också på varför barnet behöver en mobil och vilka funktioner som kan vara aktuella. Det kanske räcker att kunna ringa och svara på samtal.

Sätt upp barnets användarprofil i mobilen som ett barnkonto som är kopplat till dig. Då kan du kontrollera vilka appar som laddas ned, att åldersgränser följs, vilka funktioner som ska vara aktiva, och ställa in skärmtidsfunktioner via ditt konto. På exempelvis Youtube kan du skapa ”spellistor” till ditt barn med videor som du valt ut.

Barn och unga med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) i form av ADHD och autism har högre risk för att utveckla dataspelsberoende, problematisk internetanvändning eller problematisk skärmanvändning.

Det beror på flera saker, de kan till exempel ha svårare än andra att avsluta en aktivitet och byta till en annan. Det kan också bero på att de har sämre impulskontroll och ett känsligare belöningssystem. De kan också vara känslomässigt sårbara och ha nedsatt social förmåga, och då kan det vara lättare att umgås digitalt jämfört med att umgås i verkliga livet. Dessutom finns ofta tydlig struktur i dataspel och digitala medier, vilket skapar förutsägbarhet och ger en känsla av trygghet, som barn och unga med ADHD eller autism kan uppskatta.

Mer om hur du som förälder till barn med funktionsnedsättning kan tänka på: Vägledning till föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar eller särskilda behov

Exempel på olämpligt eller skadligt innehåll är falsk eller alternativ information som kan vilseleda och skapa en parallell bild av världen, eller genom andras attityder och beteenden, orimliga skönhets- och kroppsideal, våldsamt eller oönskat sexuellt innehåll.

Pornografi på nätet kan bidra till att sprida en skev bild av könsroller och av sexualitet, och har samband med riskfaktorer för sexuell hälsa. Pornografi kan också trivialisera mäns våld mot kvinnor.

Tecken på att du/ditt barn har ett beroendeliknande spelande

• nedsatt kontroll över spelandet
• ökad prioritering av spelande över andra intressen och dagliga aktiviteter
• spelandet fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.

För att få hjälp med beroendeliknande spelande, eller problematisk användning av sociala medier eller internet generellt, vänd dig till elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.

Det är svårt att avgöra var gränsen går mellan välbalanserad användning och mer problematisk användning som ger negativa konsekvenser. I vissa studier ser man exempelvis negativa effekter av mer än en halv timmes användning, och i andra ses inga effekter förrän efter tre och en halv timmes användning per dag.

Statistik visar även att de som använder mobil eller dator i flera timmar per dag också har fler psykiska besvär. Dessa barn och ungdomar upplever i högre grad än andra att deras medieanvändning tränger undan andra saker och gör att de sover sämre.

Att vara fysiskt aktiv kan dock minska sårbarheten för depressiva symptom av hög skärmanvändning, och det är viktigt att barn och unga kan uppnå en hälsosam och balanserad användning av digitala medier på fritiden.

Plattformar och appar som styrs av algoritmer är oftast gratis och visar innehåll i flöden som anpassas till dig, med andra ord många videodelningsappar och sociala medier. Detta gäller inte appar med bara direktmeddelanden.

Det är viktigt med rörelse under hela dagen och att undvika långa perioder av stillasittande. All rörelse räknas. Läs mer:

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande