Frågor och svar om skärmanvändning bland barn och unga

Barn och unga berättar att de upplever att skärmanvändning kan vara roligt, lärorikt och ett bra sätt att hålla kontakt med andra och umgås. För barn och unga med särskilda behov kan skärmanvändning också ha en viktig inkluderande och hälsofrämjande betydelse.

Forskningen visar att både omfattningen av skärmtid, användning av skärm innan man lägger sig för att sova och under natten, kan leda till sämre och kortare sömn. Skärmavändning kan leda till depressiva symtom, delvis genom påverkan på sömnen. Att mycket skärmanvändning kan leda till sämre sömn ses redan för barn under ett års ålder. Användning av sociala medier kan också leda till missnöje med den egna kroppen.

När det gäller kommersiella digitala medier, såsom sociala medier, spel och videodelningstjänster, visar den sammantagna kunskapen att den tekniska utformningen kan leda till att barn och unga exponeras för skrämmande eller olämpligt innehåll, och att de stimuleras till beroendeliknande användning.

De riktar sig till föräldrar och aktörer i barns och ungas närhet, såväl som till barn och unga själva.

De rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten bygger på bästa tillgängliga kunskap. I det här fallet är det kunskap från forskning, statistik och dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. Rekommendationerna bygger även på kunskap om vad barn och unga behöver för att utvecklas och må bra, och om utveckling och mognad i olika åldrar.

Man kan se det som tips och stöd för den som vill använda dem, men det finns inget krav på att följa dem.

Vi har fokuserat på hur användningen av digitala medier på fritiden påverkar hälsan, det vill säga till exempel dataspelande, sociala medier, videodelningstjänster, och underhållning – men inte till exempel användning som har med skolan att göra, eller e-böcker, poddar eller musik. Vi använder begreppen digital medieanvändning och skärmanvändning synonymt. Med mycket skärmtid menar vi hur många timmar man tillbringar framför skärmen.

Vår förhoppning är att rekommendationerna ska fungera som ett stöd och kunna vara till hjälp i vardagen. Vi uppmuntrar föräldrar att försöka ha ett öppet samtal med barnen om vad de gör med digitala medier och hur de kan påverkas av det. Du som är förälder kan gärna diskutera skärmanvändning med föräldrar till barnens klasskamrater och övriga vänner. Det kan underlätta om flera barn och unga har liknande regler och rutiner i hemmet.

Det ingår redan nu i rekommendationerna att vårdnadshavare behöver tänka på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet samt barns skärmvanor. Föräldrar och andra vuxna är viktiga förebilder för barn och unga.

Rekommendationerna grundar sig på Folkhälsomyndigheten och Mediemyndighetens rapport ”Digitala medier och barns och ungas hälsa. En kunskapssammanställning”. Rapporten bygger på kunskap från vetenskaplig litteratur, enkätundersökningar samt dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. Rekommendationerna bygger även på kunskap om vad barn och unga behöver för att utvecklas och må bra, och om utveckling och mognad i olika åldrar. Inriktningen på rekommendationerna har diskuterats med barn, unga, föräldrar och experter.

• Läs mer om digitala medier, skärmvanor och psykisk hälsa (dinpsykiskahalsa.se)
• Här hittar du tips för hållbara skärmvanor (dinpsykiskahalsa.se)
• Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning
• Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga
• Här hittar du stöd, tips och pedagogiska material om barn och ungas medievanor (mediemyndigheten.se)