Frågor och svar om skärmanvändning bland barn och unga

Rekommendationerna handlar om skärmanvändning på fritiden, exempelvis sociala medier, videoklipp, streamade filmer, tv och dataspel. Att lyssna på musik, radio, poddar eller att läsa e-böcker tas inte upp i rekommendationerna, och inte heller skolrelaterad skärmanvändning, hjälpmedel till barn och unga med funktionsnedsättning eller digitala verktyg till olika samhällstjänster

Kunskapsunderlaget för rekommendationerna utgörs av kunskapssammanställningen som vi presenterade i juni 2024. Den i sin tur baseras på forskning och bygger på ett stort antal litteraturöversikter. Dessutom ingår nationell statistik och dialoger. Vi har också haft stöd av en rådgivande expertgrupp som har bestått av 21 forskare med aktiv forskning inom området. Forskarnas expertis sträcker sig från neurovetenskap och utvecklingspsykologi till medie- och kommunikationsvetenskap samt tillämpad IT.

När vi utformat rekommendationerna har vi också tagit hänsyn till bästa tillgängliga kunskap om barns och ungas utveckling och hälsa.

Rekommendationerna om sömn har särskilt starkt forskningsstöd, där det finns många studier som visar på ett orsakssamband. Detta gäller även hög användning av sociala medier kopplat till negativ kroppsuppfattning.

Tidsangivelserna bygger på en sammanvägning av vad forskningen visar om digitala mediers påverkan på barn och ungas hälsa, och vad man vet om vad barn och unga behöver för att må bra och utvecklas. Vissa forskningsstudier finner skadliga effekter redan efter en halvtimmes daglig användning, och i andra ser man negativa hälsoeffekter först efter tre och en halv timmes användning per dag. För de allra flesta går gränsen någonstans där emellan, men det beror också på individuella saker, som vad man gör på nätet och hur livet ser i ut i övrigt. Till exempel om man spelar själv eller tillsammans med kompisar, hur man trivs i skolan, eller hur mycket man rör på sig.

Vi vet också att barn och unga behöver få tillräckligt med tid till bland annat sömn, skolarbete eller förskola, fysisk aktivitet, måltider, lek och umgänge. Som ett stöd eller en tumregel för föräldrar har vi räknat ut ungefär hur mycket tid som återstår till skärmanvändning utan att det tränger bort dessa viktiga delar av livet, anpassat efter olika åldrar. Tidsangivelserna ska alltså ses som tips och stöd för att skärmanvändningen inte ska konkurrera ut olika hälsofrämjande aktiviteter.

Forskningen visar att olika åldersgrupper blir påverkade på olika sätt av skärmanvändningen, därför ser vi det som lämpligt att anpassa rekommendationerna efter olika åldersgrupper. Det är också tydligt från statistik och dialoggrupper att barn i olika åldrar använder digitala medier på olika sätt, och att de behöver olika former av stöd. Det är alltid en avvägning hur man ska lägga gränser, det finns skillnader inom de här åldersspannen vad gäller behov och förmågor, och man kan också tänka på att det blir och en ökande självständighet med åldern. Det finns förstås också skillnader mellan olika individer.

Skärmtiden är inte det viktigaste i detta. Rekommendationerna syftar främst på att styra innehållet, anpassat efter olika åldrar, att ha en nyfiken dialog med sina barn om vad man gör på digitala medier och hur det får en att må. Samt att inte använda skärmar innan man ska sova, eller under natten.

De riktar sig till föräldrar och aktörer i barns och ungas närhet, såväl som till barn och unga själva.

De rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten bygger på bästa tillgängliga kunskap. I det här fallet är det kunskap från forskning, statistik och dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. Rekommendationerna bygger även på kunskap om vad barn och unga behöver för att utvecklas och må bra, och om utveckling och mognad i olika åldrar.

Man kan se det som tips och stöd för den som vill använda dem, men det finns inget krav på att följa dem.

Barn och unga berättar att de upplever att skärmanvändning kan vara roligt, lärorikt och ett bra sätt att hålla kontakt med andra och umgås. För barn och unga med särskilda behov kan skärmanvändning också ha en viktig inkluderande och hälsofrämjande betydelse.

Forskningen visar att både omfattningen av skärmtid, användning av skärm innan man lägger sig för att sova och under natten, kan leda till sämre och kortare sömn. Skärmavändning kan leda till depressiva symtom, delvis genom påverkan på sömnen. Att mycket skärmanvändning kan leda till sämre sömn ses redan för barn under ett års ålder. Användning av sociala medier kan också leda till missnöje med den egna kroppen.

När det gäller kommersiella digitala medier, såsom sociala medier, spel och videodelningstjänster, visar den sammantagna kunskapen att den tekniska utformningen kan leda till att barn och unga exponeras för skrämmande eller olämpligt innehåll, och att de stimuleras till beroendeliknande användning.

Vår förhoppning är att rekommendationerna ska fungera som ett stöd och kunna vara till hjälp i vardagen. Vi uppmuntrar föräldrar att försöka ha ett öppet samtal med barnen om vad de gör med digitala medier och hur de kan påverkas av det. Du som är förälder kan gärna diskutera skärmanvändning med föräldrar till barnens klasskamrater och övriga vänner. Det kan underlätta om flera barn och unga har liknande regler och rutiner i hemmet.

Det ingår redan nu i rekommendationerna att vårdnadshavare behöver tänka på att egna skärmvanor också påverkar både samspelet med barnet samt barns skärmvanor. Föräldrar och andra vuxna är viktiga förebilder för barn och unga.

• Läs mer om digitala medier, skärmvanor och psykisk hälsa (dinpsykiskahalsa.se)
• Här hittar du tips för hållbara skärmvanor (dinpsykiskahalsa.se)
• Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning
• Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga
• Här hittar du stöd, tips och pedagogiska material om barn och ungas medievanor (mediemyndigheten.se)

Exempel på olämpligt eller skadligt innehåll är falsk eller alternativ information som kan vilseleda och skapa en parallell bild av världen, eller genom andras attityder och beteenden, orimliga skönhets- och kroppsideal, våldsamt eller oönskat sexuellt innehåll.

Pornografi på nätet kan bidra till att sprida en skev bild av könsroller och av sexualitet, och har samband med riskfaktorer för sexuell hälsa. Pornografi kan också trivialisera mäns våld mot kvinnor.

Tecken på att du/ditt barn har ett beroendeliknande spelande

• nedsatt kontroll över spelandet
• ökad prioritering av spelande över andra intressen och dagliga aktiviteter
• spelandet fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.

För att få hjälp med beroendeliknande spelande, eller problematisk användning av sociala medier eller internet generellt, vänd dig till elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.

Det är svårt att avgöra var gränsen går mellan välbalanserad användning och mer problematisk användning som ger negativa konsekvenser. I vissa studier ser man exempelvis negativa effekter av mer än en halv timmes användning, och i andra ses inga effekter förrän efter tre och en halv timmes användning per dag.

Statistik visar även att de som använder mobil eller dator i flera timmar per dag också har fler psykiska besvär. Dessa barn och ungdomar upplever i högre grad än andra att deras medieanvändning tränger undan andra saker och gör att de sover sämre.

Att vara fysiskt aktiv kan dock minska sårbarheten för depressiva symptom av hög skärmanvändning, och det är viktigt att barn och unga kan uppnå en hälsosam och balanserad användning av digitala medier på fritiden.

Det är viktigt med rörelse under hela dagen och att undvika långa perioder av stillasittande. All rörelse räknas. Läs mer:

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande