I detta underlag presenteras hälsoekonomiska utvärderingar av riktade insatser för catch-up vaccination av kvinnor 18–26 år. Vi har även genomfört en analys av budgetpåverkan för den riktade insatsen.

De hälsoekonomiska utvärderingarna jämförde kostnader och hälsoeffekter av att vaccinera unga kvinnor med att inte vaccinera dem. Modellen som användes var en så kallad utökad SIR-modell med en tidshorisont på hundra år. Kostnader som inkluderades bestod av direkta kostnader för vaccin och resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, samt indirekta kostnader i form av produktionsförluster vid sjukdom. Resultaten presenteras även utan medräkning av indirekta kostnader.

Resultaten visar att antalet fall av HPV-orsakad cancer som kan undvikas över 100 år genom vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor i åldern 18–26 år blir mellan 56 och 239 fall beroende på val av vaccin (ett två-/fyrvalent vaccin eller ett niovalent vaccin) och vaccinationstäckning (20–60 procent).

Kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) för denna vaccinationsinsats beräknades till mellan 200 000 och 300 000 kronor beroende på vaccinval och vaccinationstäckning. Vi bedömer att kostnaderna för vaccination av kvinnor 18–26 år är rimliga i relation till den förväntade nyttan, utifrån Socialstyrelsens riktlinjer om att en kostnad under 500 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) anses vara en måttlig kostnad (1).

Den beräknade kostnaden för catch-up vaccination varierar beroende på vaccinationstäckning och vaccinval. Vid användning av ett två- eller fyrvalent vaccin blir kostnaden mellan 32 och 90 miljoner kronor (beroende på vaccinationstäckning) och vid användning av ett niovalent vaccin blir kostnaden mellan 52 och 158 miljoner kronor. Kostnaderna är engångskostnader för att vaccinera de undersökta ålderskohorterna, men kan fördelas över olika tidsperioder.

Folkhälsomyndigheten har genomfört en hälsoekonomisk utvärdering av catch-up vaccination av kvinnor 18–26 år. Denna rapport sammanfattar utvärderingens antaganden och resultat. Rapporten utgör underlag för myndighetens bedömning om kvinnor 18–26 år ska rekommenderas vaccination mot HPV, och kan även tjäna som underlag för regionala beslut om insatser. Rapporten är ett komplement till den hälsoekonomiska rapporten (Hälsoekonomiska utvärderingar av catch-vaccination mot humant papillomvirus av pojkar och män och riktade insatser till specifika grupper, artikelnummer 24102) som fokuserade på vaccination mot HPV av pojkar och män, män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv.

Ellen Wolff och Sofie Larsson har genomfört de hälsoekonomiska utvärderingarna. Ansvarig chef är enhetschef Lisa Brouwers på enheten för analys.

Folkhälsomyndigheten

Olivia Wigzell

Generaldirektör

HPV – Human papillomvirus

ICER – Inkrementell kostnadseffektivitetskvot (Incremental Cost-Effectiveness Ratio), utläsas ofta som kostnad per vunnet QALY och är skillnaden i kostnad mellan två interventioner dividerade med skillnaden i hälsoeffekt.

Mnkr – Miljoner svenska kronor

QALY – Kvalitetsjusterat levnadsår (Quality-Adjusted Life Year), ett mått som kombinerar två dimensioner av hälsa – livslängd och hälsorelaterad livskvalitet.

SIR-modell – En epidemiologisk modell som ofta används för att simulera infektionssjukdomar. I modellen förflyttar sig individer mellan olika hälsostadier beroende på risk för sjukdom.

Flockimmunitet – När en andel av en population är immun mot en infektionssjukdom kommer den andel av population som inte är immun mot sjukdomen också ha ett visst skydd på grund av en minskad smittspridning i hela populationen.

Födelsekohort – Personer födda under samma kalenderår

Incidens – Antal nya fall av en sjukdom i en population under en specifik tidsperiod.

Prevalens – Antalet fall av en sjukdom i en population under en specifik tidsperiod.

Syftet med rapporten är att undersöka om kostnaden för att vaccinera tidigare ovaccinerade kvinnor, 18–26 år, mot HPV är rimlig i relation till den förväntade nyttan. Utvärderingen baseras på en engångsinsats med vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor (catch-up) 18–26 år gamla, alltså från nio födelsekohorter. Om erbjudandet om vaccination till exempel ges under 2025 skulle detta motsvara vaccination av kvinnor födda mellan 1999 och 2007. Den hälsoekonomiska modellen har en hundraårig tidshorisont. Vid tidpunkten för analysen fanns tre olika vacciner godkända för bruk i Sverige: ett tvåvalent vaccin (som ger skydd mot HPV-typerna 16 och 18), ett fyrvalent vaccin (som dessutom ger skydd mot HPV-typerna 6 och 11) och ett niovalent vaccin (som dessutom ger skydd mot HPV-typerna 31, 33, 45, 52 och 58). Eftersom HPV-typerna 6 och 11 inte är cancerframkallande grupperades de två- och fyrvalenta vaccinerna ihop.

I detta avsnitt presenteras de hälsoekonomiska utvärderingarna av en riktad insats av vaccination mot HPV till unga kvinnor. Utvärderingarna är indelade i flera subanalyser utifrån uppnådd vaccinationstäckning.

De antaganden som gjorts och inkluderats i den hälsoekonomiska modellen bygger i huvudsak på det kunskapsunderlag som togs fram inom ramen för regeringsuppdraget att utreda behov och kostnader för att erbjuda catch-up-vaccination mot humant papillomvirus (HPV) till pojkar respektive män som inte har erbjudits vaccination genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (2). Där publicerade data saknas och antaganden har krävts för att erhålla parametervärden, har vi rådfrågat svenska och nordiska experter.

Vi har använt samma modell som använts vid tidigare analyser och som beskrivs i rapporten om catch-up vaccination för pojkar och unga män och riktade insatser till specifika grupper (2-4).

För kvinnor inkluderas fem typer av HPV-orsakad cancer:

• cervixcancer
• vaginalcancer
• vulvacancer
• analcancer
• orofarynxcancer

Vi har antagit att 11 procent av kvinnorna 18–26 år är ovaccinerade och därmed aktuella att erbjuda vaccination. Antagandet baseras på vaccinationstäckningen inom barnvaccinationsprogrammet och landstingens och regionernas tidigare catch-up insatser. Vaccinationer givna inom utrotningsprojektet till kvinnor födda 1994–1999 har inte räknats med, eftersom endast en liten del av dessa överlappar med de åldrar som utvärderas i denna analys. Vidare saknas data över hur stor andel av de kvinnor som vaccinerades inom projektet, som tidigare var ovaccinerade. Baserat på befolkningsdata från SCB för åren 2018–2022 finns ungefär 515 000 kvinnor i åldrarna 18–26, av vilka ungefär 57 000 då antas vara ovaccinerade.

Av de ovaccinerade kvinnorna har vi antagit att 20–60 procent väljer att vaccinera sig om de skulle erbjudas vaccination.

Skyddseffekten av vaccin mot HPV-orsakad cancer beror på sannolikheten att redan vara eller ha varit infekterad med HPV och även den andel av HPV-orsakad cancer som är orsakad av HPV 16 och 18 respektive HPV 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58 för de olika cancertyperna. Skyddseffekten av samtliga vacciner mot HPV för en HPV-naiv person, det vill säga en person som inte tidigare utsatts för smitta, uppskattas vara 90 procent. Prevalensen av HPV 16 och 18 antas i modelleringen vara 10,4 procent respektive 19,9 procent för HPV 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58 (5).

I modellen har vi inte tagit hänsyn till den ytterligare flockimmunitet som kan uppstå genom att pojkar och unga män vaccineras.

Övriga antaganden och underlag är desamma som i tidigare modeller och återfinns i följande tabeller i det hälsoekonomiska kunskapsunderlaget (3):

• andelen av de olika cancertyperna som är orsakade av HPV (tabell 4)
• genomsnittlig incidens per år av HPV-orsakad cancer (tabell 6)
• definition av svårighetsgrad per cancertyp (tabell 8)
• fördelning av cancerfall utifrån svårighetsgrad, beroende på ålder vid insjuknande (tabell 9 och 10).
• femårsöverlevnad per cancertyp och svårighetsgrad samt ålder vid insjuknande (tabell 11 och 23).
• kostnader kopplade till vaccination (tabell 13)
• kostnader för hälso- och sjukvård per cancertyp och svårighetsgrad (tabell 14)
• kostnader för produktionsbortfall per cancertyp och svårighetsgrad (tabell 15)
• de QALY-vikter som har används i modeller för respektive svårighetsgrad och cancertyp (tabell 16).

I tabell 1 och 2 presenteras antalet förväntade fall av HPV-orsakad cancer bland tidigare ovaccinerade kvinnor i de analyserade födelsekohorterna, utan vaccination respektive vid olika vaccinationstäckning med ett två-/fyrvalent vaccin (tabell 1) respektive ett niovalent vaccin (tabell 2) under en 100-årig tidshorisont, uppdelat per cancertyp.

I tabell 3 presenteras det totala antalet ackumulerade fall av HPV-orsakad cancer bland kvinnor, utan respektive med vaccination med olika vacciner och med olika antaganden om vaccinationstäckning.

Resultaten visar att antalet fall av HPV-orsakad cancer som kan undvikas över 100 år genom vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor i åldern 18–26 år blir mellan 56 fall (vid användning av ett två-/fyrvalent vaccin och en vaccinationstäckning på 20 procent) och 239 fall (vid användning av det niovalenta vaccinet och en vaccinationstäckning på 60 procent). Det niovalenta vaccinet förebygger alltså fler fall än det två-/fyrvalenta vaccinerna vid varje given vaccinationstäckning. Och omvänt: för att förhindra ett visst antal cancerfall behövs en högre vaccinationstäckning vid användning av det två-/fyrvalenta vaccinet, än vad som behövs om det niovalenta vaccinet istället används.

Eftersom modellen simulerar antalet fall av HPV-orsakad cancer över tid med och utan vaccination för specifika födelsekohorter varierar antalet cancerfall som inträffar per år beroende på var vi befinner oss i modellen tidsmässigt, bland annat utifrån hur gamla kvinnorna är samt den genomsnittliga åldern när olika cancerformer diagnosticeras. Exempelvis kommer antalet HPV-orsakade fall av livmoderhalscancer inträffa relativt tidigare i modellen än antalet fall av HPV-orsakad vaginalcancer eftersom livmoderhalscancer oftast inträffar vid yngre åldrar än vaginalcancer. Det går därför inte att dela det totala antalet ackumulerade fall under tidsperioden med 100 för att få ett genomsnittligt antal fall som förebyggs per år.

I tabell 4, 5 och 6 presenteras resultaten från de hälsoekonomiska utvärderingarna av catch-up vaccination av kvinnor 18–26 år.

Utvärderingarna har ett samhällsperspektiv och löper över en hundraårig tidshorisont. Analyserna har gjorts för både två-/fyrvalent och niovalent vaccin jämfört med ingen vaccination.

Resultaten visar att catch-up-vaccination innebär både en ökad kostnad och ökad livskvalitet i samtliga scenarier. Kostnaden per vunnet QALY är ungefär 200 000–250 000 kronor för de två-/fyrvalenta vaccinerna, beroende på antagen vaccinationstäckning, och ungefär 300 000 kronor för det niovalenta vaccinet, både med 20, 40 och 60 procents vaccinationstäcknings.

Det finns inget fast tröskelvärde för när en insats kan anses vara kostnadseffektiv i Sverige. Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer kan en kostnad under 500 000 kronor per QALY anses vara en måttlig kostnad. Resultaten från den hälsoekonomiska utvärderingen tyder på att catch-up-vaccination av tidigare ovaccinerade kvinnor kan anses ha en rimlig kostnad i relation till dess hälsoeffekter både vid användning av ett två-/fyrvalent vaccin och ett niovalent vaccin om man uppnår en vaccinationstäckning mellan 20 och 60 procent.

För att förhindra ett visst antal cancerfall kan man antingen välja att använda ett bredare HPV-vaccin eller att försöka uppnå en högre vaccinationstäckning. Det finnas svårigheter med båda alternativen. Idag är endast det niovalenta vaccinet tillgängligt i Sverige, vilket kan förväntas vara dyrare än de två-/fyrvalenta vaccinerna. Samtidigt skulle en ökning av vaccinationstäckningen komma att kräva särskilda insatser och därmed större kostnader.

Kostnaden för vaccin och vaccination av unga kvinnor 18–26 år summeras i tabell 7 nedan. I beräkningen har vi utgått från de antaganden om vaccinationstäckning och populationsstorlek som vi gjort i grundscenarierna i de hälsoekonomiska utvärderingarna som redovisas i denna rapport, samt listpris på vaccinerna. Till dessa kostnader tillkommer kostnader bl.a. för kommunikation, utbildning av personal, samt eventuella IT-lösningar.

Kostnader presenteras för vaccin och administrering separat, för att möjliggöra enklare omräkningar av den totala kostnaden om vaccinet skulle upphandlas till ett lägre pris. Kostnaderna är engångskostnader för att vaccinera de undersökta ålderskohorterna, men de kan fördelas över olika tidsperioder.

Analysen specificerar inte kostnadsbäraren, utan kostnaden kan bäras helt av en part, till exempel regionen eller den vaccinerade, eller delas dem emellan.

1. Socialstyrelsen. Metodbeskrivning för arbetet med nationella riktlinjer. 2019. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/nationella-riktlinjer/nationella-riktlinjer-metodbeskrivning.pdf
2. Folkhälsomyndigheten. Behov av och kostnader för vaccination mot humant papillomvirus (HPV). 2024. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/b/behov-av-och-kostnader-for-vaccination-mot-humant-papillomvirus-hpv/
3. Folkhälsomyndigheten. Hälsoekonomiska utvärderingar av catch-up-vaccination mot humant papillomvirus av pojkar och män och riktade insatser till specifika grupper. 2024. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/halsoekonomiska-utvarderingar-av-catch-up-vaccination-mot-humant-papillomvirus-av-pojkar-och-man-och-riktade-insatser-till-specifika-grupper/?pub=134600
4. Folkhälsomyndigheten. Health economic evaluation of universal HPV vaccination within the Swedish national vaccination programme for children. 2017. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/health-economic-evaluation-of-universal-hpv-vaccination-within-the-swedish-national-vaccination-programme-for-children/.
5. Bruni L, Albero G, Rowley J, Alemany L, Arbyn M, Giuliano AR, et al. Global and regional estimates of genital human papillomavirus prevalence among men: a systematic review and meta-analysis. Lancet Glob Health. 2023;11(9):e1345-e62. DOI:10.1016/s2214-109x(23)00305-4.